Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staxäng, Ernst - 1. Stecksén, Jonas - 2. Stecksén, Johan - 3. Stecksén, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stecksén
184
Stecksén
Ernst Staxäng.
förb. och senare inom Bohusläns
ung-sv. distrikt (ordf. 1934—37) och
Göteb. läns valmansförb. (ordf, sedan
1937) valdes han 1932 till led. av
Andra K. Han var 1937—41 sekr. i
riksdagshögerns andrakammargrupp.
Sedan 1950 är han led. av
statsutskottet. S. är landstingsman sedan 1935,
lekmannarepr. i Göteborgs domkapitel
sedan 1943 och ordf, i länets
skogs-vårdsstyr. sedan 1944, varjämte han
deltagit i kyrkomötena 1938, 1941,
1946, 1948 och 1951. — S. har som
politiker i första hand ägnat sig åt
jordbruks- och andra näringsfrågor
men även visat särskilt intresse för
statskyrkans angelägenheter och
motarbetat folkskolans sekularisering. Han
har därigenom följt traditionerna från
sina föregångare bland Bohusläns
konservativa riksdagsmän. •— Gift 1923
med Annie Fredrika Fredriksson.
S. Sw.
1. Stecksén, Jonas, sjökapten,
språkman, f. 20 juni 1773 i Sundsvall,
t 1 sept. 1835 i Lund. Föräldrar:
skolrektorn Jacob Stecksenius och
Kristina Norberg. — S. studerade
först i Uppsala men flyttade 1791 till
Lund, där hans morbror, orientalisten
Mattias Norberg var prof. Är 1793
deltog han i ett uppmärksammat
studentupplopp, som dock var av
opolitisk natur. Han gick 1798 till sjöss
och var under flera år sjökapten till
1811. Hans öden under denna tid
äro ej närmare kända. Är 1802
befann han sig dock i Sverige som
informator åt Bernhard von Beskow.
Han synes en tid ha varit
grosshandlare i Göteborg. Tack vare sina under
resorna förvärvade språkkunskaper
utnämndes han 1816 till innehavare
av den nya professur i moderna språk
vid Lunds univ., som finansierades av
Mattias Norberg; denna tjänst
innehade han till sin död. S. var på grund
av bristande teoretisk underbyggnad
ingen framstående lärare. Han fick
aldrig säte och stämma i konsistoriet
och kände sig därför åsidosatt. För
verkliga eller inbillade orättvisor var
han mycket känslig. Sin från
morbrodern ärvda förmögenhet donerade
han ej till Lunds univ. utan till
Uppsala univ. under namn av Mattias
Norbergs besparingsfond;
avkastningen skulle gå dels till univ., dels till
Norrlands nation. S. var enkel i sitt
uppträdande, behöll sina
sjömansva-nor och hade amerikansk jämlikhet
som ideal. — S. var ogift men
erkände S. 2 som sin son med
hushållerskan Kjersti Ohlsson. Ä. N., Abg
2. Stecksén, Johan Olof
(Bill-dau), arméofficer, f. 15 sept. 1829 i
Lund, f 26 febr. 1906 i Södertälje.
Son till S. 1. — Efter studentex. i
Lund 1847 blev S. underlöjtnant vid
Wendes artillerireg. 1850,
transporterades till Jönköpings reg. 1851,
utexaminerades från Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1856, tog
transport till topografiska kåren 1857 samt
blev major i armén 1869 och i kåren
1871. Han blev överstelöjtnant 1872
(vid Generalstaben 1873) samt
överste i Generalstaben 1881 och vid
Generalstaben 1883. Han utnämndes
1892 till generalmajor i armén,
övergick samtidigt i reserven och erhöll
avsked 1895. —■ S. blev 1868 prof,
i topografiska kåren, och sedan denna
uppgått i den av H. Raab
organiserade Generalstaben 1873 var S. chef
för dennas kommunikationsavd. 1874
—78. På denna post blev hans
främsta uppgift att organisera
försvarsvä-sendets samarbete med järnvägarna.
Tills, med inspektören för Statens
järnvägstrafik utarbetade han 1878—•
80 förslag till föreskrifter för
järnvägarnas begagnande till militära
ändamål. Åren 1878—83 var han den
nybildade Krigshögskolans förste chef
och uppgjorde under ledning av
ge-neralstabschefen Raab reglementen
och stadgar för skolan, där en alldeles
ny undervisningsmetod infördes. Han
var 1881—82 led. av kommittén för
lantförsvarets ordnande. S. största
intresse var emellertid topografin. Han
var 1883—92 avd.-chef för
Generalstabens topografiska avd. Under hans
ledning påbörjades där utgivandet av
ekonomisk-topografiska kartor och en
höjdkarta över Sverige. Är 1888 var
han förste kommissarie vid
gränsregleringen mellan Sverige och Finland.
S. var led. av direktionen över Högre
lärarinneseminariet 1889—98. Han
blev led. av Krigsvet. akad. 1865. —
Gift 1860 med Magdalena Christina
Hjertman. F. M.
Anna Stecksén.
3. Stecksén, Anna Magdalena,
läkare, f. 27 maj 1870 i Stockholm,
f 15 okt. 1904 i Södertälje. Dotter
till S. 2. — Efter studentex. i
Stockholm 1889 blev S. där med. kand.
1893 och med. lic. 1897 samt 1900 i
Uppsala med. dr på en avh. om den
då moderna teorien om blastomyceter
som orsak till cancer, ett arbete,
vartill hon lagt grunden under studier
hos Baumgarten i Tübingen och Roux
i Paris 1898—99. Hon var 1899—
1901 lärare i hälsolära vid flera av
Stockholms högre flickskolor och
intresserade sig därunder varmt för
undervisning i sexualhygien. S., som var
den första kvinnliga läkare, som i
Sverige disputerat och promoverats
till med. dr, var varmt hängiven sitt
vetenskapliga arbete och därjämte
livligt intresserad av konst, litteratur
och allmänna frågor samt själv
konstnärligt begåvad. Hon utgav bl. a.
”Kort handledning i
obduktionstek-nik” (1898) och ”Något om vår
kropps egna skyddsmedel mot
bakterier” (1902). Hennes lovande bana
bröts emellertid i förtid av en
infektion, som hon möjligen ådragit sig
under laboratoriearbetet. — Ogift.
—■ Litt.: nekrolog av Karolina
Wider-ström i Sv. läkaresällskapets förhandi.
1904. P. H. T.
Johan Stecksén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
