- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
315

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Suell, Frans - Sundahl, Eskil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sundahl

315

Sundahl

Frans Suell. Målning av M. D. Roth.

mansdelar, spridda bland hans
hemman, samt erhålla laga utslag på
enskifte. S. var även en av de första i
Sverige, som införde
cirkulationsbru-ket i lanthushållningen. På S:s
bekostnad utgavs ett arbete av A. J.
Ret-zius, ”Anvisning till träds plantering
för allmogen på landet...” (1811),
som utdelades gratis åt varje
intresserad lantman i syfte att stimulera
skogsbruket. När diskontbanken i
Malmö 1803 bildades, var S. en av
bankens grundare och den förste av
dess tre direktörer. Han lämnade
emellertid denna befattning redan
efter en kort tid. — S. ägnade
intresse åt alla Skånes och hemstadens
ekonomiska institutioner. S.
utnämndes 1802 till kommerseråd. Han blev
led. av stadens äldste 1775 och var
dess förman 1778—86 och 1789—92.
När Malmöh. läns
hushållningssällskap 1813 inrättades, valdes han till
dess v. ordf. — S. var vid 1700-talets
slut och 1800-talets början en av
Malmös främsta medborgare. Är 1915
avtäcktes i Malmö vid Suells-hamnen

en staty av S., utförd av skulptören
Edvard Trulsson. — Gift 1774 med
Anna Catharina af Trolle. — Litt.:
L. B. Falkman, ”Minnesteckning öfver
F. S.” (1886); Cecilia
Bååth-Holm-berg, ”F. S., den store
malmöborga-ren” (1913); L. Ljungberg, ”En
samling Frans Suellsbrev” (i Sydsv.
Dagbladet Snällposten 28 sept. 1945).

G. M-e

Sundahl, Per Eskil, arkitekt, f.
22 okt. 1890 i Stockholm. Föräldrar:
byggmästaren Per S. och Johanna
Gustafva Nilsson. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1909
utexaminerades S. som arkitekt från Tekn.
högskolan 1914 och studerade vid
Konsthögskolan 1917—18. Han
tjänstgjorde bl. a. som assistent och lärare i
husbyggnad vid Tekn. Högskolan 1920—
28 och speciallärare i samma ämne
där 1933—36. Från 1924 har han
varit chef för Kooperativa förb:s
arkitektkontor och från 1936 samtidigt
prof, i arkitektur I vid Tekn.
högskolan samt bedrivit viss egen
arkitektverksamhet. S. har anlitats för

flera kommittéuppdrag, bl. a. ss. ordf,
i Statens kommitté för
byggnadsforskning och dess arbetsutskott sedan
1947 och led. av Tekn. högskolans
byggnadskommitté sedan 1944. —
Sin främsta insats har S. gjort som
skapare av och fram till 1936
konst-närlig-teknisk och därefter
huvudsakligen organisatorisk ledare av KF :s
arkitektkontor. I medvetandet om
betydelsen av personliga insatser i det
arkitektoniska skapandet har S.
format denna för sv. förhållanden på sitt
område mycket stora organisation som
ett arbetskollektiv av relativt
fristående avdelningar. Under S:s ledning
har detta kontor framför allt under
1920- och 30-talen blivit känt som
banbrytare för en ny butikskultur,
byggd på långt driven ordning och
hygien, rationella anordningar för
varornas förvaring, expediering och
exponering och har under 1940-talet
fullföljt denna linje vid införandet
av de kooperativa
självbetjäningsbu-tikerna som de första av sitt slag i
landet. Också vid uppbyggandet av
de kooperativa fabrikerna har S:s och
hans medarbetares rationella syn
varit dominerande, och de tidigare av
dessa byggnader ha därigenom
kommit att få en dominerande plats i
propagandan för en modern,
funktions-bestämd arkitektur. Bland dessa
tidigare fabriksbyggnader kunna
särskilt nämnas kvarn- och
bagerianläggningarna på Kvarnholmen invid
Stockholm med tillhörande
bostadsområde (1927—35) och Luma
lamp-fabrik i Stockholm (1928—30). S:s
medarbetare här ha varit
arkitekterna Olof Hult, A. von Schmalensee,
Olof Thunström m. fl. — Bland S:s
verk utom KF :s arkitektkontor
märkas två bussgarage (1932—34) och en
personalrestaurang (1934) för
Stockholms spårvägar samt ett industrihus
för Bröderna Hedlund, Stockholm
(1937—38), samtliga goda exempel

Eskil Sundahl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 00:51:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free