Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steffen, Gustaf - Steffen, Richard - Steijern, von, se Vult von Steijern - Steinmetz, Eugenie - Stelling, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Steffen
191
Stelling
ningen har nämligen efter honom
beträtt helt andra vägar. — Gift 1887
med Anna Oscara von Sydow. S. Sw.
Steffen, Linus Richard,
litteraturhistoriker, skolman, arkivman, f. 30
nov. 1862 i Sunne, Värml. län, f 18
juni 1948 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren och bruksinspektören Nils
Fredrik Eriksson och Sofia Kristina
Larsson. •— Efter mogenhetsex. i
Karlstad 1882 blev S. fil. kand. 1888, fil.
lic. 1893 och fil. dr 1898, allt vid
Uppsala univ., där han 1898—1900 var
docent i litteraturhistoria. Han
innehade på 1890-talet en rad kortare
lä-rarförordnanden och var 1900—06
lektor i modersmålet och filosofi vid
Karolinska läroverket i Örebro samt
blev 1906 rektor vid Visby läroverk;
han avgick därifrån med pension
1928. Åren 1927—46 var han tf.
föreståndare för arkivdepån i Visby.
S. var led. av Visby stadsfullmäktige
1909—14 och av Gotlands läns
landsting 1910—18 samt v. ordf, i fören.
Gotlands fornvänner från 1907. S.
erhöll 1937 Illis quorum av åttonde
storleken och 1946 prof:s namn. •—
S. utförde en mångsidig och trägen
forskargärning, främst inom
litteraturhistorien. I sin drsavh. ”Enstrofig
nordisk folklyrik i jämförande
framställning” (1898) har han uppställt
teorin, att den nordiska dansvisan
ursprungligen var av lyrisk karaktär.
Hans forskning har i övrigt berört
dels reformationstidens litt., dels
Bell-man. Speciellt beträffande kronologin
i dennes diktning’ har S. gjort nya
rön, framlagda i ”Anteckningar till
Bellmansdiktens historia” (1-—3; i
Samlaren 1895—96) och ”Bellman
och hans diktning. Nya bidrag”
(1908). S. har författat ett flertal
läro- och läseböcker för skolan, ss.
”Svensk litteraturhistoria för den
högre elementarundervisningen” (1904;
10:e uppl. 1944), ganska torr men
saklig, ”Isländsk och fornsvensk lit-
Richard Steffen.
teratur, i urval” (1905; 5:e uppl.
1922) och ”Översikt av svenska
litteraturen” (1—5, 1906—23). Han
har skrivit partierna om forntidens,
medeltidens och reformationstidens
litt. i Böök-Sylwans ”Svenska
litteraturens historia” (1, 1919). Ett gott
översiktsarbete är ”Nordens gudalära
och hjältesagor” (1—3, 1926—27).
Bland S:s talrika utgivningsarbeten
märkas ”Norska stev” (1899),
”Svenska sågböcker. Efter berättarnes egna
uppteckningar” (1-—2, 1902), ”Den
heliga Birgittas uppenbarelser. I
urval och öfversättning. Med inledning,
anmärkningar och förklaringar”
(1909) samt Bellmans ”Dikter. 1.
Fredmans epistlar” (1916) i Sv.
vitterhetssamfundets uppl. -— S. har
även publicerat konsthistoriska och
kulturhistoriska arbeten samt skrifter
i skolfrågor. På senare år ägnade han
sig i egenskap av
arkivdepåförestån-dare framför allt åt Gotlands
kulturhistoria och utgav bl. a. ”Visby hamns
historia” (1942) och ”Gotlands
administrativa, rättsliga och kyrkliga
organisation från äldsta tider till år
1645” (1943), i vilka arbeten han
bl. a. framställer den teorin, att Visby
har uppkommit som resultat av en
planmässig anläggning, samt
”Köp-mansgillet i Visby 1694—1944”
(1944). Åren 1929—40 utgav han
Gotlands fornvänners tidskr.
Gotländskt arkiv. •— Vid 82 år
debuterade S. som skönlitterär förf, med
”Pilgrimsfärden. Film i fem akter och
ett friarbrev till publiken” (1944).
Följ, år utgav han ”Dikt och don.
Ett knippe självbekännelser på rim”
och 1947 självbiografin ”Sidor av en
samtida”; de sista åren av sitt liv
var han eljest sysselsatt med
forskningar rörande Jesu död. —■ Gift
1899 med Kristina (Kerstin) Matilda
Starbäck. Lt
Steijern, von,se Vult vonSteijern.
Steinmetz, Hedvig E u g e n i e
Brummer-, lärarinna, f. 14 okt. 1846
i Stockholm, f 15 nov. 1919
därstädes. ■—• S. upptogs 1848 som
fosterdotter av fru Maria Cecilia von
Brummer-Broström. Hon erhöll
privatundervisning samt genomgick en
pedagogisk kurs vid Klara
mönsterskola 1865 och inskrevs s. å. vid
Stockholms folkskoleseminarium,
varifrån hon avgick med ex. 1867. S.
var 1867—70 lärarinna vid
seminariets övningsskola, 1870—73
privatlärarinna hos friherre G. af. Ugglas
samt 1873—82 lärarinna i Beskowska
skolan. Sistn. år grundade hon i
Stockholm en elementarskola för
flickor, Brummerska skolan, vari även
ingick förberedande avd. för både
pojkar och flickor, och var skolans
föreståndarinna 1882—93 samt 1894
—1914, med uppehåll endast för sitt
Eugenie Steinmetz.
kortvariga äktenskap. År 1918
skänkte hon skolan till en stiftelse. ■— S.
erhöll under sin seminarietid goda
pedagogiska uppslag, och det dröjde
inte länge, innan hon förverkligade
sina planer på en egen skola, där hon
kunde arbeta enligt dessa nya idéer,
framförallt genom undervisning i
mindre klassavdelningar. Skolan
började blygsamt i en vanlig våning, men
växte snart ut till fullständig
åtta-klassig flickskola (1889), flyttade
1897 in i eget hus vid Johannes
kyrka, åtnjöt från 1903 statsanslag samt
erhöll 1910 normalskolekompetens.
S. betonade självverksamhetens och
det praktiska arbetets betydelse samt
gav sin skola en religiös prägel. Hon
hade betydande organisatorisk
förmåga och var själv skicklig lärare.
— S. erhöll 1906 Illis quorum 8:e
storleken. — Gift 1893 med
kontraktsprosten Alfred Steinmetz. Lt
Stelling, Per Otto, kemist, f. 13
april 1901 i Malmö. Föräldrar:
byggmästaren Per Otto Persson och
Cecilia Larsson. — S. avlade studentex. i
Eslöv 1920 och blev vid Lunds univ.
Otto Stelling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
