Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjerna, Knut - Stjernberg, Nils - Stjernblad, Jules
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernberg
240
Stjernblad
denna legend dittills varit det
allmänt accepterade underlaget för
framställningen av Erik den heliges
historia, väckte S:s kritik stor
uppmärksamhet; den följdes av en
polemik mellan C. M. Kjellberg och S.
(i Finsk tidskr. 1898 och Hist. tidskr.
1899—1900), och problemet har
sedermera upptagits av en lång rad
forskare. — Omkr. 1900 började S.
ägna sig åt arkeologi och företog de
närmaste åren flera utrikes
studieresor. Ären 1903—04 utförde han
sten-åldersundersökningar på boplatsen
Järavallen vid Limhamn (tills, med K.
Kjellmark) och vid Vellinge (tills,
med T. J. Arne), båda i Skåne. Hans
drsavh. ”Bidrag till Bornholms
befolk-ningshistoria under järnåldern” (i
Antikvarisk tidskr. för Sverige, 18: 1,
1905) är ett försök att sammanställa
det arkeologiska materialet med
historiska händelser, framför allt de från
Bornholm härstammande
burgunder-nas vandringar på kontinenten under
200—500-talen. Ett supplement
härtill bildar ”L’origine scandinave des
Burgondes” (i Congrégation
préhisto-rique de France, Compte rendu, 2,
1906). Egna forskningar i den
forn-engelska dikten ”Beowulf” utnyttjade
han på ett genialt sätt vid
behandlingen av nordiskt fornsaksmaterial i
studierna ”Hjälmar och svärd i
Beovulf” (i ”Studier tillägnade Oscar
Montelius”, 1903), ”Till de
likarma-de fibulornas typologi” (i Vitt. akad:s
månadsblad 1903—04), ”Skölds
hä-danfärd” (i ”Studier tillägnade
Henrik Schiick”, 1905), ”Drakskatten i
Beovulf” (i Fornvännen, 1906),
”Fasta fornlämningar i Beovulf” (i
Antikvarisk tidskr. för Sverige, 18: 2, 1909)
m. fl., vilka sedermera
sammanfattades i ”Essays on questions connected
with the old English poem of
Beowulf” (1912). Även i ”Svear och
götar under folkvandringstiden” (i Sv.
fornminnesfören:s tidskr., 12, 1905)
gav S. prov på vidsträckta kunskaper.
S. var även en framstående forskare
beträffande såväl den äldre som den
yngre stenåldern i Europa och
Norden, varvid han som en av de första
tillämpade bebyggelsehistoriska
synpunkter. I ”Före hällkisttiden” (i
Antikvarisk tidskr. för Sverige, 19, 1911)
lämnade han en framställning av ett
vid denna tid relativt okänt skede,
och som akademisk lärare i Uppsala
gav han sina lärjungar uppslag till
systematiskt utforskande av de sv.
landskapens stenålder. Vikingatiden
och den äldre medeltiden behandlade
S. i ”Lund och Birka” (i Hist. tidskr.
för Skåneland, 3, 1909), där han
framlade den (som det senare visat
sig) ohållbara teorien, att Birka
grundlagts av friserna. År 1907 ledde
S. omfattande medeltidsgrävningar på
Studentholmen i Uppsala. Han var
en av den moderna nordiska
forn-forskningens grundläggare. — Ogift.
— Litt.: O. Almgren, ”K. S.” (i Hist.
tidskr. för Skåneland, 3, 1909); A.
Erdmann, ”K. S.” (i Upplands
forn-minnesfören:s tidskr., 26, 1910); N.
Lithberg, ”K. S:s grävningar å
Studentholmen” (samma tidskr., 36,
1921). E. Fls
Stjernberg, Nils Fredrik,
rätts-vetenskapsman, f. 2 febr. 1873 i
Karlskrona, t 21 sept. 1943 i Stockholm.
Föräldrar: överlotsen Fredrik Leonard
S. och Sofia Catharina Lindquist. —
S. avlade mogenhetsex. i Karlskrona
1890 och blev student i Uppsala s. å.
Där bedrev han till en början
humanistiska studier med historia som
huvudämne och blev fil. kand. 1893.
Han övergick därpå till juridiken och
blev jur. utr. kand. 1898 och jur. utr.
lic. 1902. Sistn. år promoverades han
till jur. utr. dr och förordnades till
docent i nationalekonomi och
juridisk encyklopedi vid Uppsala univ.
Är 1903 blev han docent där i
juridisk encyklopedi och straffrätt. Efter
fyra års prof.-förordnanden i Uppsala
kallades han 1906 till prof, i
straffrätt och juridisk encyklopedi med
internationell privaträtt (från 1916 i
straffrätt och juridisk encyklopedi)
vid Stockholms högskola och blev
därmed dess förste prof, i juridik. Han
avgick med pension 1940 och blev då
fil. hedersdr vid högskolan. Sina
främsta krafter ägnade han uppgiften
som universitetslärare. Som föreläsare
blev han högt beundrad av
studenterna, som examinator var han
fordrande och fruktad. I det administrativa
arbetet inom den framväxande
högskolan tog han livlig del, bl. a. som
styr.-led. 1908—27 och som prorektor
1927—38. — S. var medstiftare av
Nordisk Tidsskrift for Strafferet 1913
och tillhörde dess redaktion 1913—
42. Inom lagstiftningsarbetet
medverkade han bl. a. 1912 i
utarbetandet av förslag till rättsstatistikens
organisation och 1934 i revisionen av
nödvärnsrättens bestämmelser. Han
var med om att grunda Sv.
krimina-listfören. 1911 och var dess ordf. 1925
—38. Han var även ordf, i
Jurist-fören. i Stockholm 1935—38. S.
deltog i yngre år livligt i den politiska
debatten och publicerade broschyrer
i rösträtts- och försvarsfrågorna.
Senare drog han sig tillbaka men behöll
livet igenom ett intensivt politiskt
intresse. Han slets i viss mån emellan
sina vänstersympatier och
realistiskt-skeptiska synpunkter, färgade av
inflytande bl. a. från Harald Hjärne
(N. Alexanderson). S:s skrifter äro
till en del inriktade på statsvetenskap
i vidsträckt mening. Inom den
allmänna rättsläran publicerade han ett
Nils Stjernberg.
stort antal smärre skrifter, några
samlade under titeln ”Ur staternas
liv” (1936). Hans produktion är dock
främst ägnad straffrätten. Bland hans
utläggningar av gällande sv. rätt må
nämnas kommentarer till strafflagens
sjunde kapitel (1926), till kapitlen
17—18 (1922, ny uppl. 1930) och
till kapitel 24 (1922, ny uppl. 1932)
samt bland skrifter rörande enstaka
tolkningsspörsmål uppsatsen ”Till
frågan om försnillningsbrottets
konstruktion enligt svensk rätt” (Nordisk
tidsskrift for Strafferet 1924). En annan
huvuddel av hans arbeten rör
straffrättsliga reformfrågor, i vilka han har
publicerat en mängd uppsatser,
föredrag och diskussionsinlägg. Av dessa
skrifter äro åtskilliga samlade i
”Kriminalpolitik” (1935). År 1933 blev
S. led. av Samfundet för utgivande
av handskrifter rörande
Skandinaviens historia. — Gift 1902 med Elin
Löfgren. — Litt.: N. Alexanderson,
”N. S.” (i ”Juristprofiler”, 1948).
A. H-d
Stjernblad, Julius (Jules)
Edvard, godsägare, politiker, f. 4 dec.
1813 i Hälsingborg, f 14 juni 1886
på Marsvinsholm, Balkåkra skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
hovmarskalken Fredrik Gustaf S. och Fredrika
Lovisa Arnell. — Efter studier vid
den herrnhutska läroanstalten
Kris-tiansfeld i Slesvig och
militärläroverket på Karlberg utnämndes S. 1832
till kornett vid Skånska husarreg.
Ären 1835—38 genomgick han Högre
militärläroverket å Marieberg. Han
lämnade med ryttmästares rang den
militära banan 1849. Ar 1848
arrenderade han godset Marsvinsholm, som
han 1855 köpte. Han var fr. o. m.
1863 led., vissa perioder ordf., i
Malmöh. läns landsting, styr.-led. i
flera lokala järnvägsbolag, ordf, i
Skånes enskilda banks styr, samt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
