Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Stenberg, Sten - 2. Stenberg, Steno - Stenberger, Mårten - Stenbock, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenberg
197
Stenbock
Sten Stenberg. Målning (detalj) av Emil
österman (Karolinska Institutet).
Stockholms stads sundhetsnämnd
1871—75 och av kommittén för
utarbetande av ny laborationstaxa 1873.
Han var av K. M:t utsedd led. av
kommittén för Sveriges deltagande i
världsutställningen i Philadelphia
1876. — Gift 1858 med Gustava
Margareta Rydström. P. H. T.
2. Stenberg, S t e n o Johannes,
jurist, f. 26 juni 1870 i Stockholm, f
1 nov. 1940 därstädes. Son till S. 1.
— S. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1888 och jur. utr. kand.-ex. i
Uppsala 1894. Efter sedvanlig
tings-meritering gick han i tjänst hos Svea
hovrätt, där han fick sitt första
fiskals-förordnande 1901, blev adjungerad
led. 1902, utnämndes till fiskal 1904,
var assessor 1907—09 och innehade
hovrättsYådsämbete 1909—17. Redan
1906 fick dock den aktiva
hovrätts-tjänsten vika för andra värv. Efter
ett kortare förordnande som
revisions-sekr. sistn. år biträdde S. 1906—08
i lagstiftningsarbetet inom
Justitie-dep., en tid som tf. byråchef för
lagärenden. Därefter var han 1908—09
Steno Stenberg.
led. av Lagberedningen och
tjänstgjorde 1909—14 som expeditionschef
i Justitiedep. Febr. 1914—mars 1917
var S. konsultativt statsråd i Hj.
Hammarskjölds ministär, den s. k.
borggårdsregeringen, och mars—okt.
1917 justitieminister i C. Swartz’
ministär. Som justitieråd tillhörde han
därefter Högsta domstolen 1917—39.
Under två perioder, 1922—24 och
1928—30 var han led. av Lagrådet.
S. blev jur. hedersdr i Uppsala 1932.
Genom sina mångsidiga kunskaper,
sitt välbalanserade omdöme och sin
mönstergilla noggrannhet var S. en
ypperlig ämbetsman. I samarbetet
med andra verkade hans koncilianta
och saktmodiga väsen enande och
dämpande och han ägde förmåga att
skapa en atmosfär av trygghet och
arbetsglädje omkring sig. — Ogift. —
Litt.: N. Alexanderson,
”Juristprofiler — och ett par andra” (1948).
Spr.
Stenberger, Mårten Karl
Herman, arkeolog, f. 27 mars 1898 i
Göteborg. Föräldrar: köpmannen Karl
Nilsson och Beda Kristina Eriksson.
— Efter studentex. i Göteborg 1919
blev S. fil. kand, i Lund 1923, fil.
lic. i Uppsala 1929 och fil. dr där
1933. Åren 1933—48 var han docent
i nordisk och jämförande
fornkun-skap i Uppsala. Han var red. vid Sv.
turistfören. 1923—27 och 1929—30,
intendent vid Gotlands fornsal 1934
—46, landsantikvarie för Gotland
1935—46 samt förste antikvarie vid
Stat. hist. mus. 1946—52. Sedan 1953
är han prof, i nordisk och jämförande
fornkunskap vid Uppsala univ. — S.
har utfört undersökningar på
Kanarieöarna 1919, deltagit i arkeologiska
expeditioner till Grönland 1932 och
Island 1939 samt utfört talrika
arkeologiska utgrävningar i Sverige,
särskilt på Öland och Gotland. Ären
1946—49 ledde han stora
utgräv-ningsarbeten i Vallhagar, Fröjels skn,
Gotland. Hans drsavh. ”Öland under
äldre järnåldern” (1933) bygger på
mångåriga egna fältundersökningar,
framför allt av forntida huskomplex.
Tills, med P. Nørlund har S.
publicerat resultaten av sina grönländska
undersökningar i ”Brattahlid” (i
”Med-delelser om Grønland”, 1934) och
tills, med H. Arbman utgivit
”Vikingar i västerled” (1935). I ”Das
Grabfeld von Vesterbjers auf
Gotland” (1943, tills, med E. Dahr och
H. Munthe) skildrar S. en märklig
stenåldersboplats med markgravar på
ö. Gotland. Av Vitt. akad. har S.
erhållit uppdraget att utarbeta ett verk
om Gotlands vikingatid, av vilket
hittills föreligger ”Die Schatzfunde
Gotlands der Wikingerzeit” (2, 1947).
S. har varit red. för och medarb. i
samlingsverken ”Forntida gårdar i
Mårten Stenberger.
Island” (1943) och ”Boken om
Gotland” (1945) samt red. för
Gotländskt arkiv 1941—46 och för
Forn-vännen sedan 1947. — Gift 1930 med
Lisa Schörling. E. Fls
Stenbock, släkt, vars äldste med
säkerhet kände stamfar var
häradshövdingen i Kinds härad, Älvsb. län,
Jöns Bengtsson (f. på 1340-talet).
Hans ätt brukar efter sätesgården
Torpa i Västergötland kallas T o r p
a-ätten. Hans son, häradshövdingen
i Kind Arvid Jönsson (f. omkr. 1376.
f före 1438), hade sönerna Knut och
Arvid Arvidsson. Den senares sonson
Olof Nilsson upptog vid mitten av
1500-talet sitt modersnamn Drake
och blev stamfar för släkten Drake
af Intorp, introducerad på
Riddarhuset 1625, utdöd 1635. Arvid
Jönssons äldre son, häradshövdingen i
Kind Knut Arvidsson (J 1459), blev
far till riksrådet Arvid Knutsson (f
1497), som var gift med Anna
Gus-tafsdotter, dotter till riksrådet och
riddaren Gustaf Olofsson d. ä. till
Tofta (S. 1). Denne var sonson till
väpnaren Jöns Skytte i Ekornatorp
och Erikstad i Småland. Enär S. 1
inte hade några manliga arvingar,
upptogs hans vapen med en halv bock
i det övre fältet av Arvid Knutssons
son, häradshövdingen i Kind Olof
Arvidsson (f före 1508). Hans son,
riksrådet Gustaf Olofsson S. (S. 2),
upphöjdes 1561 i friherrligt stånd;
han blev far till drottning Katarina
S. (S. 3), riksrådet friherre Olof S.
(S. 4), ståthållaren friherre Erik S.
(S. 5), ståthållaren friherre Arvid S.
(S. 6), krigskommissarien friherre
Abraham S. (J 1567), som blev ett
av Sturemordens offer, och
ståthållaren friherre Carl S. (S. 7). S. 5:s
äldste son, riksrådet friherre Gustaf
S. (S. 8), introducerades 1625 på
Riddarhuset som nr 1 bland
friherrar. Hans söner, riksrådet friherre
Fredrik S. (f. 1607, f 1652),
riksrådet och generalguvernören över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
