Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. sterky, Håkan - Stern och Emmy Stern, pseudonymer för Lundquist, Ernst, bd 5 s. 131 - Stern, Gustaf - Stern, Mark, pseud. för Stiernstedt, Marika, s. 234 - Stern, Oscar - Sterner, se även Stärner - Sterner, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stern
221
Sterner
blev han teknologie dr på en avh. om
elektriska filter och 1934 docent i
telegrafi, telefoni och radio vid Tekn.
högskolan. Åren 1933—37 var han
chef för L. M. Ericssons
konstruk-tionsavd. Han blev tf. prof, i telegrafi
och telefoni vid Tekn. högskolan 1937
och var prof, i samma ämne där
1939—42 samt prorektor 1942. Sedan
sistn. år är han generaldir. och chef
för Telegrafverket. Han har på denna
post särskilt verkat för en fortsatt
automatisering av telefonväsendet och
utbyggandet av kabelnätet, bl. a.
genom införande av
bärfrekvenstele-foni, samt arbetat för en bättre
kundtjänst. — S. har tagits i anspråk för
många uppdrag av tekn. och allm.
karaktär. Han var sakkunnig i
Statens industrikommissions
krigsindustri-avd. 1940—42, led. av Statens
järnvägars telefonkommitté 1940—43, av
Försvarsväsendets ingenjörutredning
1942—44 och av 1943 års
rundradioutredning 1943—45 samt ordf, i
utredningen om samhällets
olycksfalls-och säkerhetstjänst
(SOS-utredning-en) 1949—51 och är led. av
atomkommittén sedan 1945 samt styr.-led.
i ab. Atomenergi sedan 1947. Sedan
1942 är han led. av styr, för Tekn.
mus., sedan 1943 fullmäktig i Sv.
elektriska kommissionen (ordf, sedan
1949), sedan 1945 ordf, i styr, för
Försvarets forskningsanstalt och sedan
1946 ordf, i Sv. nationalkommittén
för vetenskaplig radio. Han har vidare
vid många internationella konferenser
arbetat för återuppbyggandet av det
under kriget raserade
telekommunika-tionsväsendet; han är v. president i
Union radio-scientifique
internatio-nale sedan 1947. Han blev led. av
Ing.-vet. akad. 1941, Krigsvet. akad.
1944 och Vet. akad. 1945. Bland S:s
föreningsuppdrag märkes, att han var
v. ordf, i styr, för Sv. teknologfören.
1939—41 och ordf, där 1949—51
samt är ordf, i Scoutfrämjandet
sedan 1944. — Bland S:s många
skrifter märkas ”The Use of Thermionic
Valves for Generating Multiple
Frequencies” (1930), för vilken han
erhöll Sv. teknologfören :s
Polhems-medalj, ”Frändskap och särdrag hos
kraftteknik och teleteknik” (1936),
”Teletekniken i dag och i morgon”
(1938), ”Ingenjörernas utnyttjande
för intensifiering av vårt lands
för-svarsberedskap” (1940),
”Fernwirk-betrieb in Stromversorgungsnetzen”
(1941), ”Radiotekniken under och
efter kriget” (1945) samt ”Sveriges
telekommunikationer — nutid och
framtid” (1949). — Gift 1927 med
Kerstin Hedvig Valborg Tottie. Abg
Stern och Emmy Stern,
pseudonymer för Lundquist, Ernst, bd 5 s.
131.
Stern, Nils Gustaf, språkforskare,
bokförläggare, f. 10 nov. 1882 i
Göteborg, f 11 sept. 1948 därstädes.
Föräldrar: bokhandlaren Nils Petter
Pehr sson (bd 6 s. 53) och Cecilia
Roth. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1902 studerade S. vid Göteborgs
högskola och blev där fil. kand. 1908,
fil. lic. 1921 och fil. dr 1923 (disp.
1921). Han blev 1922 docent i
forn-och medelengelska vid högskolan och
var från 1936 till sin död prof, där i
engelska språket och litteraturen. —
Vid faderns död 1906 övertog S. hans
förlagsrörelse, som 1918 ombildades
till ab. Pehrssons förlag med S. som
verkst. dir. På detta förlag utgav S.
bl. a. en lärobok i engelsk
korrespondens för handelsskolor i många uppl.
—• Som forskare ägnade sig S.
huvudsakligen åt betydelseläran. Hans
drs-avh. ”Swift, swiftly, and their
Synonyms” (1921) kännetecknades av
självständighet, klarhet och skärpa.
Samma egenskaper prägla hans
huvudverk ”Meaning and change of
Meaning” (1931), ett mycket
betydande arbete på gränsområdet mellan
allmän språkvetenskap och
språkpsykologi. —■ Som lärare var S. grundlig
och samvetsgrann. — S:s praktiska
läggning, organisationsförmåga och
arbetslust kommo studenternas
sammanslutningar till godo, i första hand
Göteborgs högskolas studentkår, som
till stor del har S. att tacka för
tillkomsten av sitt kårhus 1932. S. var
med bland stiftarna av Sveriges
förenade studentkårer 1921 och denna
sammanslutnings sekr. i 8 år. Hans
initiativ var Sv. studentkalender, som
han redigerade 1926—32. — S. föll
offer för barnförlamning i sitt elfte år
och var därefter hänvisad till rullstol
dagen i ända. Någon bitterhet över
sitt lyte visade han inte utan föreföll
nöjd och gladlynt; han var ända till
slutet sitt ödes överman. — Gift 1936
med Elsa Fredrika Härström. — Litt.:
J. V. Johansson, ”Minnestal hållna i
Göteborgs k. vet. och vitt, samh.”
(1949). A. L-t
Stern, Mark, pseud. för
Stiern-stedt, Marika, s. 234.
Stern, Oscar, industriman,
konstsamlare, f. 11 aug. 1882 i Stockholm.
Föräldrar: verkst. dir. i Myrstedt &
Sterns ab. Emil S. och Anna Fredrika
Vilhelmina Ekenström. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1900
studerade S. elektroteknik vid Tekn.
högskolan 1901—04 samt i Tyskland, där
han blev diplomingenjör i Karlsruhe
1906 och doktoringenjör 1910. Han
var anställd vid Société Anonyme
Westinghouse i Le Havre, Frankrike,
1906—08, Siemens Schuckert Werke,
Berlin, 1910—12 och ASEA, Västerås,
1912—22. Åren 1922—47 var han
dir. i ab. Stern & Stern i Stockholm,
som säljer radioapparater; sedermera
har han haft konsulterande
verksamhet.— S. är en framstående
konstsamlare. Han inriktade sig först på
holländskt 1600-talsmåleri och fransk
impressionism men har nu helt
koncentrerat sig på 1900-talskonst. Av den
radikala pariserskolan ger hans
samling en allsidig, i Sverige i stort sett
unik bild; bl. a. finnas representativa
arbeten av Bonnard, Dufy, Rouault,
Derain, Braque, Picasso, Gris,
Modi-gliani, Chagall m. fl. Av sv.
konstnärer har S. framför allt intresserat sig
för Ragnar Sandberg. — Ogift. R. S.
Sterner, se även Stärner.
Sterner, Olof Mauritz,
skolman, nykterhetsman, f. 16 okt. 1869
i Östra Herrestads skn, Kristianst. län,
t 9 okt. 1931 i Gävle. Föräldrar:
byggmästaren Mårten Olsson och
Hanna Månsdotter. — Sedan S. av
sin far upplärts till murare, reste han
1887 till Förenta staterna, där han
arbetade i sitt yrke i Rockford,
Illinois, till 1889, samtidigt som han
lämnade talrika artikelbidrag till Sv.
Amerikanaren. Han återvände till
Sverige och avlade mogenhetsex. som
privatist i Hälsingborg 1893 och fil.
kand.-ex. i Lund 1898, varefter han
blev läroverkslärare; från 1907 till
sin död var han adjunkt i matematik,
fysik och kemi vid läroverket i Gävle.
— S., som vid femton års ålder
anslöt sig till en godtemplarloge i
hemorten, var alltsedan dess aktivt verksam
inom IOGT. Under studieåren i Lund
verkade han flitigt som
nykterhets-agitator och deltagare i
folkbildningsarbetet. Åren 1911—26 var han
di-striktsstudieledare i
Godtemplaror-dens Gästriklandsdistrikt, 1914—31
led. av världsstorlogens styr. ss.
intendent för uppfostrings- och studie-
Mauritz Sterner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
