Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stridsberg, Carl - 3. Stridsberg, Ernst - 4. Stridsberg, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stridsberg
262
Stridsberg
schwedisches Gelehrsamkeits-Archiv
och synes tidvis ha deltagit i dess
redigering. —- Genom
hovanställningen, sitt framstående författarskap och
stor duglighet gick S:s befordran
raskt. Är 1792 utnämndes han till k.
bibliotekarie, 1796 förordnades han
till sekr. i nummerlotteridirektionen
och s. å. till lektor i Härnösand. Är
1800 prästvigdes han, blev 1809
kyrkoherde och prost i S tigsjö och s. å.
teol. dr. S. var sekr. för den utrikes
brevväxlingen i Samfundet Pro fide
et christianismo från 1795. Han
utsågs till korresponderande led. av
Lantbruksakad. 1815 och till led. av
Mus. akad. 1798. Från 1805 till sin
död var han sekr. i Västernorrl. läns
hushållningssällskap. — S:s
epokgörande insatser knyta sig till hans
pedagogiska verksamhet. Genom sina
läroböcker, de otvivelaktigt bästa i sin
art på sin tid, gav han undervisningen
i det sv. läroverket en modernare
prägel, och genom sin realskola och dess
organisation påverkade han den
allmänna opinionen i skolfrågor och fick
betydande inflytande på såväl 1807
som 1820 års läroverksstadgar. Själv
tillhörde han 1812 års
uppfostrings-kommitté. Hans påverkan på sv. skola
blev både långvarig och djupgående.
S. har även haft betydelse för den sv.
musikhistorien genom sina relationer
till J. M. Kraus, som var S:s
studiekamrat och genom denne
stimulerades att flytta till Sverige. Redan i
Göttingen skrev S. för Kraus en sv.
operatext, ”Azire”, som visar
intressanta drag av Sturm und Drang. —
Gift före 1796 med Maria Catharina
Felldin. A. W-g
3. Stridsberg, Ernst Victor,
industrimän, f. 16 aug. 1839 i
Stockholm, f 12 maj 1925 i Trollhättan.
Föräldrar: sekreteraren i
Överståthållareämbetet Gustaf Adolph S. och
Charlotta Ulrica Wannqvist. Brorsons
sonsons sonson till S. 1. •—• S. genom-
gick 1855—60 Teknologiska inst. och
var 1860—63 ritare vid Munktells
mekaniska verkstad i Eskilstuna.
Redan nu började han speciellt
intressera sig för sågbladstillverkning, och
1863 begav han sig till Tyskland och
England för att studera denna bransch.
Är 1864 deltog han i bildandet av
firman Marsden & Stridsberg i
Shef-field för tillverkning av härdade
sågblad och maskinhyvelj ärn. Han
kvarstod i firman till 1867, då han med
hjälp av engelska arbetare startade
en sågbladsfabrik i Torshälla, vilken
han 1868—70 drev tills, med J. O.
Biörck under firma Stridsberg &
Biörck; 1870—1911 var S. ensam
firmans ägare och ledare. Rörelsen
flyttades 1879 på grund av
vattenkraftsbehovet till Trollhättan, där S.
an-lade Gullöfors stål- och
järnföräd-lingsverk. Fabrikerna utvidgades flera
gånger; bl. a. byggdes
1885enmartin-ugn, som försåg företaget med stål.
Firman ombildades 1911 till ab.
Stridsberg & Biörck, vari S. till sin
död var styr:s ordf. — S. var en
karakteristisk representant för de av
engelska mönster inspirerade sv.
industrigrundarna under senare delen
av 1800-talet; hans sågbladsfabrik
var den första i Sverige, och även
senare var hans företag ett av de
största inom nordisk sågblads- och
maskinhyveljärnsindustri. —- S. hade
många offentliga uppdrag, framför
allt inom det kommunala livet i
Trollhättan; bl. a. var han 1881—94
kommunalstämmans ordf. Ären 1887—90,
1893—1901 och 1906—07 var han
led. av Älvsborgs läns landsting. Han
tillhörde 1888—97 Första K. och var
bl. a. led. av bankoutskottet
1895-—-97. — Gift 1) 1870 med Erika
Charlotta Skogsborg, f 1877; 2) 1880 med
Christina Theodolinda (Linda)
Sche-din. — Litt.: ”Aktiebolaget
Stridsberg & Biörck 1868—1928” (1929);
”E. S.” (red. av E. Adamson, 1939).
U. D.
4. Stridsberg. Gustaf,
publicist, f. 5 juli 1877 i Uppsala, f 3 nov.
1943 i Stockholm. Föräldrar:
läroverksadjunkten Olof Arvid S. och
Maria Wahlström. Brorson till S. 3.
—• S. växte upp i det hus vid Klara
kyrkogård där Klara skola tidigare
haft sina lokaler. I denna ur
Stock-holmssynpunkt klassiska omgivning
mottog S. sina första intryck, och
dessa ägde en sådan styrka att de
livet igenom märktes hos honom. Vid
sju års ålder, just då han börjat sin
skolgång, råkade han genom
olyckshändelse ut för en svår ryggskada,
som nödgade honom att i fem år
ligga till sängs med tidvis ytterst
nedsatt rörelseförmåga. När han vid tolv
års ålder kunde stiga upp från sitt
sjukläger var det som invalid. Gå
kunde han endast korta sträckor, då
varje starkare kroppsrörelse
förorsakade honom svåra plågor och gav
honom en pinsam andnöd. Men trots
detta lyckades han på ett
märkvärdigt sätt finna sig till rätta i tillvaron
och skapa sig en speciell levnadsform
som gav honom både full
sysselsättning och rik tillfredsställelse. Genom
sin fysiska bräcklighet var han
visserligen utestängd från den vanliga
skolundervisningen, men i gengäld läste
han med formlig frenesi på egen hand
allt vad han kunde komma över och
tog dessutom enskilda lektioner av
ett par dugliga och intresserade
lärare. De moderna språken
inhämtade han genom sin mor, som lärde
honom grammatik under det hon läste
för honom ur Dickens, Goethe och
Victor Hugo. Latin kunde hon dock
icke, och detta var orsaken till att
S. aldrig lärde sig att behärska detta
språk, en brist som han aldrig
upphörde att beklaga. Ett par terminer
1895—96 följde han, dock tämligen
sporadiskt, undervisningen i
Whit-lockska skolan, där bl. a. Ellen Key
undervisade, men i övrigt var och
förblev han autodidakt. En lärd vän
som gav honom god handledning i
hans studier hade han i Vet. akad:s
bibliotekarie J. A. Ahlstrand, som
öppnade sin institution för honom och
lät honom kompensera sin egen
orörlighet genom att frossa i
resebeskrivningar. Ett par år tjänstgjorde han
också som sekr. åt den bekante
boksamlaren dr Gustaf Berghman, vars
dyrbara Elzeviertryck han hjälpte till
att ordna och katalogisera. Är 1901
kom han genom en annan vän, dr
Axel Raphael, i kontakt med
redaktionen av Sv. Dagbladet, där han
började skriva artiklar i kulturella och
politiska ämnen. Snart upptäckte man
på tidningen hans stora
användbarhet, och 1905 blev han knuten till
redaktionen som ständig medl. I
sådan egenskap fortsatte han sedermera
att verka till sin bortgång, ehuru hans
dagliga medarbetarskap upphörde
1935. Ursprungligen hade S. utan
tvivel tänkt sig sin verksamhet förlagd
huvudsakligen till kultur- och
littera-turavd. inom tidn., där hans rika
och mångsidiga vetande gjorde
honom särskilt användbar. Men det
dröjde icke länge förrän han drogs
över till det politiska området. Till
sin egen åskådning var han starkt
påverkad av Harald Hjärnes modernt
präglade nationalism. Också av den
engelska imperialismen sådan den
framträtt hos Seeley, Chamberlain
och Kipling hade han emottagit
djupa intryck, liksom han
överhuvudtaget stod engelskt väsen och engelskt
tankeliv särskilt nära. I den sv.
kulturen var barocken den period som
Ernst Stridsberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
