Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stille, Arthur - 1. Stille, Albert - 2. Stille, Max - 3. Stille, Nils - Stiller, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stilie
238
Stiller
en. De flesta av hans studier gällde
de skånska landskapen; främst
specialiserade han sig på stormaktstidens
krig. Hans forskningar ledde honom
ofta till fullständiga omvärderingar
av tidigare uppfattningar. Bl. a.
avslöjade han legenden om Måns Bocks
getapågar och visade att Stenbock
till sitt förfogande hade en reguljär
armé. S. var den förste som sökte visa
upp Erik XIV:s skicklighet som
fältherre; hans arbete om dennes
krigföring tillhör de klassiska i sv.
historieskrivning. Mera omdiskuterad blev
den bild S. gav av Karl XII i
skildringen av dennes ryska fälttåg, där
S. med stöd av de militärgeografiska
faktorerna sökte förklara konungens
krigföring. Med detta arbete lade han
grunden till en ny skola inom Karl
Xll-forskningen, som i polemik mot
uppsvenska historiker (E. Carlson
m. fl.) hävdade konungens storhet
som strateg och härförare. Åt Karl
XII:s turkiska politik ägnade han
under sina sista år omfattande
forskningar i europeiska arkiv men hann
endast redovisa en del av dessa före
sin död. S. var en ypperlig lärare, som
ofta gjorde exkursioner med sina
lärjungar till de skånska slagfälten, och
med sitt utomordentliga minne och
medryckande berättargåva gjorde han
dessa utflykter till oförgätliga
upplevelser. —• Från 1910 var S. sekr. i
Karolinska förb. och red. för dess
årsbok. Han blev 1899 led. av
Samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia och
1922 av Vitt. akad. — S:s
omfattande avskrifter och excerpter förvaras
i Lunds univ.-bibi. — Gift 1897 med
Elisabet Johanson. A. Äg
1. Stilie, Johan Albrecht
(Albert), instrumentmakare, f. 30 mars
1814 i Stockholm, f 26 okt. 1893
därstädes. Föräldrar: hattmakaren
Johan Niclas S. och Agneta Wising.
— Efter några år som lärling och
gesäll hos Karol. inst:s
instrumentmakare erhöll S. (genom förmedling
av inst:s tf. inspektor Anders Retzius)
ett flerårigt stipendium för
yrkesstu-dier i utlandet. Han konditionerade
först i Tyskland, bl. a. i Hannover,
Köln och Heidelberg, och fortsatte
1839 och 1840 sin utbildning till
ki-rurgisk instrumentmakare i Paris hos
Charrière, en av tidens främsta
fackmän på området. Efter en vistelse i
London återvände han 1841 till
Stockholm, där han på Retzius’
initiativ övertog den instrumentverkstad,
som inrymdes i Karol. inst:s lokaler.
Han grundade 1841 firman Alb.
Stilie och flyttade 1862 verkstaden
till Kaplansbacken 3. Rörelsen växte
till allt större omfattning. Snart
försåg firman de flesta sv. läkare och
veterinärer med instrument av god
Albert Stilie. Teckning av H. Ner pin.
kvalitet; en viss export kom även till
stånd. Drabbad av slaganfall 1884
blev S. tvungen att lämna ledningen
av firman. En för icke akademiskt
utbildade sällsynt utmärkelse vann S.,
då han 1868 valdes till led. av Sv.
läkaresällskapet. Han hade mångä
förtroendeuppdrag; bl. a. var han
led. av stadsfullmäktige i Stockholm
1868—74. — Gift 1846 med
Charlotta Christine Axelsson. — Litt.: E.
Tengwall i ”Aktiebolaget
Stille-Wer-ner” (1941). G. M-e
2. Stilie, Albert Maximilian
(Max), instrumentmakare, f. 19
sept. 1853 i Stockholm, f 5 april
1906 i Berlin. Son till S. 1. — Sedan
S. genomgått Örebro
elementarläroverk, erhöll han en grundlig
yrkesutbildning hos flera av tidens
förnämsta instrumentmakare i Österrike,
Tyskland och England. Han var 1875
—77 elev vid Gymnastiska
central-inst. Är 1880 tog han anställning som
verkmästare vid instrumentfirman
Alb. Stilie och blev följ, år delägare
i firman samt 1884 dess ledare. Den
antiseptiska sårbehandlingens genom-
Max Stilie.
brott vid denna tid medförde en
hastig utveckling av den operativa
kirurgin och ställde ökade krav på den
instrumentella utrustningen. Genom
S. befästes ytterligare firmans
rangställning både i Sverige och
utlandet. Redan under sina första år som
företagets chef utvidgade han
fabrikslokalerna och inrättade bl. a. en
permanent utställning. Arbetarnas antal,
som 1882 utgjorde 25, uppgick vid
S:s död till 100, av vilka många som
en stam av yrkesskickliga, övade
hantverkare och verkmästare i långa tider
stannat vid företaget. För
konstruktionen av nya instrument upprätthöll
S. kontakt med sv. och utländska
kirurger. Bl. a. anordnade han
utställningar vid engelska, franska, tyska
och österrikiska läkarkongresser samt
vid internationella kirurgmöten. Är
1887 valdes han till led. av Sv.
läkaresällskapet. —■ Firman
samman-slogs 1910 med instrumentfirman Ch.
O. Werner till ab. Stille-Werner,
Stockholm. ■— Gift 1882 med Hildur
Ingeborg Elisabeth Lundberg. ■—
Litt.: se S. 1. G. M-e
3. Stilie, Nils Gustaf Albert,
sportjournalist, affärsman, f. 4 juli
1893 i Stockholm. Son till S. 2. ■—
Efter studentex. i Stockholm 1913
och studier i Uppsala vistades S.
1921—22 i Förenta staterna. Han var
medarb. i Dagens Nyheter 1923,
ge-neralsekr. i Sv. motorklubben och red.
för dess tidskr. Sv. Motorsport 1924
•—27 samt chef för Sv. Dagbladets
idrottsavd. 1928—38. Efter några år
som disponent i Philipsons
automo-bil ab. grundade S. 1941
importfirman Nils Stilie (ab. från 1946), för
försäljning av rakapparater,
hushållsartiklar m. m., och ab. Finno,
mekanisk verkstad för motortillbehör m. m.,
i vilka båda bolag S. är verkst. dir.
Ären 1943—47 var han red. för K.
Automobil Klubbens (KAK:s) Sv.
Motortidn. ■— S., som varit aktiv
bil-och motorcykelförare samt bandy- och
fotbollsspelare i AIK, är en av
Sveriges främsta motorskribenter (sign.
Stillman). Han är sedan 1931 medl.
av KAK:s tävlingskommitté. •— Gift
1927 med Ingeborg Philipson.
D. M. W.
Stiller, M a u r i t z, skådespelare,
filmregissör, f. 17 juli 1883 i
Helsingfors, f 8 nov. 1928 i Stockholm.
Föräldrar: regementsmusikern Zwi
Hirsch S. och Mindel Mirel
Weissen-berg. — Efter elevår i Helsingfors och
Äbo var S. skådespelare vid Hj.
Selanders och därefter vid H.
Rönnblads sällskap i Sverige 1904—07,
vid Sv. teatern i Helsingfors
1907—-09 och vid Lilla (f. d. Intima)
teatern i Stockholm 1909—10. Sistn.
teater, där han debuterade som
regissör, drev han själv 1910—11. Följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
