Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiebel, Emile - Stiern-, se även Stjern- - Stierncrantz, Petter - Stierncrona, Gabriel - Stierneld, släkt - 1. Stierneld, Samuel Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stierncrantz
225
Stierneld
derlappen” och Ollendorff i
”Tiggarstudenten”. S. deltog även i turnéer
med Riksteatern och i folkparkerna
samt spelade teater i Stockholm, bl. a.
på Blancheteatern i Gorkijs
”Natthärbärget”. Är 1921 erhöll S. Litteris
et artibus. — Gift 1913 med Anna
Elsa Sjöqvist. B. Hgn
Stiern-, se även Stjern-.
Stierncrantz, Petter (Per),
friherre, krigare, ämbetsman, f. 4 nov.
1681 på gården Gudilof i
Ingerman-land, f 30 april 1737 i Helsingfors.
Föräldrar:
generalguvernementskam-reraren i Ingermanland Peder Roman,
adlad S., och Eva Furumarck. — S.
blev volontär vid fortifikationen 1695
och vid garnisonsreg. i Narva 1697,
där han avancerade till underofficer.
Han blev fänrik vid O. Vellingks
ingermanländska reg. 1700 samt
kapten vid Åbo läns
fördubblingsinfan-terireg. 1705 och vid E. von
Strael-borns sachsiska bataljon 1708. År
1710 blev han major vid Östgöta
in-fanterireg. men tillträdde ej, blev
s. å. generaladjutant vid skånska
armén och 1712 överstelöjtnant vid
Östgöta infanterireg., varefter han
sistn. år blev chef ad interim för reg.
S. förde reg. i slaget vid Gadebusch
1712, blev sekundöverste 1717 och
förde reg. under norska fälttåget
1718. Han var landshövding i
Nylands och Tavastehus län från 1719
till sin död. Han upphöjdes 1720 i
friherrligt stånd och tog sistn. år
avsked från reg. S:s journal från
krigshändelserna i Skåne under M.
Stenbocks befäl 1709—10 är publicerad
i ”Karolinska krigares dagböcker”
(10, 1914). — I sitt
landshövdinge-ämbete ställdes S. inför stora problem
förorsakade av det inre förfallet efter
det stora nordiska kriget. Han
uppmanade 1722 prostarna i länet att
energiskt ingripa mot odugliga
präster och på allt sätt främja
skolundervisningen. Själv pietist författade han
ett par vidlyftiga betänkanden i syfte
att stödja pietisterna vid 1723 års
riksdag. I ett till kyrkodeputationen
inlämnat betänkande 1725 och i ett
cirkulär till Borgå domkapitel s. å.
kritiserade S. skarpt prästerskapets
levnadssätt och ämbetsförvaltning och
krävde stränga åtgärder för att
upphjälpa det kyrkliga
församlingsarbetet. S. invecklades 1726 i en process
med västra kommissionen, det
räfstorgan för Åbo och Björneborgs län,
Tavastehus län och Åland, som hade
att granska tjänstemännens och
prästernas förhållande under kriget. S.
anklagades för tjänsteförseelse, bl. a.
emedan han vägrat att biträda
kommissionen i dess arbete, som han
ansåg föras efter oriktiga linjer. Han
frikändes dock 1729. Även med östra
kommissionen torde han ha haft
kon
flikter. —■ En del av S:s litterära
kvarlåtenskap förvaras i Helsingfors
univ.-bibl. — Gift 1701 med Sofia
Juliana Taube. E. B-k
Stierncrona, Gabriel Welt,
friherre, ämbetsman, f. 28 sept. 1669
i Uppsala, f 8 sept. 1723 i Stockholm.
Föräldrar: vice slottsfogden i Uppsala
Per Larsson Welt och Elsa
Stensdotter Lindemarck. — S. blev student i
Uppsala 1683 och auskultant i Svea
hovrätt 1691. Han blev
häradshövding i Kalmar län 1694 och i
Södertörn 1696. Är 1701 blev han assessor
i Svea hovrätt, 1705 led. i
lagkommissionen, 1712 lagman i Närke och
1714 förste ombudsman. S. blev 1719
vår förste justitiekansler, och kort före
Gabriel Stierncrona. Målning av O. Arenius.
sin död utnämndes han till president
i Svea hovrätt. Han adlades 1699 och
upphöjdes i friherrligt stånd 1719.
S. finansierade 1699 det av
Christo-pher Polhem anlagda
manufakturverket i Stjärnsund i Husby skn,
Kop-parb. län. — Vid den politiska
omvälvningen 1719 spelade S. en
framträdande roll. Han var medl. av
kommissionerna över Görtz och hans
hol-steinska medhjälpare. Han var en av
Per Ribbings medarbetare vid
utformandet av det nya
författningsförsla-get. Vidare gjorde han sig bemärkt
som en av lågadelns ledande män
vid aktionen för klassindelningens
upphävande. Han försvarade med
kraft ständernas rätt att föreslå
riksråd och bekämpade förslagen, att
rådsherrar skulle få inneha posten
som statssekr. samt att rätten till
adlande skulle inskränkas. — Gift 1708
med Antoinetta Maria Amya. L. Th.
Stierneld, släkt, härstammande
från fogden på Händelö vid
Norrköping Lars Björnsson (begravd 1657),
vars söner antogo namnet Eld. En
äldre av dessa, landshövdingen i
Östergötl. län Lars Larsson Eld (f. 1623,
t 1701), adlades 1662 med namnet
Eldstierna och upphöjdes 1691 i
friherrligt stånd. Denna ätt utdog 1758.
— En yngre son till Lars Björnsson,
kammarrådet Samuel Larsson Eld (f.
1637, f 1716), adlades 1694 med
namnet S. Han blev farfar till
fältmarskalken Samuel Gustaf S. (S. 1),
som 1751 blev friherre. Hans son,
överkammarherren friherre Adolf
Ludvig S. (S. 2), blev far till
utrikes-statsministern friherre Gustaf
Alger-non S. (S. 3). Med denne utdog ätten
S. på svärdssidan.
1. Stierneld, Samuel G u
s-t a f, friherre, arméofficer, politiker,
f. 26 dec. 1700 på Dagerort å Dagö
utanför Estland, f 4 febr. 1775 på
Skattmansö i Vittinge skn, Västmanl.
län. Föräldrar: lagmannen Lars S.
och Anna Vendela Bloedysel. — S.
studerade en tid i Uppsala och blev
1716 volontär vid Livgardet. Han
åtföljde som livpage Karl XII på
det norska fälttåget 1718 och blev
s. å. fänrik vid Livgardet. Han blev
1737 löjtnant och 1744 kapten där,
var 1747—70 överste och chef för
Västmanl. reg., utnämndes 1758 till
generalmajor av infanteriet samt
1764 till generallöjtnant. Är 1770 blev
han överste och chef för Jämtlands
reg., 1772 blev han general, och 1773
utnämnde Gustav III honom till
fältmarskalk, enligt vissa uppgifter i
förhoppning om att han därvid skulle
avstå från befälet över Jämtlands
reg.; han begärde dock aldrig avsked.
S. var 1735 volontär i fransk tjänst,
deltog i 1741—43 års krig i Finland
och Bohuslän, samt i pommerska
kriget 1757—62, varvid han intog
Dem-min och Anklam samt förde befäl i
Stralsund och på Rügen. S. blev 1751
friherre. — Som politiker anslöt sig
S. från början till hattpartiet och
blev tidigt en av dess förtroendemän
på Riddarhuset. Han invaldes i
sekreta utskottet vid 1738—39 och 1740
Samuel Gustaf Stierneld. Målning (detalj)
av L. Pasch d. y.
15 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
