Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömberg, Gustaf - Strömberg, Hans Jakob - Strömberg. Helmer, operasångare, se s. 286 - Strömberg, Johan Peter - Strömberg, Johannes - Strömberg, Kjell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömberg
283
Strömberg
företog 1916 en studieresa till
Förenta staterna och blev följ, år
astronom vid Mount Wilson-observatoriet
i Pasadena, Kalifornien. Från denna
befattning avgick han 1946 för att
helt ägna sig åt litterär verksamhet.
Inom sitt huvudsakliga
forskningsområde stellarastronomin, har han
utgivit en rad mycket betydelsefulla
arbeten, som särskilt behandla
stjärnornas rörelseförhållanden och dessas
samband med stjärnornas absoluta
ljusstyrkor. I några skrifter, bl. a.
”Universums själ” (1938; på
engelska 1940, 2:a uppl. 1948) och ”The
Searchers” (1948; sv. uppl. ”Det
eviga sökandet” s. å.), har han sökt
bevis för en teosofisk odödlighetstro i
den moderna fysikens teorier. På
världsutställningen i New York 1939
—40 var hans namn upptaget på
”Wall of Fame” bland de
utlands-födda personer, som lämnat
värdefulla bidrag till den amerikanska
kulturen. — Gift 1914 med Helga Sofia
Henning. O. Lt
Strömberg, Hans Jakob,
arkitekt, f. 22 febr. 1821 i Strömstad, f
18 febr. 1872 i Göteborg. Föräldrar:
handlanden, danske vicekonsuln Hans
Jacob S. och Johanna Mortana
Cavallius. — S. blev student i
Uppsala 1839 och studerade sedan i Lund,
där han 1843 blev elev till den även
som arkitekt verksamme prof. C. G.
Brunius. Redan under studentåren
utarbetade han i konkurrens med
flera av tidens erkända arkitekter
planerna till Akademiska fören:s hus i
Lund (1847). Han anknöt i detta
arbete till lärarens konstnärliga
program och skapade en av tiden
mycket uppskattad monumentalbyggnad,
vars exteriör helt dominerades av
romanska detaljformer. Charlottenlunds
(1850) och Hanaskogs (1852—54)
slott i Skåne äro byggda efter hans
ritningar. Är 1853 blev S.
stadsarkitekt i Göteborg. I denna egenskap
uppförde han (gamla)
Latinlärover-kets hus, utarbetade planerna till
Östra kyrkogården samt var ledare
för restaureringar av Gustavi
domkyrka och rådhuset. Restaureringen
av Halmstads kyrka (1861—64) är
även S:s verk. — Gift 1849 med
Do-rothea Fredrika Gransted. — En
dotter till S. var landskapsmålarinnan
Julia Charlotta Mortana S. (f. 1851,
t 1920). M. L-n
Strömberg. Helmer,
operasångare, se s. 286.
Strömberg, J o h a n Peter,
skådespelare, teaterledare, f. 19 aug.
1773 i Stockholm, f 20 sept. 1834 i
Oslo. — Föräldrar: tobaksfabrikören
Anders S. och Ulrica Sophia
Bour-schell. — S. var i början av 1790-talet
anställd som skådespelare och dansör
vid olika teatersällskap i landsorten.
Är 1800 upprättade och ledde han
den fasta teatern i Nyköping, som
ägde bestånd i nära två år — en
jämförelsevis lång period för den tidens
sv. landsortsteatrar. Är 1805 kom S.
till Kristiania som danslärare och
scenisk instruktör. Äret därpå
medverkade han vid bildandet av Det
borgerlige dramatiske Selskab. S.
försökte få tillstånd att upprätta en fast
scen och erhöll även 1810 k.
privilegium till en dylik. Han återvände
emellertid till Sverige utan att
använda sig av det erhållna tillståndet
för att 1813—15 och 1820—21 leda
teatersällskap i Göteborg. Han
bosatte sig på 1820-talet i Fredrikshald
som tobaksfabrikant. Är 1826 reste
han åter till Kristiania för att
realisera sina planer på en permanent
scen där, sedan han fått privilegiet
förnyat. Efter att ha övervunnit en
mängd svårigheter kunde han 1827
öppna Kristiania Theater. Företaget
möttes av intresse från flera håll, men
konkurrensen från de rutinerade
danska resande sällskapen medförde,
att S. redan 1828 var tvungen
överlåta teatern till ett bolag med till
större delen dansk ensemble.
Kristiania Theater ägde under växlande
ledning bestånd till 1899. — Gift 1797
med skådespelerskan och dansösen
Maria Christina Ehrnström. J. V.
Strömberg, Johannes Daniel,
skolman, f. 27 april 1868 i Ryssby
skn, Kalmar län, f 2 aug. 1916 i
Ramlösa, Hälsingborg. Föräldrar:
kyrkoherden Charles Fredrik Lars
Wilhelm S. och Hulda Helena
Cecilia Charlotta af Ekenstam. — S.
avlade mogenhetsex. i Kalmar 1887
och fortsatte sina studier vid Lunds
univ. samtidigt med att han bedrev
en omfattande privatundervisning.
Han blev fil. kand. 1890, fil. lic. 1894
och fil. dr 1897. Ären 1892—95 var
han amanuens vid Lunds univ:s hist.
mus. och 1897—1911 docent i teoretisk
filosofi vid univ. S. tog även livligt
del i studentlivet. — Sin största insats
gjorde S. som pedagog. Han blev
1895 lärare i sv. historia, geografi
och filosofi vid Lunds privata
elementarskola och var 1898—1916 skolans
rektor. Under hans ledning
utvecklades skolan till landets största
privatläroverk. Med folkskolan som
bottenskola organiserade han läroverket med
tvåårig realskola och treårigt
gymnasium. Nya byggnader uppfördes 1903
och 1913, och två elevhem
inrättades 1911 och 1915. Särskilt
intresserade han sig för folkskollärarnas
vidareutbildning och inrättade
feriekurser för dem som förberedelse till
studentex. samt var 1916 av
Skol-överstyr. tillkallad som sakkunnig i
denna fråga. — S. var 1907—10
ordf, i Lunds pedagogiska sällskap.
Johannes Strömberg.
Han tillhörde även 1907—16
stadsfullmäktige som repr. för liberalerna.
— Gift 1901 med Elisabeth (Elly)
Johanna Stiitve. T. M.
Strömberg, Kjell Rutger Georg,
litteraturkritiker, skriftställare, f. 5
aug. 1893 på Lundby säteri,
Husby-Rekarne skn, Södermani. län.
Föräldrar: godsägaren Georg Ludvig S. och
Maria Cecilia Malmström. — Efter
studentex. i Norrköping 1910
studerade S. i Uppsala, där han 1913 blev
fil. mag. och 1917 fil. lic. Under
studentåren utgav han konstnärsromanen
”Gabriel Nepomuk” (1915). Efter
verksamhet som litteratur- och
teaterkritiker i Stockholms-Tidn. och
Forum var S. 1926—27 Stockholms
Dagblads Pariskorrespondent och 1928—
31 dess litteratur- och teateranmälare.
Från denna tid har hans verksamhet
huvudsakligen varit förlagd till Paris.
Han var korrespondent till Dagens
Nyheter 1931—32 och till
Stockholms-Tidn. 1932—38 samt är sedan 1939
pressattaché vid sv. beskickningen i
Paris med undantag för 1943—45,
då han var pressattaché i Bern. Han
Kjell Strömberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
