Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ström, Israel af - Strömbeck, se även Strömbäck - Strömbeck, Jan Paul - Strömberg, Edvard, konstindustriman, se s. 285 - Strömberg, Fritiof, operasångare, se s. 286 - Strömberg, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömbeck
282
Strömberg
Israel af Ström. Målning (detalj) tillskriven
J. G. Sandberg.
Stockholm, f 24 okt. 1856 därstädes.
Föräldrar: över jägmästaren Erland
Ström och Juliana Johanna
Schrö-der. Brorsons son till S. 1. — Efter
studier vid Uppsala univ. från 1789
blev S. volontär vid hovjägeristaten
1792, hovjägare vid Djurgården 1794
och överj ägmästare där 1799 samt
var inspektor över Djurgården 1801
—50. Han utnämndes till
hovjägmästare 1820. År 1825 inrättade S. ett
privat skogsinst. i Stockholm, och
han framlade förslag (1827) om
inrättande av en statlig
skogsundervis-ningsanstalt, som under namnet
Skogsinst. kom till stånd 1828; han blev
dir. där sistn. år och tf. chef 1838
samt avgick 1854. Är 1830 blev han
även styresman för statens
ekplanteringar. ■— S. har synnerligen
välförtjänt av eftervärlden erhållit
namnet ”den svenska skogshushållningens
fader”. En ovanligt stark kärlek till
skogen i förening med en okuvlig
energi gjorde det möjligt för honom
att bibringa sin samtid mycket av
den framsynta uppskattning av
skogens värde för landet, som han med
utpräglad målmedvetenhet kämpade
för under hela sin levnad. Bland de
försök han gjorde för att väcka
intresse för skogen och för utbildningen
av skogsmän kunna nämnas ett
förslag till undervisningskurs för
jägeri-staten i riket jämte ett förslag
rörande hushållningen med skogarna i
allmänhet, avgivet 1801, och ett förslag
till en förbättrad skogshushållnings
införande, avgivet 1821; det senare
trycktes 1822 och utkom i nya uppl.
under titeln ”Handbok för
skogshus-hållare” (4:e uppl. 1846). Av hans
övriga skrifter märkas ”Skogs- och
jagt-arkiv för Sverige” (1832),
”Enkla reglor för skogars skötsel” (1839)
och ”Svenska foglarna . . .” (s. å.).
— Sin viktigaste insats för den sv.
skogen gjorde S., då vid 1823 års
riksdag er. proposition om
försäljning av kronoparkerna framlades.
Mot detta förslag lyckades han få
fram en motion, som vann ständernas
gillande, och då en reglering av
stats-skogarna senare kom till stånd, fick
han denna om hand. Han genomförde
den på ett sätt, som vårt folk har all
anledning att vara honom tacksam
för. S. var mycket intresserad av
Djurgården och dess utveckling, och han
lyckades utverka, att alla till
Djurgårdens kassa inflytande medel skulle
få användas till försköning av
Djurgården, planteringar där, anläggande
av vägar m. m. De berömda
ekplanteringarna på Visingsö äro likaledes
hans verk. ■— S. blev led. av
Lant-bruksakad. 1822, erhöll dess
guldmedalj 1834 och invaldes i Vet. akad.
1838. Han adlades 1833. En
minnesvård över honom avtäcktes på
100-årsdagen av hans födelse i Skogsinst :s
park och har senare flyttats till
Skogs-högskolan. — Gift 1811 med
Fredrika Elisabeth Berndes. — Litt.:
biografi av C. Rydqvist i Vet. akadis
lefnadsteckn. (1, 1869—73), av H.
Samzelius i Tidskr. för
skogshushållning 1896. A. P.
Strömbeck, se även Strömbäck.
Strömbeck, J a n P a u l, kirurg, f.
29 aug. 1896 i Valbo skn,
Gästrikland. Föräldrar: kyrkoherden August
Oscar S. och Julia Margareta
Hallgren. Om S:s släkt se Strömbäck, s.
287. — S. avlade studentex. 1915,
blev med. kand. 1919, med. lic. 1924
och med. dr 1933 (disp. 1932), allt
i Stockholm. Är 1933 blev han docent
i kirurgi vid Karol. inst. Efter
amanuens- och underläkarförordnanden
i kirurgi vid bl. a. Stockholms läns
centrallasarett i Mörby och
Sera-fimerlasarettet i Stockholm var S.
föreståndare för sistn. sjukhus
kirurgiska poliklinik 1932—39. Han
utövade även en omfattande
privatpraktik i Stockholm. Åren 1939—50
var han prof, i kirurgi vid Lunds
univ., och 1940—49 var han
överläkare vid kirurgiska avd. å
Länslasarettet i Lund och samtidigt styresman
där. Sedan 1950 är han prof, i kirurgi
vid Karol. inst. och överläkare vid
Serafimerlasarettets kirurgiska klinik.
S. var led. av 1944 års
tandläkarut-bildningssakkunniga och av 1945 års
organisationskommitté för de
medicinska högskolorna. — Som chef för en
av landets största kirurgiska
sjukhus-avd:ar har S. ytterligare utvidgat och
förbättrat möjligheterna för kirurgisk
behandling där. På hans initiativ ha
inrättats såväl en neurokirurgisk som
en thorax-kirurgisk avd. Utom drsavh.
”Mesenteric lymphadenitis” (1932)
har han publicerat en serie
undersökningar över tumörer i urinblåsan
(1945—49) och ett flertal arbeten i
Jan Paul Strömbeck.
kärl- och bukkirurgi, allm. kirurgi
m. m. — Gift 1924 med Elin
Margareta (Greta) Sandström. Abg
Strömberg, Edvard,
konstindustriman, se s. 285.
Strömberg, Fritiof,
operasångare, se s. 286.
Strömberg, Gustaf Benjamin,
astronom, f. 16 dec. 1882 i Göteborg.
Föräldrar: litteratören Bengt Johan
Gustaf Lorentz S. och Johanna
Elisabeth Nöhrman. —■ Efter mogenhetsex.
i Göteborg 1902 och något år sorn
apotekselev kom S. 1904 till univ. i
Kiel och 1906 till Stockholms
högskola. Han blev fil. kand, och fil. lic.
där 1915 och fil. dr vid Lunds univ.
följ. år. Åren 1906—13 var han
amanuens vid observatoriet i
Stockholm. Under denna tid utvecklade
han en teori för månens inflytande
på temperaturens variation. I sin
drsavh. utförde han en harmonisk
analys av lufttemperaturkurvan för
Uppsala 1880—1912, vilken analys han
lade till grund för den s. k.
Ström-bergskalendern, en förutsägelse av
temperaturen i Sverige 1914—18. S.
Gustaf Strömberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
