Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenberg, Lisette - Stenberg, Sten, läkare, kemist, se nedan - Stenberg, Steno, jurist, se s. 197 - Stenberg, Sven - Stenberg, Ulla - 1. Stenberg, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenberg
196
Stenberg
uppskattade primadonna. Under den
tid S. var engagerad hos Stenborg
(1789—99) utförde hon över
hundratalet roller inom såväl den komiska
operans som melodramens och
komediens fack. Hon var den första som
på sv. scen spelade Cherubin i
Beau-marchais’ ”Figaros bröllop” och hon
utförde även grevinnans och Susannas
roller i samma pjäs. Av hennes övriga
scenskapelser märkas Grevinnan
Clain-ville i Sedaines ”Det oförmodade
va-det”, Lady Alton i Voltaires
”Skott-ländskan” och Fru Orgon i Molières
”Tartuffe” samt sångrollerna
Grevinnan i ”Richard Lejonhjärta”,
Hono-res i ”Tom Jones”, Paul i ”Paul och
Virginie”, Zemir i ”Zemir och Azor”
m. fl. Hon uppträdde även med god
framgång som konsertsångerska i en
”concert spirituel” som gavs under
ledning av Abbé Vogler 23 nov. 1794
i Riddarhussalen. Från början av sin
teaterbana förde S. ett vidlyftigt liv.
Hon gjorde betydande skulder,
råkade i konkurs och figurerade vid
flera tillfällen i polisens protokoll
anklagad för stöld. Hennes publikgunst
tycks dock inte ha blivit lidande på
dessa omständigheter. Efter
stenborg-ska teaterns upphörande anslöt sig
S. 1800 till J. A. Lindqvists sällskap
i Göteborg, och s. å. spelade hon i
Norrköping ett par av sina gamla
roller i de komiska operorna
”Maskeraden” och ”Skärgårdsflickan”.
Sedan sluta alla spår av hennes
teaterverksamhet. År 1813 vistades hon i
det belägrade Hamburg som
sjuksköterska, och s. å. kom hon till Paris.
I början av 1820-talet återvände S.
till Sverige och bosatte sig i
Vänersborg under namnet
Desvigné-Sten-berg, vilket kan tyda på att hon
ingått äktenskap utomlands; hon står
vid sin död skriven som änka. Sina
sista år tillbragte S. i stort armod,
livnärande sig på sporadiska
språklektioner samt på en liten pension,
som hon fått genom drottning
Desideria. ■—■ Samtida kritikers uttalanden
om S. vittna om de rika möjligheter
denna konstnärspersonlighet
förfogade över. — Litt.: J. Flodmark, ”L. S.
konturteckningar ur ett äfventyrligt
lif” (art. publicerad i Stockholms
Dagblad 1896). J. V-u
Stenberg, Sten, läkare, kemist,
se nedan.
Stenberg, St eno, jurist, se s. 197.
Stenberg, S v e n Oscar, läkare,
psykiater, f. 18 jan. 1895 i
Norrköping, f 5 mars 1945 i Stockholm.
Föräldrar: skoarbetaren Frans Oskar S.
och Maria Bolin. — Efter studentex. i
Norrköping 1914 blev S. med. kand.
1917, med. lic. 1922, efter disp. 1929
med. dr 1930 och docent i psykiatri
1931, allt vid Karol. inst. Han hade
1925—32 div. förordnanden framför
allt vid Psykiatriska kliniken i
Stockholm och var från 1932 till sin död
överläkare och styresman vid
Långbro sjukhus. Är 1932 förklarades han
kompetent till professur i psykiatri i
Uppsala. S. blev marinläkare av
första graden 1926 och dito i reserven
1928. Han var led. av styr, för
Stockholms stads öppna vård av psykiskt
sjuka från 1931, ordf, i Sv.
psykiatriska fören. 1937—39 och ordf, i
Sveriges kommunaltjänstemannaförb.
1936—45. Förutom drsavh.
”Psycho-sis and Blood Lipoides” (1929)
publicerade S. några vetenskapliga avh.
och uppsatser i fackpressen, bl. a.
”Tvångstankesjuka och de basala
ganglierna” (i Sv. läkaresällskapets
förhandlingar, 1927) och ”Några
reflexioner över exhibitionismen” (i
Social-medicinsk tidskr., 1931). —
Gift 1924 med Greta von Hedenberg.
P. H. T.
Stenberg, Johanna Ulrika (Ulla),
väveriidkerska, f. 16 april 1792 i
Jönköping, f 16 april 1858 därstädes.
Föräldrar: slottspastorn, sedermera
prosten och kyrkoherden i Järstorp
och Bankeryd Nils Johan Colliander
och Anna Christina Ribbing. —
Redan i ungdomen förvärvade S. stor
skicklighet i vävkonsten, spec.
dräll-vävning och linnedamast. Vid faderns
död 1816 bosatte hon sig med modern
i Bankeryd och ägnade sig helt åt
vävning. Är 1819 erhöll hon en
belöning av hushållningssällskapet. Hon
ingick 1822 äktenskap med
knapp-och snörmakaren, rådmannen
Gott-jried Stenberg (f 1847), och i hans
affär i Jönköping fick hon avsättning
för sina produkter, som förutom
da-mastvävnader till en början även
utgjordes av sjalar, tyger och mattor.
Först bedrevs vävningen mera
hem-slöj dmässigt och i mindre omfång.
På 1840-talet inköpte S. från
Stockholm en del apparater, bl. a. en s. k.
jacquardapparat •— ej av maskinell
Ulla Stenberg.
art —, vilket möjliggjorde en viss
omläggning och intensifiering av
verksamheten. Angelägen om högsta
kvalitet använde S. förstklassigt engelskt
garn. Mönstren torde hon och hennes
dotter Elfrida ofta ha ritat själva.
På olika utställningar väckte hennes
produkter, främst damasten, stor
uppmärksamhet; på
världsutställningen i London 1851 erhöll hon
bronsmedalj. Bland sina kunder räknade
hon även den kungliga familjen. Är
1854 nedbrann hennes anläggning,
men hon lät återuppföra den. Efter
S:s död fortsattes tillverkningen av
hennes döttrar under teknisk ledning
av vävmästare Reinhold Beck, som
även var delägare. Inför svårigheten
att få fullgott garn nedlades
rörelsen 1883. — Litt.: R. Björkman,
”Stenbergska väfveriet” (1908); E.
Thorman, ”Studier i sv. textilkonst”
(1950). Abg
1. Stenberg, Sten, läkare, kemist,
f. 23 nov. 1824 i Kärnbo skn,
Södermani. län, fil juli 1884 i Vaxholm.
Föräldrar: fabriksföreståndarenJohan
Anders S. och Helena Dorothea Berg.
— Efter skolgång i Strängnäs blev
S. student i Uppsala 1843 och
studerade där först kemi i avsikt att
ägna sig åt den kemisk-tekniska
banan; han blev fil. kand. 1848 och fil.
dr 1851. Emellertid började han
redan 1849 läsa medicin och blev med.
kand. 1852, med. lic. 1854 och med.
dr s. å., allt vid Karol. inst. Efter
div. förordnanden blev han tf.
adjunkt i kemi och farmaci vid Karol.
inst. och laborator vid Farmaceutiska
inst. 1854 samt docent i farmaci och
fysiologisk kemi i Uppsala 1857. S.
blev sistn. år tf. prof, i medicinsk och
fysiologisk kemi i Uppsala,
utnämndes 1858 till prof, i detta ämne där
och var från 1859 prof, i kemi och
farmaci vid Karol. inst. Han var
inspektor vid Farmaceutiska inst. 1861
—63 och vid Karol. inst. från 1871.
— På S:s forskningar, delvis
understödda med statsmedel, grundar sig
en metod för tillverkning av
druvsocker och alkohol ur lavar, som har
tillämpats i Sverige, Norge, Finland
och framför allt Ryssland. Härför har
han redogjort i ”Om tillverkning af
lafbränvin” (1868; även på tyska).
Därjämte publicerade han bl. a. ”Om
intagna läkemedels afsöndring utur
organismen” (1858, akad. avh.), ”Om
fotografiens användning vid
mikroskopisk forskning” (1874) och ”Om
den qvantitativa bestämningen af
ägghviteämnena i qvinnomjölken”
(1877). S. invaldes i Lantbruksakad.
1870 och i Vet. akad. 1875. Från
1870 var han led. av styr, för
Teknologiska inst. (från 1877 Tekn.
högskolan). Bland hans många uppdrag
må nämnas hans ledamotskap av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
