Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stangenberg, Knut - Stapelmohr, Sten - 1. Starbäck, Georg - 2. Starbäck, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stapelmohr
180
Starbäck
Knut Stangenberg. Självporträtt,
teckning 1931.
menterade med egen verstext, ha
utkommit i bokform (”Teatergubbar”,
1902, ”Stangenbergs blandning”,
1910, ”Skämtdikter”, 1921, ”Skämt
och jaktdikter”, 1931, m. fl.). S:s
tecknade serier ”Fridolf Celinder” (i
album 1924) och ”Münchhausen” (i
album 1936) ha en för denna genre
ovanlig konstnärlighet. S. är repr. i
Nat. mus. C:a 300 av S:s
teaterteckningar ägas av Drottningholms
teatermus. — Gift 1908 med Ingeborg
Katarina (Karin) Helin. R. S.
Stapelmohr, Sten Gunnar
Axelsson von, kirurg, f. 1 mars 1884 i
Oskarshamn. Föräldrar: förste
provinsialläkaren Axel Albert von S. och
Anna Cecilia Petersson. ■— Efter
mogenhetsex. 1901 blev S. med. kand.
1907 och med. lic. 1912, allt i
Uppsala. Efter olika förordnanden, bl. a.
vid kirurgiska avd. på Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg 1912—21 och
vid kirurgiska avd. på Sabbatsbergs
sjukhus i Stockholm 1922—25, blev
S. överläkare vid länslasarettet i
Landskrona 1925 och vid
kirurgiska avd. på lasarettet i Norrkö-
Sten von Stapelmohr.
ping 1931; han avgick med pension
1950. Han var styresman vid
lasarettet 1940—49. S. hör till vårt lands
mest kända och ansedda kirurger, har
företagit talrika utländska
studieresor och kongressbesök, publicerat ett
60-tal skrifter över kirurgiska och
me-dicinsk-historiska ämnen samt
uppburit talrika kollegiala
förtroendeuppdrag; han var bl. a. led. av
centralstyr. för Sveriges läkarförb. 1940—51
och ordf, i styr, för Sv. kirurgisk
fören. 1947—48. Han blev med.
hedersdr i Uppsala 1932. — Gift 1913
med Astrid Tekla Margareta
Wallman. P. H. T.
1. Starbäck, Carl Georg,
skolman, historisk författare, f. 18 juli
1828 i Falun, f 8 okt. 1885 i
Uppsala. Föräldrar: övermasmästaren Nils
S. och Carolina Christina Grotte. —
Efter studier vid Stockholms
gymnasium, där han och några kamrater
bildade den ännu bestående gymnasie-
Georg Starbäck. Litografi.
fören. Concordia, blev S. student i
Uppsala 1849 och fil. dr 1854 (på
avh. ”Vasaätten under unionstiden”).
Han blev 1855 lärare vid Privata nya
elementarskolan i Norrköping och
1858 jämte D. A. Sundén
föreståndare för skolan, förordnades 1862 till
folkskoleinspektör i Stockholm samt
blev 1864 lektor i historia och svenska
vid Norrköpings högre
elementarläroverk. År 1872 drabbades han av ett
slaganfall, och 1875 erhöll han
pension. S. var delägare i ett tryckeri i
Norrköping och utgav 1861-—65 den
illustrerade veckotidn. Sv. arbetaren.
-— Mest känd är S. för sitt historiska
och skönlitterära författarskap.
Förutom läro- och läseböcker för
skolbruk utgav han ”Berättelser ur
svenska historien” (1—11, 1860—74), en
motsvarighet till Fryxells arbete med
samma titel. S:s skildring fördes fram
till drottning Kristinas tid, och
verket fortsattes sedan av P. O.
Bäck
ström (12—23, 1875—81; flera
uppl.). Han utgav vidare en rad
historiska romaner, som vunno
vidsträckt popularitet. Bland de mest
lästa voro ”Engelbrecht
Engelbrechts-son” (1—2, 1868—69; flera uppl.)
och ”Nils Bosson Sture” (1—3, 1870
—71; flera uppl.), ursprungligen
publicerade som tidn.-följetonger. Det
historiska skeendet är framställt med
tyngdpunkten på det spänningsfyllt
dramatiska, människoskildringen är
naiv och onyanserad. I sin
historieuppfattning påverkad av Geijer och
i sin litterära form av Scott och
Inge-mann skapade S. historisk läsning för
en bred publik i syfte att öka intresset
för sv. historia och stimulera
fosterlandskärleken. — Gift 1857 med
Mathilda Karolina Hallgren. W. L.
2. Starbäck, Karl, skolman,
botanist, naturskyddsman, politiker, f.
26 dec. 1863 i Norrköping, f 30 sept.
1931 i Stockholm. Son till S. 1. —
Efter mogenhetsex. i Norrköping 1883
blev S. vid Uppsala univ. fil. kand.
1887, fil. lic. 1892 och fil. dr 1894
samt var där docent i botanik 1895
—96. Han inträdde på lärarbanan
1893, blev adjunkt i Hudiksvall 1897
och var lektor i naturalhistoria och
kemi vid Gävle högre allm. läroverk
1902—28; som lektor tjänstgjorde
han helt eller delvis blott
höstterminerna 1902—05 och 1910—11 men
var i övrigt tjänstledig för offentliga
uppdrag eller (1919—21 och från
1925) för sjukdom. — S. hade tidigt
ett starkt politiskt intresse och deltog
under studieåren i Uppsala livligt i
verksamheten inom den radikala
stu-dentfören. Verdandi. Han var led.
av Andra K. 1902—14, satt under
denna tid i statsutskottet från 1906,
tillhörde förtroenderådet såväl i
riksdagsgruppen Liberala
samlingspartiet som i Frisinnade landsfören. och
utgjorde i riksdagen liberalernas
främsta kraft i kulturfrågor. Som
Karl Starbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
