Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Suell, Frantz - 2. Suell, Niclas - 3. Suell, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suell
314
Suell
Frantz Suell. Målning av okänd konstnär.
vidgade den bl. a. genom ett
skepps-rederi. Från 1713 arrenderade han
samtidigt Malmö rådhuskällare, som
under hela hans livstid visade sig som
en ypperlig inkomstkälla. Redan 1714
vann S. burskap som handlande i
Malmö. S:s märkligaste insats i
stadens ekonomiska liv var anläggandet
av en tobaksfabrik 1726. Ungefär
samtidigt grundades i Malmö två
andra ”tobaksmanufaktorier”, vilkas
ägare dock snart blevo tvungna att
förena sina företag med S:s fabrik
och foga sig i dennes överlägsna
ledning. Efter någon tid var S. nästan
ensam ägare av de förenade
tobaks-fabrikerna. S:s mångsidiga
verksamhet omfattade ytterligare ett antal
industrianläggningar, främst det
utanför Malmö belägna Limhamns
kalkbruk samt Lomma tegelbruk vid
Lommabukten. Det sistn. bruket
grundade S. 1731, och med icke
obetydliga uppoffringar lyckades han där
att skapa en efter dåtida
förhållanden fullt modern industrianläggning.
Under hela sin verksamhet i Malmö
bedrev S. en omfattande lånerörelse;
bl. a. lämnade han kronan betydande
krediter. S. anlitades även i ett
flertal offentliga uppdrag. Han var
under många år led. av stadens äldste.
— Gift 1712 med Anna Catharina
Stein. — Litt.: se under S. 3. G. M-e
2. Suell, Nicolaes (Ni cl as),
affärsman, industriman, f. 7 jan. 1720
i Malmö, f 19 nov. 1760 därstädes.
Son till S. 1. — S. sändes vid nio
års ålder till Lunds univ. Sin första
handelsutbildning erhöll han i faderns
firma under ferierna. Efter avslutade
studier i Lund var S. kontorist vid
olika firmor i Tyskland, England och
Frankrike. År 1742 återvände han
till Malmö och erhöll plats på faderns
kontor, men redan s. å. vann han
burskap som handlande och satte upp
egen affär, som han sedan drev i sex
år. Efter faderns död 1748 blev S.
tills, med sin äldre bror Ernst S.
delägare i Frantz Suells mångskiftande
affärer, och sedan brodern avlidit
1750 var S. ensam firmans chef.
Företagets läge var vid denna tid
kritiskt, främst på grund av faderns
alltför stora investeringar i
fastighets-affärer och industriföretag. S.
lyckades dock småningom reda upp
affärerna. Han sålde ett stort antal
fastigheter och använde kontanterna för
att ytterligare utvidga firmans
industriföretag, främst tobaksfabriken,
Limhamns kalkbruk och Lomma
tegelbruk. Även handels- och
rederirörelsen lämnade under S:s ledning
stort utbyte, och vid hans död var
den Suellska firman Malmös främsta.
— S. blev i Malmö 1746 bisittare i
kämnärsrätten och skattesättningsman
samt 1744 led. av stadens äldste. Är
1754 valdes han enhälligt till förman
för stadens äldste och s. å. till
förman för handelssocieteten. På grund
av sjukdom avsade sig S. 1758 alla
förtroendeuppdrag. — Gift 1742 med
Catharina Helena Weijer. — Litt.:
se under S. 3. G. M-e
3. Suell, Frans, affärsman,
industrimän, f. 9 juni 1744 i Malmö,
t 15 nov. 1817 därstädes. Son till
S. 2. •—■ Tidigt bestämd för
köpmannayrket var S. från sitt tionde år
anställd som biträde i faderns affär men
erhöll samtidigt undervisning i de
vanliga skolämnena. Han kom 1758
till Lund, där han upptogs i lektorn
Ivar Kraaks familj. Under dennes
ledning ägnade han sig i två år åt
studier av levande språk, geografi,
matematik m. fl. ämnen. Efter en längre
utlandsresa, bl. a. till Hamburg,
återvände han 1760 till hemstaden. Sistn.
år avled fadern, och S:s mor ingick
1762 nytt äktenskap med handlanden,
sedermera borgmästaren i Malmö
Henrik Falkman, som övervakade S:s
vidare köpmannautbildning. Falkman
sammanslog sitt företag med den
Suellska firman och upptog 1772 S.
till bolagsman, varefter affären till
1793 bedrevs under firmanamnet
Falkman & Suell. Dels inom ramen av
detta bolag, dels för egen räkning — han
vann 1774 burskap som handlande i
Malmö —• ägnade sig S. åt en
mångsidig affärsverksamhet. Sedan Henrik
Falkman 1793 av åldersskäl lämnat
firman, bedrev S. från följ, år under
återstoden av sitt liv rörelsen i eget
namn. — Under de första åren av
sin verksamhet hade firman Falkman
& Suell att kämpa med allvarliga
svårigheter. Företaget drabbades
särskilt hårt av 1775 års allmänna
affärskris, men räddades av en förmögen
hamburgköpman, Salomon Roosen,
som under S:s utlandsresa 1760
blivit dennes vän och nu lämnade
honom en så betydande kredit, att
fir
man kunde reda upp sina affärer.
Helt återställdes firmans ekonomi
redan följ, år, då Nordamerikanska
frihetskrigets utbrott medförde en
ovanlig tobaksprisstegring och ett
betydande lager av denna vara, som S.
importerat kort före kriget, lämnade
stor vinst. Tobaksfabriken, grundad av
S:s farfar (S. 1), genomgick under
S:s ledning en kraftig utveckling och
utgjorde under hela S:s livstid kärnan
i hans affärer. Utom med tobak drev
S., som småningom blev hemstadens
störste skeppsredare, transitohandel
med olika slags varor från avlägsna
länder i och utanför Europa. Det var
till stor del S:s förtjänst, att Malmö
i hög grad kunde frigöra sig från de
stora handelsstäderna vid Nordsjön,
Östersjön och Sundet, främst
Hamburg, Lybeck och Köpenhamn, vilka
tidigare förmedlat den övervägande
delen av Malmös import. Genom sina
kraftfulla initiativ och övertygande
argument lyckades han vinna
magistraten och handelssocieteten i Malmö
för byggandet av en hamn, i vilken
även djupgående fartyg kunde inlöpa.
Därigenom öppnades för s. Sverige
en direkt väg till den stora
världsmarknaden, och i och med skapandet
av Malmö hamn gjorde S. sin mest
varaktiga insats. Han själv invaldes
1775 i den då tillsatta
hamndirektionen och blev snart dess ordf.; denna
befattning innehade han i över 40 år.
I S:s handelsrörelse ingick även en
betydande salt- och spannmålshandel
med kronan. Är 1774 anlade S. tills,
med flera andra intressenter ett
sockerraffinaderi, Patrioten, som började
sin verksamhet 1777 och under S:s
ledning rönte betydande framgång. År
1801 sammanslogs det på S:s initiativ
med ett konkurrerande sockerföretag,
Svanen, under namnet Förenade
sockerraffinaderierna Patrioten och
Svanen. Även i den 1798
huvudsakligen på S:s initiativ anlagda
klädesfabriken Concordia ägde S.
aktiemajoriteten. Fabriken utrustades med
engelska kard- och spinnmaskiner, och
dess tillverkning vann gott anseende.
Är 1808 nedbrann emellertid hela
anläggningen till stor förlust för
bolagsmännen. Två redan av farfadern
ägda, nära Malmö belägna
industriföretag, Limhamns kalkbruk och
Lomma tegelbruk, utvidgades och
moderniserades betydligt av S. Han
förvärvade ett stort antal fastigheter
och gårdar i och i närheten av Malmö
samt flera vidsträckta
lantegendomar, bl. a. frälsehemman i Hyllie, s.
om Malmö. Även där gjorde han
märkliga insatser. Redan 1790,
tretton år innan författningen om
enskifte utfärdades för Skåne, lyckades S.
efter betydande uppoffringar träffa
avtal med de bönder som ägde hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
