Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stolpe, Herman - 5. Stolpe, Sven - Stolt, Jonas - Stomberg, Ewald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stolpe
251
Stomberg
ett flitigt skriftställarskap i
kooperativa, ekonomiska och utrikespolitiska
frågor. Han var redaktionssekr. i
tidskr. Kooperatören 1927—35 och red.
för Vi vill 1934—47. Bland S:s
av trycket utg. skrifter märkas
”Konsumentkooperationen” (1927),
”Praktisk nationalekonomi” (1931, 21:a
uppl. 1951), ”Tysklands krav på
kolonier” (1939), ”Stormakterna och
Medelhavet” (1941), ”Kooperativa
grundsatser och problem” (1944, 4:e
uppl. 1951), ”Den nya
säkerhetsorganisationen Förenta nationerna” (1 :a
och 2:a uppl. 1945), ”Lån” (1946),
”Studiecirkelledaren” (1947, 3:e
uppl. 1950) och ”Ekonomi” (1950).
År 1949 tog S. initiativet till och
redigerade ”Medborgarboken”, som sedan
dess årligen utdelas av hundratals
kommuner vid medborgarmöten till
ungdomar, som under året fyllt 21 år
(3:e uppl. 1951). ■— Gift 1930 med
Annastina Granberg. H. U.
5. Stolpe, Sven Johan,
litteraturkritiker, författare, f. 24 aug. 1905
i Stockholm. Bror till S. 4. — Efter
studentex. i Stockholm 1923 blev S.
vid Stockholms högskola fil. kand.
1926 och fil. lic. 1929; dessutom
studerade han vid Sorbonne i Paris.
Sedan studentåren har han publicerat
litteraturkritik och essäer på olika
håll, bl. a. i Bonniers litterära
magasin (sedan grundandet 1932) och
Aftonbladet (sedan 1945); 1931—32
var han red. för tidskr. Fronten, och
sedan 1951 är han medred. i Credo,
katolsk tidskr. Så gott som varje år
sedan 1929 har han utgivit 1 å 3
böcker (romaner, essäsamlingar,
biografier m. m.); dessutom har han
skrivit åtskilliga filmmanuskript och
några skådespel och varit en flitig
populärföreläsare. —- S:s tidigaste
skriftställarskap präglas av en dubbel
frontställning: dels mot den äldre
författar- och kritikergenerationens
borgerlighet och lättköpta idylldikt-
Sven Stolpe.
ning, dels mot den primitivistiska
livssyn, som förnekar vilja, ansvar, plikt,
kultur och tro (essäsamlingarna ”Två
generationer”, 1929, och
"Livsdyrka-re”, 1931). Själv strävar han efter
en syntes av traditionen och
tidsidéerna, ”en kultursyntes där religionen
icke är utestängd”. Romanerna ”1
dödens väntrum” (1930) och
"Mada-me Sallerin” (1932) teckna en
lungsjuk hednings väg till insikt om den
religiösa verklighetens existens; en
förandligad kärleksepisod är utförd
som ett led i kampanjen mot
primiti-vismen. S:s positiva intresse för
kristendomen (från början tydligen
stimulerat av ungkyrkorörelsen)
framträder ännu starkare i essäböckerna
”Den kristna falangen” (1934, ny
samling 1936; båda om fransk
litteratur) och ”Det svenska geniet” (1935).
I ”Kopparsmeden Alexander” (1936)
rapporteras ett totalt engagemang: S.
har anslutit sig till
Oxfordgrupprö-relsen. Kravet på ”livsförvandling” i
denna riktnings anda blir de följande
åren ett dominerande tema i hans
skrifter; demokratin är ofullgången,
så länge demokraterna inte äro
full-lödiga gemenskapsmänniskor av den
typ S. mött inom grupprörelsen. Det
speciellt oxfordbetonade träder
småningom i bakgrunden; i stället
framhäver S. med allt större energi
katolicismens företräden. Mot slutet av
1940-talet är denna utveckling
fullbordad: S. är katolsk konvertit.
Representativa böcker äro här
romanerna ” ’Lätt, snabb och öm —-’ ” (1947)
och "Sakrament” (1948),
programskriften "Den glömda vägen” (1949),
biografin "Jeanne d’Arc” (1949)
och essäsamlingen "Ande och dikt”
(1950). Endast den katolska kyrkan
har enligt S. säker kunskap om "det
mogna kristna livet”, om lidandets
roll i frälsningen, om djävulens
strategi. I sin litteraturkritik framhäver
S. samtidigt (i motsättning till de
"positivistiska” kritiker, som
dominera den svenska pressen), att all dikt
väsentligen skall värderas "efter sitt
andliga mått”.— S:s produktion, även
den skönlitterära, består i främsta
rummet av debattinlägg. Personerna
i hans romaner äro föga
individualiserade och agera i en intellektuell
överklassmiljö, där idébrytningarna sällan
förvirras genom materiella
svårigheter. Huvudtemat är i allmänhet en
mans väg från en nervös, utåtriktad,
kärlekslös självhävdelse över en mer
eller mindre djup förkrosselse fram till
insikt om nya livsvärden; det
andligas makt demonstreras med hjälp
av ett galleri alltmera okroppsliga
kvinnogestalter. Det som ger S:s
författarskap karaktär är det heta
personliga engagemanget och den högt
uppdrivna rytmen. Hans främsta
stil
medel är den våldsamma, medvetna
eller omedvetna, överdriften; genom
den blir hans prosa stundom
suggestiv, stundom dråplig, ofta bombastisk.
Själv markerat subjektiv har S.
blivit föremål för de mest divergerande
omdömen. Mest obestridd är
säkerligen hans insats som kännare och
förmedlare av franskt kulturliv. — Gift
1931 med fil. kand. Karin Maria von
Euler-Chelpin. U. D.
Stolt, Jonas, skomakare,
folk-livsskildrare, f. 3 okt. 1812 på
torpet Stenkullen i Högsby skn, Kalmar
län, f 29 aug. 1883 i Hanåsa,
därstädes. Föräldrar: torparen Nils Jonsson
och Anna Jaensdotter. — S. erhöll
ingen skolundervisning men lärde sig
själv läsa, skriva och räkna. Sedan
han vid tolv års ålder satts i
skoma-karlära i hemsocknen, hade han
åtskilliga konditioner, innan han 1833
kom som soldat till Hultsfred, där
han fick namnet S. Från 1835 var
han bosatt på ett torp vid Hanåsa i
Högsby skn men levde mest ett
kringvandrande liv som byskomakare och
spelman. —■ På äldre dagar började S.
nedteckna vad han mindes av
allmogelivet i sin barndom och kom
därigenom att introducera en litterär
genre, som med honom som mönster
blivit flitigt nyttjad. Av S:s
manuskript finnes "Forntida minnen och
tidsskiften”, daterat 1876, ännu i
släktens ägo. Ett annat, skrivet 1879
—80, förvärvades sistn. år av Nord,
mus. och utgavs första gången 1890
av J. Mejborg i dansk bearb. med
titeln "Landsbyskomageren J. S:s
Op-tegnelser”. På svenska finnas två
uppl., en i serien "Bidrag till vår
odlings häfder” (1890), och en ny,
mera fullständig, i Kalmar läns
forn-minnesfören:s meddelanden 1935,
båda med titeln "Byskomakaren J. S:s
minnen från 1820-talet. Anteckningar
från Högsby socken i Småland”. —•
Gift 1835 med Christina Nilsdotter.
T. M.
Stomberg, Anders Ewald,
tidningsman, f. 15 maj 1876 i Gullereds
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
sågverks-ägaren Svante S. och Ida Johansson.
—• Efter mogenhetsex. i Jönköping
1895 var S. 1895—96 medarb. i tidn.
Småland. Sistn. år övergick han till
Göteborgs-Posten, där han var
red.-sekr. 1897—1908. Han blev medarb.
i Sv. Dagbladet 1908, redaktionssekr.
där 1911 och andre red. 1918. S. var
tidn.-chef i Åhlén & Åkerlunds förlag
1922—23 och under samma tid
huvudred. för Vecko-Journalen. Åren
1923—28 var han huvudred, för
Syd-sv. Dagbladet Snällposten. Han
övergick sistn. år till Stockholms Dagblad
och var dess huvudred, till 1931, då
tidn. sammanslogs med
Stockholms-Tidn., varefter S. fungerade som hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
