Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Swahn, Oscar - 2. Swahn, Waldemar - Swalander, Carl Edvard - Svalenius, Ivan - Swan, se även Svahn, Swahn - Swan, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swahn
343
Swan
gande verksamhet genom talrika
skrifter i ämnet spec. i avseende på det
muntliga föredraget. Bland dessa
förtjäna nämnas ”Språkljud och
qvanti-tativ betoning i högsvenskan” (1882),
”Lärobok i välläsning” (s. å.), ”Det
muntliga föredragets konst i tal och
sång” (1, 1890) samt ”Lärobok i det
muntliga föredraget” (1903).— Mest
känd har S. blivit för sina båda
böcker ”Våra öfverliggare, akademiska
studier” (under pseud. Thord Bonde,
1885; 3:e uppl. 1921) en dråplig
skildring av univ.-livet på hans tid,
och ”Våra öfversittare.
Ungdomsminnen och läroverkstudier, jämte förslag
till en genomgripande
läroverksre-form” (1—2, 1898—99), som
behandlar livet och arbetet vid
läroverken. Där framlägger han också sitt
pedagogiska reformprogram. S. var
en varm anhängare av idén, att ett
stort univ. skulle upprättas i
huvudstaden för att motverka
småstads-andan och skråmentaliteten i Lund
och Uppsala. I övrigt propagerade
han för bättre lärarutbildning samt
förordade inrättandet av professurer
i pedagogik, önskade en effektivare
läroverksinspektion och bättre
läroböcker varjämte undervisningen borde
göras mer levande och intressant. S.
var en av initiativtagarna till Kalmar
läns första folkhögskola på Ebbetorp
utanför Kalmar, där han var ordf, i
skolstyr. till 1880. — S. var medred.
för tidn. Kalmar 1869—82, och från
1888 till sin död var han politisk
medarb. i Barometern. Sin största
journalistiska insats gjorde han dock
genom utgivandet av Sv. Folktidn.
1882—84, som var en
folkbildnings-och förströelsetidn. för allmogen. Den
blev mycket populär genom sina
folk-livsskildringar och anekdoter på
landsmål, vilka sedan samlades i ”Svenskt
skämtlynne” (1—16, 1883—85; ny
följd 1—5, 1891). — S. tillhörde
stadsfullmäktige i Kalmar 1874—84.
— Gift 1875 med Hedvig Amalia
(Amelie) Genberg. T. M.
2. Swahn, Waldemar Paul
Oscar, tidningsman, författare, f. 12
jan. 1877 i Kalmar. Son till S. 1. —
S. avlade mogenhetsex. i Kalmar 1896
och kansliex. i Uppsala 1904. Han
var 1904—08 e. o. amanuens i
Kommerskollegium och vid
Arméförvaltningens intendenturdep. Därefter
skrev han under ett år
korrespondenser till olika landsortstidn.; 1909—16
var han medarb. i Stockholms
Dagblad, där han skrev kåserier samt var
litteratur-, konst- och teateranmälare.
1917—19 var han red. för tidn. Hela
Världens Magasin och 1920 medarb.
i Aftonbladet. Han var 1923 verksam
vid Åhlén & Åkerlunds förlag som
litterär medarbetare, krönikör och bitr.
Waldemar Swahn.
red. i Vecko-Journalen. Sedan 1921
är S. medarb. i Stockholms-Tidn.,
där han huvudsakligen framträtt som
kåsör och personhistoriker under
sign. W. S-hn och Wolodja. Han har
företagit vidsträckta utrikesresor, bl. a.
till Förenta staterna 1915—16 och till
Sydamerika 1938—39. — En stor del
av sin journalistiska insats har S.
ägnat åt kulturhistoriska skildringar,
delvis romantiserade, i vilka han visat
fint sinne för gångna tiders idylliska
stämningsvärden. Bland dem kunna
nämnas ”Från Tjusarkonungens
dagar” (1909), ”Det gamla
kommendantshuset” och ”Den gamla vallen”
(båda om Kalmar, 1917 resp. 1922),
”Haga” (1922), ”Den svenska
Aspa-sia” (om Emilie Högqvist, 1924),
”Beylon” (1925), ”Småstadens ande”
(1926), ”En skvallerkrönika från
1790-talets Stockholm” (1927), ”1
vardagsdräkt och hermelin” (1930),
”Gustaf V” (1938), ”Ur minnenas
sekretär” (1942), ”Från Kalmarsund
till Stilla havet” (1943) och ”Erik
Storm möter livet” (1946). — Ogift.
T. M.
Swalander, Carl Edvard Otto,
apotekare, emigrantagent, f. 15 april
1815 i Vimmerby, f 16 jan. 1876 i
Stockholm. Föräldrar: borgmästaren
Christian S. och Anna Maria Laurell.
■—■ S. blev apotekselev i Linköping
1829 och avlade apotekarex. 1836.
Efter tjänstgöring i Ystad inköpte han
1837 apoteket i Trelleborg, men 1846
nödgades han sälja det och gick i
konkurs. Med hjälp av släktingar inköpte
han därefter apoteket Lejonet i
Göteborg, som han innehade till 1849, då
han blev handlande och
kemisk-tek-nisk fabrikant i staden. Affärerna
gingo dock fortfarande dåligt, och
sedan S. under koleraepidemin i
Göteborg 1850 varit sekr. i
sundhetsnämn-den i Majorna och föreståndare för
kolerasjukhuset där, blev han
emi
grantagent i Göteborg. Han utgav
1853 ”Handbok för utvandrare till
Nordamerikas förenta stater” och
reste 1854 på den särskilt hyrda
brig-gen Luleå med ett hundratal
emigranter till Amerika. Från New York
beskrev han färden i ”Bref om
Amerika till hemmavarande landsmän”,
och efter återkomsten till Sverige
1855 publicerade han i brevform
ytterligare två reseskildringar, vilka
fingo stor spridning och blevo av
betydelse genom att bidraga till ökad
emigration; särskilt rekommenderade
S. utvandring till Tennessee, där
mark lätt skulle kunna erhållas. Med
emigrantverksamheten upphörde han
1858, då han flyttade till Stockholm
och där anlade en kemisk-teknisk
fabrik. Sina sista år var han
lumphandlare i Stockholm, där han slutade
sitt skiftesrika liv. -—• S. utgav
”Sjöapoteket” (1846) och arbetade flitigt
som översättare. — Gift 1841 med
Anna Elisabeth Busch. — Deras son
Carl August Oscar S. (f. 1844, f
1873) var verksam som
historiemålare. S. L.
Svalenius, I v a n Håkan,
historiker, f. 7 sept. 1906 i Karlshamn.
Föräldrar: byggmästaren Nils Johan
Carlsson och Hanna Håkansdotter.
— Efter studentex. i Kristianstad
1925 blev S. fil. kand. 1929, fil. mag.
1930, fil. lic. 1934 och fil. dr 1938,
allt i Lund. Sedan 1937 är han
docent i historia där, sedan 1948 lektor
vid Högre allm. läroverket för flickor
i Malmö. År 1945 blev han led. av
Vet. soc. i Lund. Bland hans arbeten
märkas ”Georg Norman. En
biografisk studie” (drsavh., 1937), avsnittet
om Gustav I i ”Sveriges historia
genom tiderna” (2, 1948) och
biografien ”Gustav Vasa” (1950). Stort
intresse har S. ägnat åt att samla
uppgifter om kansli- och
kammarpersonalen i 1500-talets Sverige, ett hittills
föga utforskat område. -— Gift 1934
med Brita Säterstrand. T. D.
Swan, se även Svahn, Swahn.
Swan, Gustaf Nilsson, bankman,
skriftställare, f. 16 maj 1856 i
Tjärstads skn, Östergötl. län, j" 30 juni
1938 i Sioux City, fowa, Förenta
staterna. Föräldrar: lantbrukaren
Kristoffer Nilsson och Anna Lovisa
Pers-dotter. — S. emigrerade 1870 med
sina föräldrar till Förenta staterna,
där de slogo sig ned i Belinda i staten
lowa. S. deltog till en början i
jordbruksarbetet på föräldrarnas gård,
blev 1873 handelsbiträde och bedrev
1877—79 studier vid Augustana
College. Han slog sig därefter ned i Sioux
City, där han 1880—87 var verkst.
dir. i Sioux City Plow Company (för
tillverkning av plogar), 1888—89
drev egen bokhandel samt 1889—-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
