Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stendahl, Sten - Stenflycht, Johan - Stenhagen, Einar - Stenhammar, släkt - 1. Stenhammar, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenflycht
207
Stenhammar
Sten Stendahl.
i Stockholm 1906 och invaldes följ,
år i dess styr. Han gjorde sig snart
känd som en synnerligen energisk
valledare, varvid han av motståndarna
ofta stämplades som ansvarig för det
s. k. ”bossväldet”, vars största triumf
blev att 1919 medelst en spränglista
placera S. i Första K. Det klander S.
då ådrog sig även från sitt eget parti
förflyktigades snart, och han kom
att stanna i Första K. till 1937. Med
säte i konstitutionsutskottet
(suppleant 1920—25, led. 1926—30 och
1935—37) specialiserade han sig på
valsättsfrågor och påyrkade bl. a.
officiella valförberedelser. Vidare var
han 1931—34 led. av bankoutskottet
och 1934—40 bankofullmäktig. Ss.
stadsfullmäktig i Stockholm 1912—19
gjorde han betydande insatser i
synnerhet för en rationellare
statbehandling samt för inrättande av
Stockholms frihamn; i den för sistn. syfte
tillsatta kommittén var han ordf, och
drivande kraft. — Gift 1900 med
Sara von Halle. S. Sw.
Stenflycht, Johan, före
adlandet Segersten, arméofficer, f. 6 april
1681 på Säby i Hovs skn, Östergötl.
län, f 21 juni 1758 på Nöbbele i
Ve-derslövs skn, Kronob. län. Föräldrar:
korpralen Gustaf Bengtsson Segersten
och Brita Olofsdotter. — Efter att ha
genomgått Linköpings skola trädde S.
1701 i militärtjänst. Han blev korpral
vid Östgöta kavallerireg. 1702,
adjutant där 1705, ryttmästare vid furst
Råköczis armé 1707, överstelöjtnant
vid polska dragonskvadronen 1713
och vid Dniestrska dragonreg. 1714,
överste där följ, år, generalmajor i
holsteinsk tjänst 1719, generallöjtnant
i polsk tjänst 1733, fransk
generallöjtnant s. å., överkommendant i
Hamburg 1738, från vilken befattning
han erhöll avsked 1742. Han
adlades 1716. —- S. deltog bl. a. i slaget
vid Kliszov 1702 men rymde 1706
efter en duell ur sv. armén och gick
under namnet S. i sold hos fursten av
Siebenbürgen, hos vilken han 1707—
10 deltog i striderna mot kejsarens
trupper i Ungern. År 1711 bedrev
han med en friskvadron dragoner
framgångsrik partisanverksamhet i
Polen, deltog följ, år i striderna kring
Stralsund och anslöt sig till Magnus
Stenbocks armé. Han var med i slaget
vid Gadebusch och blev i maj 1713
fången vid Tönningen men flydde
och kom till sv. armén i Pommern,
där han snart kom i gunst hos Karl
XII. Fånge vid Stralsunds övergång
1716 flydde han till Polen, där han
med stor skicklighet anförde
konfederationens trupper mot kung August.
År 1717 återkom han till Sverige, där
hans rika krigserfarenhet togs i
anspråk vid hertig Karl Fredriks av
Hol-stein militära fostran. Han deltog i
fälttåget i Norge 1718 och var därvid
konungens nära förtrogne, men när
krigskassan efter konungens död
utdelades bland det högre befälet, blev
S. ss. anhängare av den holsteinska
tronföljden lottlös. Besviken över den
nya regimen begärde han 1719
avsked och trädde i holsteinsk tjänst
samt följde hertigen till Ryssland. År
1721 sökte han från S:t Petersburg
påverka den sv. opinionen
itronföljds-frågan till förmån för Karl Fredrik,
och när han före 1731 års riksdag
infann sig i Stockholm, blev han
arresterad, ställd inför Svea hovrätt och
dömd att lämna landet. Efter polska
tronföljdskrigets utbrott trädde han
1733 i kung Stanislaus’ tjänst, ledde
försvaret av Danzig och lyckades tills,
med denne fly ur staden. S:s
upprepade böner om lindring av
landsförvisningen vann beaktande efter 1738
■—39 års omvälvning i Sverige, och
domen hävdes 1739. Han återvände
till 1742—43 års riksdag, avböjde ett
förslag att efterträda Lewenhaupt
som befälhavare över trupperna i
Finland och deltog i intrigspelet kring
tronfölj arvalet till förmån först för
Karl Peter Ulrik av Holstein och
sedan för den av Frankrike gynnade
kandidaten, prins Kristian av
Zwei-brücken-Birkenfeld. Sedan Adolf
Fredrik blivit vald, kom S. emellertid snart
i gunst hos denne. — S. var en
typisk kondottiär och en skicklig
parti-gängare. En av honom författad
skildring av 1718 års fälttåg, som förvaras
i Riksarkivet, är tr. i Norsk
Mili-tært Tidsskrift 1902. — Gift 1723
med Anastazia Orlik, dotter till en
landsflyktig kosackhetman. Med sin
hushållerska Susanna Monthan hade
S. fyra barn, av vilka två söner
kallade sig Segersten. A. Åg.
Stenhagen, Einar August,
biokemist, f. 6 april 1911 i Söderala skn,
Gävleb. län. Föräldrar: ingenjören
Johan August Sivensson och Ingrid
Brorström. -—• S. avlade studentex.
1929 i Söderhamn och blev efter
studier vid Tekn. högskolan och i
Uppsala med. kand. 1935 vid Uppsala
univ. samt docent därstädes 1943.
Sedan 1953 är han prof, i medicinsk
biokemi i Uppsala; 1949 blev han
med. hedersdr där. ■— S:s arbeten
röra främst tuberkulosens biokemi. -—
Gift 1942 med med. kand. Stina
Ställ-berg. P. H. T.
Stenhammar, släkt, vars äldste
kände medl. Nils levde under
1500-talets andra hälft på Hamra gård i
Västra Stenby skn, Östergötl. län.
Släktnamnet S. bildades troligen av
hans son Pehr Nilsson (f omkr.
1640), som var bosatt i byn
Norrsten i samma skn. Dennes son,
mönsterskrivaren och
salpetersjuderiinspek-toren Nils Pehrsson S. (f. 1623, f
1675), blev farfar till rektorn i
Vadstena, prosten i Ekebyborna och Ask
i Östergötland Nils Olof S. (f. 1697,
f 1768). Från dennes äldste son,
prosten och kyrkoherden i Västra Ed i
Kalmar län, riksdagsmannen Adolph
S. (f. 1727, f 1798), härstamma alla
nu levande medl. av släkten. I sitt
första gifte blev Adolph S. far till
prosten och riksdagsmannen,
hovpredikanten Matthias S. (S. 1), vars
dotter var författarinnan Mathilda
Lovisa Jakobina Lönnberg, f. S. (f.
1837, f 1907), och skalden Johan S.
(S. 2). I andra giftet blev Adolph
S. far till botanisten, prof, i
natural-historia vid Karol. inst. Carl S. (f..
1782, f 1827),
naturvetenskapsmannen, prästen och politikern Christian
S. (S. 3) samt prästen, boktryckaren,
och bruksägaren Axel S. (f. 1788, f
1826). Från de två sistn. härstamma
släktens nu levande två grenar. En.
äldre son till S. 3, arkitekten och
tonsättaren Per Ulrik S. (S. 4), blev
far till arkitekten Ernst S. (S. 7), gift,
med skådespelerskan Anna Flygare-S.
(S. 10), och tonsättaren Wilhelm S.
(S. 9). S. 9 blev far till
musikdirektören och konsertsångaren Claes
Göran S. (S. 11), skådespelerskan och
sångerskan Hillevi S. (f. 1899) samt
verkst. dir. i Bratt & co:s agentur-ab.
i Göteborg Ove S. (f. 1901), som
sedan 1946 är ordf, i styr, för
Göteborgs stadsteater. En yngre son till
S. 3, operasångaren, kontrollören vid
tullverket i Stockholm Oscar Fredric
S. (f. 1834, f 1884), var gift med
operasångerskan Fredrika S., f.
An-drée (S. 6). En dotter till dessa är
musiklärarinnan Elsa S. (S. 8).
S. 3:s yngste son var kontraktsprosten
Evald S. (S. 5).
1. Stenhammar, Matthias,
präst, politiker, f. 6 juli 1766 i Västra
Eds skn, Kalmar län, J 7 maj 1845 i
Risinge skn, Östergötl. län.
Föräldrar: prosten Adolph S. och Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
