Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Stålhane, Henning - 2. Stålhane, Otto - 3. Stålhane, Arvid - 4. Stålhane, Bertil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålhane
311
Stålhane
Henning Stålhane.
tjänst 1932. — S. var
generalstabsofficer vid Tredje arméfördelningens
stab 1906—09, tjänstgjorde inom
Generalstaben företrädesvis vid
topografiska avd. och var stabschef vid
Infanteriinspektionen 1915—16. Han
biträdde 1906 internationella
kommittén för kontroll av de norska
gränsfästningarnas rasering och tj
änst-gjorde 1911 vid Service
Géographi-que de 1’armée i Paris. Åren 1924—33
var han led. av överstyr, för Sv.
landstormsförbunden. Han blev led.
av Krigsvet. akad. 1935. — S. utförde
under påfrestande personliga
förhållanden en av de inre militära
kretsarna uppskattad kunskaparverksamhet i
Norge under tiden närmast efter
unionsbrottet 1905 som förberedelse
för militära operationer vid en på sv.
militärt håll väntad väpnad
sammanstötning. ■— S. har skrivit
”Etapptjänsten” (1911; tills, med F.
Wijk-ström) och, intresserad av chiffer,
det omstridda arbetet ”Hemlig skrift”
(1934). Som utpräglad tyskvän
sammanställde han skrifter rörande första
världskriget och kriget i Polen 1920.
S. utgav vidare de på kulturhistoriskt
värdefullt material rika skildringarna
”En misslyckad kungamiddag”
(essäer, 1937), ”Gustaf III:s resa till Spa
1780” (1939) och ”Gustaf III:s
bosättning, brudfärd och biläger”
(1946). Han medarbetade militärt
och kulturellt i Nya Dagligt
Allehanda 1932—36 och 1939—42. Under
sin tjänstgöring i Boden deltog han i
grundandet av Bodens
trädgårdssäll-skap 1919. — Gift 1) 1904 med
Hedvig Maria Carolina Zettergren,
f 1905; 2) 1907 med Vivi Charlotta
Forsell. S. A., F. M.
2. Stålhane, Otto, ingenjör, f.
26 jan. 1875 i Stockholm. Bror till
S. 1. ■—■ S. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1894 och utexaminerades
från Tekn. högskolans fackavd. för
elektroteknik 1897. Efter anställning
vid ASEA i Västerås 1897—99 och
vid Union Elektrizitäts Gesellschaft
i Berlin 1899—1901 var han chef för
växelströmsavd. vid Elektriska ab.
Magnet i Ludvika 1901—06, där S:s
verksamhet som konstruktör och
ledare gällde de mångahanda nyskapelser
som på den tiden voro aktuella inom
den el. kraftförsörjningen
(generatorer, motorer och transformatorer
m. m.). Sistn. år grundade S. tills,
med A. Lindblad och A. Grönwall
ab. Elektrometall i Ludvika, där han
var ingenjör till 1916. Tills,
utexperi-menterade de en elektrisk masugn,
den s. k. Elektrometallugnen. Åren
1916—18 innehade S. i Stockholm
egen konstruktionsbyrå för elektriska
ugnsanläggningar, 1918 ombildad
till firma Stålhane, Kring & co.,
varefter firman, fortfarande med S. som
teknisk chef, 1919 sammanslogs med
Elektriska ab. Volta, vilket bolag
1922 ingick i förenade firmorna ab.
Hjalmar Löfqvist och Nya ab. Volta.
Sin verksamhet som tekn. chef där
lämnade han 1923, då han grundade
Elektrovärmeinst. vid Ing. vet. akad.
Han var till 1933 överingenjör vid
akad. samt föreståndare för inst.
Detta övertogs 1934 av S. och Bertil
S. (S. 4) som en fristående
institution. — De senaste åren har S.
huvudsakligen ägnat sig åt olika
elektro-värmetekniska problem. -—- S. har i
Ing. vet. akad:s handl. och i Tekn.
tidskr. publicerat ett antal avhandl.
och uppsatser i elektrotermiska frågor.
Otto Stålhane.
För idén till och konstruktionen av
den el. strålångpannan erhöll S. Ing.
vet. akad:s mindre guldmedalj 1925
och blev led. av denna akad. 1930
samt hedersled. 1940. Sedan 1945 är
han hedersled, av Sv.
uppfinnareför-en. — Gift 1899 med Märta Johanna
Ohlsson. G. Lj.
3. Stålhane, Arvid,
brukstjänste-man, skriftställare, f. 16 sept. 1879
Arvid Stålhane.
i Karlsborg, Skarab. län. Bror till S. 1
och S. 2. — Efter läroverksstudier i
Stockholm genomgick S. Påhlmans
handelsinst. där 1901. Han var
dispo-nentsekr. vid Söderfors bruk 1901—04,
genomgick Filipstads bergsskolas
högre kurs 1904—05, var chef för
Surahammars bruks ab:s stockholmskontor
1907’—13 och huvudkassör vid detta
bolag 1913—31. — Som
kulturhistorisk forskare och skribent har S. varit
mångsidigt verksam. Han tog 1919
initiativet till Bellmanssällskapets
stiftande, och åt Bellman och sv.
1700-tal har han ägnat en avsevärd del av
sina forskningar. Ett urval av hans
uppsatser har samlats i det initierade
och uppslagsrika arbetet ”En
Bell-mansbok” (1947). S. har också fäst
uppmärksamheten på Märta Helena
Reenstiernas märkliga dagbok, vilken
han tills, med S. Erixon och S.
Wal-lin utgav under titeln
”Ärstadagbo-ken. Journaler från åren 1793—1839”
(1—3, 1946—53). Den dithörande
studien ”Stora tavlan på Ärsta”
(Fataburen 1939) präglas av en för S.
typisk blandning av lärdom, vaken
observans och lekfullt forskarlynne.
Bland hans övriga arbeten må
nämnas en skarpsynt utredning om J.
Snacks stockholmsbilder (S:t Eriks
årsbok 1936) och en rad studier om
svenska, finska och danska exlibris.
Som flitigt anlitad rådgivare åt en
hel generation av kulturhistoriska
forskare har S. slutligen fyllt en
betydelsefull uppgift. Den 1949 utgivna
hyllningsskriften ”Stålhanestudier”
inrymmer bl. a. S:s bibliografi. — Gift
1910 med Ebba Ulfsberg. O. B.
4. Stålhane, Johan Bertil,
kemist, fysiker, politisk skriftställare, f.
1 juli 1902 i Stockholm. Son till S. 2.
•—■ S. avlade studentex. 1921 i
Djursholm och studerade sedan
naturvetenskap vid Stockholms högskola, där
han blev fil. kand. 1925 och fil. lic.
1927. Han blev 1927 förste assistent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
