Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömberg, Kjell - Strömberg, Leonard - Strömberg, Peder - Strömberg, Sigge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömberg
284
Strömberg
erhöll sistn. år legationsråds namn. —
S. har framträtt som en initierad
kännare av den samtida franska
litteraturen med ”Modern fransk litteratur”
(1928) efter att tidigare ha
presenterat bl. a. Marcel Proust, Paul Valéry
och Jean Giraudoux för sv. publik
(i ”Vår Tid” 1923). På grundval av
en föreläsningsserie vid Sorbonne
1930 utgav han 1932 ”Modern svensk
litteratur”, som var en länge mycket
uppskattad översikt över 1900-talets
förf. I ”Paris i närbild” (1934) och
”Det ljuva Frankrike” (1936) visar
han sig väl förtrogen med franskt
kynne och franskt liv. Han har till
svenska översatt fransk skönlitteratur.
•—■ Gift 1941 med Anne Marie
Koop-man. B. E-n
Leonard Strömberg.
Strömberg, Oscar Leonard,
fri-kyrkoman, författare, f. 11 juli 1871
i Arboga, J 3 juli 1941 i Oakland,
Nebraska, Förenta staterna.
Föräldrar: smeden Pehr August S. och Sofia
Adolfina Melander. — Efter att ha
praktiserat som fältskärsbiträde och
samtidigt bedrivit självstudier
genomgick S. metodistkyrkans teologiska
skola i Uppsala 1892—94 och var
pastor i Östersund 1894—95. Sistn.
år emigrerade han till Förenta
staterna, där han verkade inom
metodistkyrkan till sin död. Han var
pastor i Concord, Nebraska, i Dayton,
lowa, i Lindsay och Keene, Nebraska,
i Hyde Park, Chicago samt från 1912
i Oakland, Nebraska. Periodvis var
han även red. för Omaha-Posten och
månadstidskr. West Side Herald samt
1898—1901 för Sändebudet. — S.
bedrev livlig föreläsningsverksamhet
i religions- och nykterhetsfrågor och
visade aktivt intresse för
sv.-amerikanernas problem, bl. a. som styr.-led.
av Sv.-kulturförb. och Sv.
journalist-förb. i Förenta staterna. S. blev teol.
hedersdr vid Wesleyan University i
Lincoln, Nebraska, 1919. •—• Sin mest
kända insats gjorde S. som
skönlitterär förf. Vid femton års ålder
började han medverka i landsortspressen
med dikter och berättelser,
debuterade i bokform 1891 med en samling
vers och prosa, ”Små blommor”, och
utgav under årens lopp ett femtiotal
böcker, omfattande huvudsakligen
romaner och noveller men även sagor
och dikter. Oftast hämtade S. sina
motiv från Sverige. Han vann många
läsare särskilt i frireligiösa och
nyk-terhetsvänliga kretsar i Sverige och
Förenta staterna tack vare sin
förmåga att servera moralen i en
spänningsfylld intrig med onyanserad
person- och miljöskildring. Till de mest
spridda av S:s romaner höra
”Inspektor Lindner” (1912; 10 uppl.) och
”Herren till Lövsjö” (1913; 8 uppl.).
— Gift 1900 med Mabel Paulson.
•—-Litt.: S. Ahlgren, ”Problemet L. S.”
(i ”Orfeus i folkhemmet” 1938).
G. W.
Strömberg, Peder
Gudmundsson, köpman, ämbetsman, f. omkr.
1575 i Jönköping, fil aug. 1655 på
Ryhov i Ljungarums förs., Jönköping.
Son till borgmästaren Gudmund
Svensson i dennes första gifte. — S.,
som tidigast 1603 finnes antecknad
som borgare, övertog efter faderns
död 1604 dennes affär och blev den
rikaste köpmannen i Jönköping. Före
stadens förstöring under kriget 1612
ägde han sjutton tomter. Han blev
kämnär 1608, rådman 1609 och var
1619—33 borgmästare i Jönköping.
Från 1619 arrenderade han
krono-uppbörden i flera småländska
härader. Under krigen gjorde han
betydande försträckningar till kronan och
erhöll i gengäld en mångfald gårdar
i förläning samt 1646 adelskap under
namnet S. — Då Gustav II Adolf
efter förstörelsen 1612 sökte
återuppbygga Jönköping och göra denna stad
till en medelpunkt för handel och
industri, räknade han främst på
medverkan av S. Är 1622 inträdde S. i
det konsortium, som drev de med
stora kostnader uppbyggda
vantmake-rierna i staden. De övriga
intressenterna utgingo småningom, och 1635
utfärdades privilegium på
anläggningarna för S. ensam; däri stadgades,
att ingen annan finge göra intrång i
hans näring, så länge han och hans
efterkommande uppehöllo verket.
Tillverkningen omhuldades av
kronan genom leveranskontrakt och
genom donation av egendomar för
anläggning av schäferier; S. erhöll
t. o. m. fritt timmer till uppförande
av tukthus för motsträviga arbetare.
Verksamheten fortgick
tillfredsställande, så länge S. levde, men råkade
efter hans död i lägervall. — S. var
en driftig affärsman med vidsträckta
förbindelser, lika känd i Lybeck och
Hamburg som i Köping och
Bergslagen. Han bedrev även en vidlyftig
bankirverksamhet, varvid han som
fordringsägare stod hårt på sin rätt,
ehuru han aldrig synes ha
överskridit lagens gräns. Han representerade
sin stad vid flera riksdagar och stod
under förmyndaretiden väl hos båda
partierna: medan Axel Oxenstierna
benämnde honom sin vän, befordrade
pfalzgreven Johan Kasimir hans
jordförvärv, och riksrådet Johan Skytte
tog honom t. o. m. till råds i sina
privata angelägenheter. ■—■ Gift 1) 1604
med Anna Månsdotter, j" 1630; 2)
1632 med Catharina Törnsköld. —
Litt.: ”Jönköpings historia” (2—3,
1918—19). T. M.
Strömberg, Sigfrid (Sigge)
Natanael, tidningsman, författare, f. 22
dec. 1885 i Göteborg, f 3 mars 1920
i Stocksund, Stockholms län.
Föräldrar: skeppsredaren Johan Bernhard
S. och Carolina Larsson. — S. gick
efter läroverksstudier i Göteborg till
sjöss och bosatte sig snart i Förenta
staterna, där han 1904—05 var
med-arb. i Minneapolis Veckoblad. Han
återvände 1905 till Sverige och
anställdes efter en studieresa i
Frankrike och kortare medarbetarskap i
olika tidn. 1907 som red.-sekr. i tidn.
Trollhättan, där han var verksam till
1910. Ären 1910—13 var S.
huvudred. för den nystartade
Vecko-Jour-nalen och från 1914 till sin död
huvudred. för Allt för Alla samt
inträdde några månader före sin död som
red. även för tidn. Kasper. — S.
utgav en rad populära
humoresksamlingar, ss. ”Prärielif. Sannsagor och
lögnhistorier från vilda västern”
(1909) och ”Mannen som ville bli
neger och andra historier” (1915).
Han författade även (under pseud.
Bo Stensson) en roman, ”Genom
hvirflarna” (1910). Inom den
folkliga äventyrsberättelsen gjorde S. stor
lycka med ”Styrman Karlssons flam-
Sigge Strömberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
