Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sterky, Fredrik - 3. sterky, Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sterky
220
Sterky
Fredrik Sterky.
blev då red.-sekr. i
Social-Demokra-ten. Följ, år utsågs S. till chefred, för
den nybildade tidn. Ny Tid i
Göteborg. Till följd av inbördes
motsättningar var den göteborgska
socialdemokratin synnerligen svag vid
nittiotalets början. Socialisterna i
Västsverige mötte även starkt motstånd
inte minst från liberaler och
schartauaner. S. blev där den ledargestalt
partiet behövde och lyckades trots
ständigt ekonomiskt betryck få fart på
agitationen. Han höll fortfarande
kontakten med det centrala
partiarbetet och var ordf, vid partiets
kongresser. Är 1898 tvingades han av
sjukdom (sockersjuka) avgå från
red.-befattningen i Ny Tid, och han
tillträdde en mindre krävande post som
expeditör i Arbetet i Malmö. Då
Landsorganisationen bildades s. å.
ställde sig S. till förfogande och blev
dess förste ordf. S. gjorde flera övers,
av ortodox marxistisk litt.; bl. a.
introducerade han 1886 de franska
marxisternas program. Han utgav en
övers, av makarna Webbs
standard
verk ”The History of Trade
union-ism” (1896) och skrev för
Landsorganisationens räkning broschyren
”Socialismen — arbetarklassens
befrielse” (1899). •— S. var principiellt
motståndare till socialdemokraternas
deltagande i det parlamentariska
reformarbetet och stod därvid i
motsättning till den av Branting
företrädda åsiktsriktningen inom partiet, till
vilken även Axel Danielsson anslöt
sig i början av 90-talet. S. hävdade
en gentemot liberalismen
självständig socialistisk politik.
Socialdemokraternas deltagande i val och
parlamentariskt arbete fann S. av värde
enbart ur propagandasynpunkt, och det
slutliga målet, arbetarklassens
övertagande av den politiska makten,
kunde enligt S. aldrig nås på denna väg
utan genom revolution. Därest
arbetarklassen vunne den politiska
makten med röstsedelns hjälp, måste den
vara beredd att försvara
maktställningen mot en väpnad
kontrarevolution. Men S. fogade sig lojalt efter
partimajoriteten, som ej delade hans
åsikt i taktikfrågan. S., som ivrigt
verkade för tillkomsten av en facklig
centralorganisation, betonade starkt
vikten av en nära samverkan mellan
den fackliga och den politiska
arbetarrörelsen, och det var inte minst
på hans tillskyndan bestämmelserna
om fackföreningarnas
tvångsanslut-ning till partiet tillkom 1898. Fastän
S:s strävanden att organisera
arbetarna ytterst syftade till en
revolutionär omgestaltning av samhället,
kom han genom sitt arbete att lägga
grunden för en socialdemokratisk
politik, karakteriserad av successiva
aktioner på reformistisk väg. -— S. var
en aktivitetsbetonad, utåtriktad och
levnadsglad människa. — Gift 1) 1882
—86 med Mathilda Carolina Brinck;
2) 1887 med Mathilda Henrietta.
Carlson; samlevnaden upphörde 1889,
men hustrun förvägrade S. skilsmässa.
S:s livsledsagerska sedan 1889 var
Anna Jensen, f. Nielsen (S. 1). —
Litt.: S. Sjöberg, ”F. S.” (1942; ny
uppl. 1949). K. E. L.
3. Sterky, Håkan Karl August,
elektrotekniker, ämbetsman, f. 7 april
1900 i Stockholm. Föräldrar:
krigsrådet Carl Edvard Theodor S. och
Hilma Elisabet Almén. Kusins
sonson till S. 2. — S. avlade studentex.
i Stockholm 1918 och reservofficersex.
1920. Ären 1919—23 studerade han
vid Tekn. högskolan, från vars
fack-avd. för elektroteknik han
utexaminerades sistn. år. Han var föreståndare
för ASEA:s rundradioavd. 1923—24,
laboratorieingenjör vid Hammond
Radio Research Laboratories,
Glou-cester, Förenta staterna, 1925, bitr,
ingenjör vid Vattenfallsstyris
laboratorium i Älvkarleö 1926—27,
beräkningsingenjör och konstruktör vid Sv.
radio ab:s transmissionstekn. avd.
1927—31 samt chefsassistent vid
Telefon ab. L. M. Ericssons
forsknings- och utvecklingsavd. för
trans-missionsteknik 1931—33. Sistn. år
Håkan Sterky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
