Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stolpe, Hjalmar - 3. Stolpe, Per - 4. Stolpe, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stolpe
250
Stolpe
som grundare av det etnografiska
museet i Stockholm och som banbrytare
på ornamentstudiets område. Till det
1873 stiftade Antropologiska (från
1877 Sv. antropologiska) sällskapet i
Stockholm uppgjordes första planen
av G. Retzius och S., som 1877—79
var sekr. i sällskapet och 1895 dess
ordf. S. tog initiativet till den av
sällskapet föranstaltade allm.
etnografiska utställningen i Stockholm 1878—
79, ordnade denna och utgav dess
vidlyftiga katalog. — S. deltog på
offentligt uppdrag som etnograf i
fregatten Vanadis’ resa kring jorden
1883—85 och hemförde över 7 500
föremål från Sydamerika,
Söderhavs-öarna och Asien. I Peru (Ancon), på
Tahiti och Oahu utförde han även
grävningar. Samlingar rörande
shinto-istisk och buddhistisk gudstjänst m. m.
gjordes i s. Japan. På Luzon besöktes
negritosstammarna i Marivelsbergen.
Där grundläde S. också den sympati
för invånarna på Filippinerna och
deras frihetskamp, som bl. a. tog sig
uttryck i att han översatte frihetshjälten
José Rizals dödssång. På
Söderhavs-öarna gjorde S. betydande samlingar
av alster från deras i utdöende stadda
kultur. Under tre månader
genomreste han Nordindien från Calcutta
till Bombay. Vid sin hemkomst
ordnade S. den s. k.
Vanadisutställning-en, först i Stockholm 1886, sedan i
Göteborg 1887, och samlingarna
införlivades därefter med Riksmus:s
vertebratavd. Efter långvarigt
motstånd och ekonomiska bekymmer
lyckades han 1900 få de etnografiska
samlingarna erkända som en
självständig avd. vid Riksmus. — S. blev
genom sin användning av komparativ
och typologisk metod en
föregångsman inom etnografisk forskning. I
sina båda arbeten
”Utvecklingsföre-teelser i naturfolkens ornamentik.
Etnografisk undersökning” (Ymer
1890—91; även separat i serien
Populära etnologiska skrifter, 1911) och
praktverket ”Studier i amerikansk
ornamentik. Ett bidrag till ornamentens
biologi” (1896, belönat med
Loubat-priset) framlade S. sin uppfattning
av ornamentens utveckling i deras
växlande former, vanligen från
män-nisko-, djur- eller växtmotiv genom
stilisering övergående till geometriska
motiv. Bland S:s övriga skrifter
märkas ”Påsk-ön i Stilla oceanen” (Ymer
1883) och ”Ueber altmexikanische
und südamerikanische Wurfbretter”
(1890, i Internationales Archiv für
Ethnographie, varav S. var
medut-givare). Han blev led. av Vitt. akad.
1899. — S. var en högrest man av
nordisk typ, konstnärligt begåvad,
skicklig stilist, god sångare och
utmärkt tecknare. Han var också
eftersökt i sällskapslivet. — Gift 1875 med
Vilhelmina Emerentia (Emmy)
Holmgren. — Litt.: biografi av G. Retzius
i Ymer 1905; H. Arbman, ”H. S. som
fornforskare” (Fornvännen 1941). —
En kusin till S., lektorn vid univ. i
Helsingfors Per Teodor S. (f. 1824,
f 1878), blev stamfar för släktens i
Finland fortlevande gren. T. J. A.
3. Stolpe, Per, skolman, geograf,
f. 24 aug. 1879 i Stockholm.
Föräldrar: aktuarien och geologen Mats S.
och Ada Larsson. Kusins son till S. 2.
— S. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1897, inskrevs vid Stockholms
högskola 1898 och vid Uppsala univ.
1899 samt blev där fil. kand. 1907,
fil. lic. 1910 och fil. dr 1911. Han var
1906—08 amanuens vid geografiska
institutionen i Uppsala, blev 1910
andre lärare vid Hampnäs
folkhögskola i Ångermanland samt var 1912
—23 föreståndare och rektor för
denna och den därmed förenade
lantmannaskolan och 1923—45 lektor i
geografi samt biologi och hälsolära
vid Folkskoleseminariet i Karlstad.
Är 1915 uppfördes han på förslaget
till professuren i geografi vid Lunds
univ. S. var stadsfullmäktig i
Karlstad 1931—39, programchef i
Karlstad för ab. Radiotjänst 1932—47
samt ordf, i Karlstads borgerliga
val-mansfören. 1936—38, i Värmlands
sångarförb. 1928—36 och i
Värmlands körförb. 1929—43. Han har
företagit studieresor och sångarfärder
med O. D. i Uppsala, främst till de
nordiska länderna och Tyskland.
-—-S. har publicerat arbeten främst
rörande Sveriges geografi ss. ”En
sydsvensk israndslinie och dess
geografiska betydelse” (1911, drsavh.) och
”Geografiska betingelser för
närings-lifvet inom Sveriges olika landsdelar”
(1912; Emigrationsutredningen,
bilaga 6) samt smärre geografiska
skildringar från Halland, Dalsland,
Ångermanland, Småland, Värmland m. m.,
de flesta i Sv. turistfören:s årsskrift.
S. har även hållit radiokåserier, av
vilka ett urval samlats till den
instruktiva boken ”Känn ditt land!”
(1942), och tills, med H. Kjellin och
I. Lignell har han redigerat det
omfattande verket ”Värmland. Ett
storslaget och egenartat landskap”
(1947), i vilket han själv skrivit om
Värmlands natur. Han har därjämte
utgivit läroböcker i geografi för
skolstadiet. Då Manfred Björkquist 1912
startade sin pansarbåtsinsamling, var
han dennes närmaste medarbetare. —
Gift 1910 med Ruth Valborg Kristina
Wallenström. S. L.
4. Stolpe, H e r m a n Albert,
bok-förlagsman, skriftställare, f. 27 aug.
1904 i Stockholm. Föräldrar:
överkontrollören Johan Teodor S. och
Maria Schwartz. Kusins son till S. 3.
Herman Stolpe.
— S. avlade studentex. i
Stockholm 1922 och blev fil. kand. 1925 i
Stockholm. Är 1923 blev han
tjänsteman i Kooperativa Förb., där han var
studierektor 1929—47. Sedan 1948
är han chef för Kooperativa Förb:s
bokförlag. S. har vid sidan av sin
ordinarie verksamhet flitigt deltagit i
folkbildningsarbetet som föreläsare
och studieplansförfattare samt haft
ett flertal befattningar inom olika sv.
och internationella organisationer.
Han var tf. tjänsteman i
internationella arbetsbyrån 1935 och
tjänstgjorde på Nationernas Förb:s
sekretariat 1937. Han var 1928—36
gene-ralsekr. och ordf, i Sveriges
akademiska fören. för Nationernas Förbund
och är sedan 1934 styr.-led. i Fören.
Mellanfolkligt Samarbete för fred
(1936—44 ss. ordf.) samt sedan 1938
skattmästare i Utrikespolitiska inst.
Åren 1943—48 var han led. av styr,
för Sv. befolkningsförb., och sedan
1947 tillhör han styr, för Riksförb.
för Sveriges försvar. Han var led. av
1947 års sparkommitté och av
samar-betskommittén för ekonomisk
upplysning 1941—47. S. har också utövat
Per Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
