Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernblad, Jules - Stjerne, Oskar - 1. Stjernquist, Per - 2. Stjernquist, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjerne
241
Stjernquist
Jules Stjernblad.
av grundarna av Skandinaviska
kre-ditab. Är 1867 invaldes han i Första
K. efter att tidigare ha bevistat
tvenne ståndsriksdagar (1850—51 och
1865—66). Han slöt sig under det
nya statsskicket till den ministeriella
gruppen, där han blev en av de
ledande. Han insattes i statsutskottet
(1872—75) och i de ofta
återkommande särskilda utskotten för
behandling av försvarsfrågan (1867, 69, 71,
75, 77) samt var en av
upphovsmännen till 1873 års kompromiss i
försvars- och grundskattefrågorna.
Riksdagens s. k. skånska grupp, i vars
ledning S. intog en bemärkt plats, sökte
sedermera konsekvent hävda denna
överenskommelse. Den konservativa
och byråkratiskt betonade regeringen
Adlercreutz mötte från denna
partigrupp en bestämd opposition, och vid
ministärkrisen 1874 erhöll S.
erbjudande att tills, med bl. a. Arvid Posse
ingå i regeringen, ett projekt, som
dock icke fullföljdes. Ledningen av
partiet övergick i fortsättningen mer
och mer från S. till C. E. Ekman. År
1877 lämnade S. riksdagen. Han var
led. av 1881 års bankkommitté. — S.
skildras av sin riksdagskollega P. v.
Möller (i ”1867 års första
kammare”, 1875) som en inflytelserik och
från politiska biavsikter helt fri
partiledare med ett klart och flärdfritt
framställningssätt. L. De Geer antyder
i sina brev, att S. var alltför
angelägen att ställa sig in hos vissa grupper
och att hans opposition mot
regeringen främst var förestavad av
ärelystnad; detta omdöme avsåg tiden
närmast efter 1873. S. blev led. av
Lantbruksakad. 1861. — Gift 1848
med Anna Ulrika Gustava Berghman.
T. P.
Stjerne, Johan Oskar Olsson,
skald, f. 17 febr. 1873 i Fryksände
skn, Värml. län, f 24 okt. 1917 i
Kristinehamn. Föräldrar:
handelsbi-trädet Olof Olsson och Kristina Hall-
stensson. — Fadern dog s. å. som S.
föddes, och S. uppfostrades av sin
mor i dennas föräldrahem. Efter
mogenhetsex. i Karlstad 1893 kom han
1895 till Uppsala. Han tänkte bli
präst men övergick snart till
humanistiska studier, främst
litteraturhistoriska. Är 1897 flyttade han över till
Göteborgs högskola. Någon ex. tog
han aldrig. Från 1899 var han
medarb. i Karlstads-Tidn. (som Frödings
efterträdare på konst- och
litteratur-avd.) och från 1904 även delägare i
tidn. Åren 1912—13 visade han allt
starkare tecken på bristande själslig
balans, och i jan. 1914 blev han
obotligt sinnessjuk (schizofreni). — S.
började tidigt skriva vers och nådde
snart ett avsevärt formellt kunnande.
Hans första diktsamling ”Visor och
värs” utkom 1901 och följdes sedan
av flera, av vilka ”Sol och snö”
(1906) är den bästa. Några
diktsamlingar av honom utgåvos postumt.
Hans samlade dikter utkommo i 3 bd
1920—23. Ett urval av S:s
produktion, sammanställt av prins Wilhelm,
utkom 1943. — S:s diktning pendlar
mellan vek centrallyrik och folklig
hembygdsskildring, ofta på dialekt;
den är starkt beroende av Fröding
och Karlfeldt. Under sin livstid var
han mycket uppskattad, särskilt inom
nykterhetsrörelsen, som han själv var
Oskar Stjerne.
ansluten till. — Gift 1907 med
Magnhild Gran från Norge. ■—• Litt.: B.
Beckman, ”O. S.” (1944). Ä. N.
1. Stjernquist, Per Nilsson,
jurist, universitetslärare, f. 14 maj 1912
i Lund. Föräldrar: professorn Nils
Martin P:son Nilsson (bd 5 s. 448)
och Hanna Stjernquist. — S. avlade
studentex. 1930 och jur. kand.-ex.
1934, båda i Lund. Efter fullgjord
tingsutbildning 1935—38 gick han i
tjänst hos Göta hovrätt, där han fick
sitt första fiskalsförordnande 1939 och
blev extra fiskal 1944. Han
tjänst
gjorde som tingssekr. i Tveta, Vista
och Mo domsaga 1945—46 samt
innehade fiskalstjänst i hovrätten 1946—
50. Vid sidan av sin verksamhet i
hovrätten hade S. emellertid fortsatt
sina juridiska studier, vilka ledde till
jur. lic.-ex. 1945 och fullbordades
Per Stjernquist.
genom disputation i processrätt och
jur. drsgrad 1946. Sedan S. sistn. år
blivit docent i processrätt vid Lunds
univ. och därpå förordnats att
uppehålla en professur i civilrätt
därstädes, övergick han helt från aktiv
hov-rättstjänst till akademisk
lärarverk-samhet. Han skötte nyssnämnda
professur 1946—50 och är sedan 1950
prof, i civilrätt i Lund. Bland S:s
skrifter må nämnas drsavh. ”Om
handräckningsutslag” (1946) samt
”Föreningsfirmans funktion” (1950).
I sistn. arbete undersöks den
grundläggande strukturen hos våra
viktigaste ekonomiska organisationstyper.
S. blev andre v. ordf, i Sveriges
ju-ristförb. 1951 och ordf, i Lunds
studentkårs intressebyrå s. å. — Gift
1939 med fil. lic. Berta Ingeborg
S vensson. Spr.
2. Stjernquist, Nils Nilsson,
statsvetenskapsman, f. 29 aug. 1917
i Lund. Bror till S. 1. — Efter
studentex. i Lund 1935 studerade S. vid
Lunds univ., där han blev fil. kand.
1938, pol. mag. 1939, fil. lic. 1942
och fil. dr 1947. Åren 1947—51 var
han docent, sedan 1951 är han prof,
i statskunskap vid Lunds univ. Sedan
1947 är han lärare i stats- och
kommunalkunskap vid Sydsv. socialinst.
i Lund. Hans drsavh., ”Ständerna,
statsregleringen och förvaltningen.
Striden om makten över utgifterna
1809—1844” (1946) är en
grundläggande framställning av de
konflikter som nämnda tid uppstodo mellan
riksdagens statsregleringsmakt och
16 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
