Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernman, Anders Anton von - Stiernschantz, Johan - 1. Stiernsköld, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiernschantz
231
Stiernsköld
Anders Anton von Stiernman. Målning av
okänd konstnär (Riksarkivet).
f 2 mars 1765 därstädes. Föräldrar:
köpmannen och vinskänken Anton
Andersson From och Birgitta
Ulfs-berg. — S. blev tidigt faderlös.
Modern gifte om sig med komministern i
Klara förs., Stockholm, Olof
Andersson Stiernman, vars namn styvsonen
upptog. Efter skolgång i Strängnäs
blev S. 1715 student i Uppsala,
varvid han först tvekade i valet mellan
den prästerliga och militära banan.
Under studietiden var han
informator hos bibliofilen och samlaren
friherre Gustaf Rålamb och erhöll
tillträde till dennes stora bibi.,
varigenom hans intresse för historiska
studier väcktes. Han blev e. o. kanslist
i Antikvitetsarkivet 1718 och ord.
1720. År 1722 övergick han till
Riksarkivet, där han 1725 blev registrator,
1732 aktuarie och 1740 arkivsekr. och
därmed arkivets chef, vilken post han
innehade till sin död. Han erhöll
1747 kansliråds namn, heder och
värdighet men först 1759 motsvarande
lön. Han adlades 1743 och invaldes i
Vet. akad. 1745. Åren 1727—31
förde han protokollet i rådet, och
efter adlandet deltog han intresserat
i riksdagsarbetet. Han var 1750—56
led. av den s. k.
förkortningskommis-sionen, som skulle undersöka
möjligheterna att rationalisera
förvaltningens skrivarbete. ■— S. var en av
frihetstidens lärdaste män, flitig
forskare, produktiv författare och
urkunds-utgivare. S:s första bibliografiska
arbete var ”Aboa literata” (1719), en
förteckning över i Åbo tr. böcker
1642—1712. Han utgav två häften
av ett anonymlexikon (1724—26;
fortsättningen i manuskript), som
var det första svenska i sitt slag.
Under större delen av sitt liv arbetade
S. på en stor sv. allmän bibliografi,
”Bibliotheca suiogothica”, som
färdigställdes i 7 bd; på grund av
svårigheten att förlägga verket utkom
endast bd 2 (1731; omfattande åren
1600—32). Trots brister har detta
S:s största arbete kunnat användas
in i våra dagar, då det ersatts av I.
Collijns bibliografi. S. hade ett
levande genealogiskt intresse och
specialiserade sig på adelsgenealogi.
Hans stora samlingar med titeln
”Sue-cia illustris” omfatta 27 handskrivna
bd folio i två serier. I tryck utgav
han ”Matrikel öfwer Swea rikes
rid-derskap och adel” (1—2, 1754—55),
som mottogs med stort bifall och blev
mycket använd. Det visade sig dock
snart att S. använt sitt källmaterial
tämligen kritiklöst. I Gjörwells Det
swenska bibliotheket publicerade S.
”Svenska landtmarskalkars historia”
(1759—62). Dessutom utkom 1745
första delen av hans stora biografiska
verk ”Svea och Götha
höfdinga-min-ne”, vars andra del trycktes först
1835 (l:a delen omtr. 1836); detta
är det enda av S:s biografiska verk,
som fortfarande har sitt givna värde.
S. utgav en rad betydande och än i
dag värdefulla urkundspublikationer
ss. ”Alla riksdagars och mötens
be-sluth . ..” (1—3, 1728—33 jämte
bi-hang 1743; omfattande åren 1521—
1731), ”Samling utaf kongl. bref,
stadgar och förordningar etc.
angående Sweriges rikes commerce, politie
och æconomie uti gemen ...” (1—6,
1747—75; omfattande åren 1523—
1718) samt ”Samling utaf...
kong-liga stadgar, bref och förordningar
angående religion” (1744;
omfattande åren 1563—1741). Han
ombesörjde dessutom editioner av en rad
historiska arbeten ss. Ægidius Girs’
”Konung Johan den IH:des chrönika”
(1745), J. Werwings ”Konung
Sigis-munds och konung Carl den IX:des
historier” (1-—2, 1746—47) samt
Erik Tegels ”Konung Erics den
XIV:des historia” (1751). S:s
presidietal i Vet. akad. 1758, ”Tal om
de lärda vettenskapers tillstånd i
Svearike, under hedendoms och
påfve-doms tiden”, har betecknats som vår
första lärdomshistoria, men av allt att
döma har S. mycket nära följt ett
numera förkommet manuskript av J.
Schefferus från omkr. 1675. —■ S:s
efterlämnade manuskript tillhöra
Uppsala univ.-bibi., förvärvade dels
genom inköp, dels genom en donation
av S:s svärson Olof Celsius. — S.
beundrades mycket av sin samtid för
sin lärdom, sin stora produktion och
ovanliga arbetsförmåga. Till hans
popularitet bidrog även hans
hjälpsamhet mot andra forskare. Redan under
S:s levnad framkom dock misstanken,
att han i stor utsträckning vann sina
lagrar genom flitigt anammande av
äldre forskares, främst Peringskiölds,
arbetsresultat. Otvivelaktigt
utnyttjade S. väl sin nyckelpost som
arkiv
chef. — Gift 1732 med Anna
Catharina Wefverstedt. •—■ Litt.: S. Bergh,
”Ur A. A. von S:s brefväxling”
(Per-sonhist. tidskr. 1916); H. Sallander,
”Vår första lärdomshistoria” (i
Lych-nos 1941); ”Om A. A. von S. som
bibliografisk förf.” (i ”Donum
Gra-peanum”, 1945). T. M.
Stiernschantz [-sk-], Johan, före
adlandet Wessman, krigare, f. 24 juni
1670 i Nyenskans, Ingermanland, j"
omkr. 1729 vid rysk-persiska gränsen.
Son till borgaren Erik Wessman. —
S. var först köpsven i Nyen men blev
1692 volontär vid Brakels reg.;
tjänade sedan vid Brahes sv.
infanteri-reg. i Holland och deltog i fälttåget i
Brabant mot Ludvig’ XIV. Han blev
1700 sekundfänrik och 1702
sekundlöjtnant vid Österbottens reg., som då
var förlagt i Riga. Under ett strövtåg
vid Dünaburg sistn. år blev han
tillfångatagen men utväxlades. S. blev
1703 livdrabant, utmärkte sig i
slaget vid Pultusk, varefter han 1704
befordrades till major vid Viborgs
läns fördubblingsinfanterireg. Han
adlades 1705 med namnet S. och blev
s. å. överstelöjtnant. Utnämnd till
överste vid Savolaks och Nyslotts läns
fördubblingsinfanterireg. 1710 blev
han kommendant på Kexholm. Han
försvarade fästningen mot ryssarna
under två månader men måste sedan
uppge den mot fritt avtåg. Han blev
1711 överste för Savolaks och
Nyslotts läns ord. infanterireg. och
deltog i C. Nieroths försök att återta
Viborg. Sedan Helsingfors gått
förlorat 1713, försvarade S. Karis bro
och deltog i slaget vid Pälkäne. Under
det avgörande slaget vid Napo by
1714 uppehöll han sig på Vörå
prästgård halvannan mil från slagfältet,
förebärande förkylning. Källornas
knapphet ge intet klart vittnesbörd
om den verkliga orsaken, som
möjligen kan ha varit någon tvist med
överbefälhavaren general C. G.
Arm-feldt. S. erhöll avsked 1724 och gick
i rysk tjänst, där han blev
brigadgeneral. Han deltog i kriget mot Persien
1728, befordrades till generalmajor
och utnämndes till militärguvernör i
Astara i Persien s. å. — Gift 1) 1705
med Dorotea Elisabet Mellin, f 1709;
2) 1711 med Catharina Charlotta von
Buschenfelt. E. B-k
1. Stiernsköld, Nils Jöransson,
krigare, riksråd, f. 12 juni 1582 eller
1583 på Biby i Gillberga skn,
Södermani. län, j 18 nov. 1627 utanför
Danzig. Föräldrar: riksrådet Jöran
Classon S. och Kerstin Hansdotter
(Bielkenstierna). — S. anställdes vid
unga år i hertig Karls tjänst. Efter
flerårig utlandsvistelse i holländsk och
ungersk krigstjänst återvände han
1605 till Sverige och utmärkte sig de
följ, åren i polska kriget. S:s sega,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
