Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundberg, Halvar - Sundberg, Karl - Sundberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundberg
318
Sundberg
ett mindre vanligt sätt förenat
praktiskt och vetenskapligt arbete, har
specialiserat sig på kommunalrätten,
inom vilket område hans främsta
verk är handboken ”Kommunalrätt”
(1936; 3:e uppl. 1947). Bland hans
övriga kommunalrättsliga arbeten
kunna nämnas ”Bidrag till frågan om
besluts verkställbarhet enligt
kommunallagarna” (1924), en utredning om
kommunernas ställning till
kollektivavtal (Sv. stadsförb:s tidskr. 1932)
samt ”Stats och kommuns ansvar för
befattningshavares tj änsteåtgärder”
(1933). År 1941 utgav han tills, med
H. Berglund ”Kommunal
författningshandbok” (3:e uppl. 1948).
Inom statsrätten har S. publicerat
bl. a. ”Villkor för anslag” (1932) och
”Lag och traktat” (1934; 2:a uppl.
1942), som är en analys av 1921 års
grundlagsändringar betr,
utrikespolitikens handhavande, samt ”Valrätt”
(1950). Han är medutgivare av
handboken ”Medborgarrätt” (tills,
med E. Fahlbeck och S.
Jäger-skiöld, 1947). År 1948 utgav S.
”Kyrkorätt”. För den akademiska
undervisningen har han utgivit
”Grunddragen av allmän förvaltningsrätt”
(1943), ”Folkrätt” (1944) och
”För-valtningsrättslig specialprocess” (s. å.).
Ur S:s rika produktion kunna vidare
nämnas utredningar i markrättsfrågor
samt ”Strödda uppsatser om
rättsutveckling och rättsupplösning” (1943).
-—■ Gift 1923 med Margit Fredrika
Kristina Hammarberg. S. E.
Sundberg, Karl, bergsingenjör,
geofysiker, industriman, f. 26 juni
1891 i Mo skn, Hälsingland, f 3 febr.
1939 i Stockholm. Föräldrar: rektorn
Axel Abraham Robert Ernst S. och
Jenny Helena Katarina Högdahl. ■—
S. avlade studentex. i Falun 1910 och
utexaminerades som bergsingenjör
från Tekn. högskolan 1915. Han var
gruvingenjör vid Guldsmedshytte ab.
1915—18, driftsledare vid
aktieselska-bet Porsa kobbergruber i Norge 1918
—19 och platschef vid Orijärvi
gruvor i Finland 1919—21. Sistn. år
återvände han till Sverige, där han
erhållit anställning vid
Centralgruppens emissions-ab. närmast för att
som ledare för dess geofysiska
undersökningar leta efter malmer i
Västerbotten. S. blev 1924 överingenjör i ab.
Elektrisk malmletning
(Malmletnings-bolaget), Stockholm, och från 1930
var han verkst. dir. där samt från
1934 även i Sv.
diamantbergborr-ningsab. (Borrbolaget), Stockholm,
som sistn. år inköpte
Malmletnings-bolaget; därmed fick han även
chefskapet för en koncern, som utom de
båda nämnda bolagen omfattade
Malmletningsbolagets dotterbolag i
Amerika samt bl. a. Crælius East
Af-rican Drilling Co. Ltd i Nairobi och
Karl Sundberg.
Lange, Lorcke et Co. G. m. b. H. i
Dresden. Dessutom var han verkst.
dir. i det 1938 bildade dotterbolaget
ab. Mineralinvest. S. invaldes 1934 i
Ing. vet. akad., vars lilla guldmedalj
han erhöll 1925 för förtjänster om
den elektriska malmletningens
utveckling; av Vet. akad. belönades han
med dess större Linnémedalj i silver
1938. Han var styr.-led. i Sv.
tekno-logfören. från 1936 och var vald till
ordf, i Geologiska fören. i Stockholm
för året 1939. — S. var inom elektrisk
malmletning en banbrytare med
internationell berömmelse. Han
förbättrade tidigare använda metoder på
detta område och utarbetade en ny
induktiv metod att på
elektromagnetisk väg lokalisera malmer. Denna
metod kom till användning för de
undersökningar, som resulterade i den
viktiga upptäckten av Boliden och
andra malmförekomster i
Västerbotten. S. fick under sökande efter
sva-velkismalmer på Cypern tydliga
indikationer, men borrningarna gåvo ej
malm, och först efter långvariga
undersökningar fann han, att
grundvattnet var salthaltigt och följaktligen
utgjorde en god elektrisk ledare. Då
salthaltigt vatten alltid ingår i
olje-förekomster, kom S. på tanken att
använda sina prospekteringsmetoder för
att finna olja, vilket ledde till
utvecklandet av en metod, som sedan
kom till användning i betydande
omfattning inom Amerikas och
Rumäniens stora oljefält. Han vidgade även
sin geofysiska verksamhet genom att
vid prospekteringen utom elektriska
metoder använda gravimetriska och
seismiska. På diamantborrningens
område arbetade han bl. a. för att
åstadkomma snabbgående maskiner med
billigare borrkronor. — S. publicerade
ett trettiotal avh. huvudsakligen om
elektrisk malm- och oljeletning i sv.,
tyska, engelska och amerikanska
fack-tidskr. Bland dem må nämnas ”Die
schwedischen elektrischen
Schürfme-thoden” (1926), ”Olje- och
malmletning med svenska elektriska metoder”
(1929), ”Tektoniska och
stratigra-fiska undersökningar medelst
elektriska metoder” (1930), ”Oljeletningmed
de svenska geologiska metoderna”
(s. å.), ”Gravimetriska och seismiska
metoders användning för uppletande
av nyttiga mineral” (s. å.),
”Utvinning av bergolja” (s. å.) och
”Moderna malmletningsmetoder” (1937).
—■ Gift 1917 med Gunhild Ester
Maria Pehrson. — Litt.: biografi av A.
Högbom i Geologiska fören :s
för-handl. (61, 1939), av S. Lundberg i
Dödsrunor utg. av Sancte Örjens gille
(2, 1932—41). S. L.
Sundberg, Per Paulus Mikael,
pedagog, skolreformator, f. 11 nov.
1889 i Stockholm, f 16 nov. 1947 i
Viggbyholm, Täby, Stockholms län.
Föräldrar: snickaren Carl Gustaf
Pettersson och Augusta Andersdotter
Sundberg. —■ S. avlade mogenhetsex.
i Stockholm 1909 och studerade
därefter en tid teologi i Uppsala. År 1911
avlade han folkskollärarex. och var
sedan lärare vid Stockholms
folkskolor till 1927. Han sökte kontakt med
reformsträvanden inom sv. och
utländsk pedagogik, och sistn. år
grundade han tills, med Carl Malmsten
Olofsskolan, vars första rektor han var.
Hans strävan att låta skolan få en
djupare personlighetsdanande verkan
förde honom emellertid över på
in-ternatskoletanken, och år 1928
grundade han Stiftelsen
Viggbyholmssko-lan, som han sedan förestod till sin
död. —• Själv en djupt lagd
personlighet såg S. som sin uppgift att forma
en skolmiljö, där
utvecklingsmöjligheter skulle finnas för alla positiva
sidor i ett barns väsen. Därför ville
han också bereda tillräckligt utrymme
åt det praktiska arbetet i olika
former och ge tillräcklig frihet och
lämpligt avvägt eget ansvar åt eleverna.
Per Sundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
