Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ström, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ström
279
Ström
med anknytning till Carl Ifvarssons
politiska strävanden. Sin gymnasietid
tillbringade S. i Halmstad; familjen
blev under denna tid fattig. Efter
mogenhetsex. 1902 gick S. ett par
terminer vid Göteborgs högskola. Under
inflytande av 1890-talslitt., inom
vilken S. främst synes ha fäst sig vid
Ellen Keys och Selma Lagerlöfs
insatser, utvecklades han till en
lyriskromantisk natur- och
hembygdssvär-mare; därjämte blev han
nykterhets-man. Vid sidan av div. litterära
övningar, bl. a. journalistik, skrev han
romanen ”Folket i Simlångsdalen”
(1903), en Gösta
Berlingefterbild-ning, som blivit mycket populär. —
S. greps under sin första ungdom
även av franska revolutionens idéer.
Han blev god vän till Z. Höglund och
trädde 1903 in i Socialdemokratiska
ungdomsförb. Tvivel på de egna
förf.-anlagens bärkraft och behov att få
något att leva av samverkade till att
S:s intensiva, av indignation burna
samhällsreformatoriska
verksamhetslust fick en politisk i stället för
skönlitterär inriktning. S. antog 1904 en
tjänst som journalist vid
Social-De-mokraten. Ären 1905—08 var han
red. för den nystartade partitidn.
Sörmlands-Kuriren (från 1906
Folket) i Eskilstuna, 1909 red. för
Arbetarbladet i Gävle och 1910 red. för
Socialdemokratiska ungdomsförb :s
tidskr. Fram samt litterär chef för
dess förlag med samma namn. Han
var livligt verksam som resetalare och
en av de framgångsrikaste
agitatorerna under ungdomsförb :s expansion
dessa år. Vid sidan av det politiska
arbetet utförde S. därvidlag ett
träget arbete som kulturspridare. Bl. a.
bidrog han att klargöra och befästa
erkännandet av Strindbergs roll som
underklassens språkrör i
kulturdebatten. Han var vid denna tid dennes
förläggare, och han deltog med iver i
de viktiga Strindbergs- och
Heiden-stamfejderna omkr. 1910. -—- Ären
1911—16 var S. led. av partistyr, som
sekr. Samtidigt var han 1913—16
ordf, i Stockholms arbetarekommun
och 1912—16 led. av styr, för
Social-Demokraten samt därunder v. ordf,
där från 1913. Han blev led. av
Första K. 1916. Betydande insatser
gjorde han främst som valrörelsernas
organisatör. De framgångsrika
valkampanjerna 1911 och 1914 gå vo
ungdomsförb. en stark ställning. Dess
talan i partistyr, fördes av S. Han
tog huvudansvaret för den tilltagande
splittringen inom partiets ledning.
Sedan det visat sig omöjligt att
underminera den Brantingska
majoritets-riktningens (”partihögerns”)
maktställning, gjorde S. våren 1916 ett
försök att undvika fullständig
brytning genom att föreslå en kompro-
Fredrik Ström.
miss. Den synes dock väsentligen ha
inneburit kravet att Brantings grupp
i fortsättningen inte skulle göra
motstånd mot ungdomsförb :s revolt. S:s
försök misslyckades, och han tvangs
avgå från sina uppdrag. Vid
partikongressen 1917 vann Branting en
fullständig seger. S. följde då Z.
Höglund ur partiet; liksom denne
återvände han dit 1926, efter Brantings
död. Under mellantiden deltog han i
Z. Höglunds försök att skapa en
ny plattform genom
Socialdemokratiska vänsterpartiet, där S. var sekr.
1917—18. Han var red. för Folkets
Dagblad 1918—20, sekr. i Sverges
kommunistiska parti 1921—24 och
rysk konsul i Stockholm 1919—24.
Sitt riksdagsmandat lämnade han
1921. ■—- Efter sitt politiska nederlag
återgick S. till litteraturen. Han utgav
bl. a. ”Ryska revolutionens historia”
(1—5, 1924), en omarb. uppl. av
”Folket i Simlångsdalen” (1—2,
1924—25), som utfördes även som
film och teaterstycke, och en
fortsättning till densamma: ”Rebellerna”,
som är en omfångsrik romantiserad
krönika om socialismen (”Bonden och
hans son” 1926, ”Staden vid havet”
s. å., ”Den stora striden” 1927, ”Den
röda himmelen” 1928, ”Nya himlar
och ny jord” 1929). Samtidigt gjorde
S. en insats som folkkultursamlare
genom verken ”Svenskarna i sina
ordspråk” (1926) och ”Svenska ordstäv”
(1929); serien fortsattes med
”Svenska folkgåtor” (1937) och ”Svenska
visor, ramsor och folkrim” (1941).
Materialet till dessa arbeten hade S.
börjat samla redan som gymnasist, då
det provinsiella hade högkonjunktur
i skönlitteraturen. Han redigerade och
skrev delvis själv samlingsverket
”Arbetets söner” (1—3, 1944—47) och
utgav därjämte biografier över Kata
Dalström (1930—31), Fabian
Månsson (1948, tills, med R. Hillbom och
J. Boèthius) och F. V. Thorsson
(postumt 1949) samt memoarverken
”Min ungdoms strider” (1940) och
”1 stormig tid” (1942), löst
disponerade berättelser, som gå fram till
1918. Trohet mot ungdomsidealen
fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
