Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Swab, Anton - 3. Swab, Anton - Svahn, Swahn, se även Swan - Svahn, Olov - 1. Swahn, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swab
342
Swahn
han icke någon högre tanke om sin
förmåga, och en alltför långt driven
försiktighet jämte bristande tid
gjorde, att hans tryckta arbeten
(samtliga i Vet. akad:s skrifter)
blevo få. Han bidrog mycket till den
reformation inom mineralogien, som
kom till stånd genom hans lärjunge
A. F. Cronstedt. S. var en bland de
första, som nyttjade biåsröret vid
analys och bestämning av mineral;
S. betecknas därför vid sidan av bl. a.
Cronstedt som en av blåsrörskemiens
grundläggare. S. var den förste, som
iakttog och beskrev egenskapen hos
vissa silikat att gelatinera med syror.
Särskilt bör också erinras om S :s
strävanden (tills, med bl. a. von
Stockenström) att vid mässingstillverkningen
ersätta den importerade galmejan
med rostat, inhemskt zinkblände och
om hans i samband därmed stående
lyckade försök att i stort destillera ren
zink ur sådant rostat zinkblände
(1742 enligt Torbern Bergman;
möjligen dock först ett par tre månader
in på 1743). Tills, med Georg Brandt
införde S. 1750 vid Sala silververk
betydelsefulla förbättringar i avseende
på malmens röstning och smältning.
S. förbättrade här också bl. a.
slam-ningen (”Beskrifning på en ny
inrättning af sumpar, til den fina så
kallade segslammens fångande och
sorterande”, 1763). Är 1745 hade
han lämnat en beskrivning på
guldgångarna vid Ädelfors, och 1761 gav
han i sitt presidietal i Vet. akad. en
redogörelse för Kontrollverket (”Om
controll-inrättningen, för guld, silfver
och tenn-arbeten i riket”), på vars
färdigorganiserande han utförde
mycket arbete. —■ S. adlades 1751. Av
Vet. akad. blev han led. 1741 (preses
sista kvartalet 1760). Han uppfördes
1750 på förslag till den nyinrättade
professuren i kemi vid Uppsala univ.
Detta förvärvade s. å. S:s
mineralsamling, som ansågs vara en av de
ansenligaste i Europa. Om den stora
uppskattningen av S. som
vetenskapsman vittnar även, att drottning
Lovisa Ulrika 1766 lät modellera
hans bild i medaljong, en av de bilder
av berömda vetenskapsmän, som
prydde hennes naturaliekabinett på
Drottningholm. Av Vet. akad. slogs en
minnespenning över S. samma år han
dog (1768). Efter S. är mineralet
svabit uppkallat. — Ogift. — Litt.:
Torbern Bergmans åminnelsetal över
S. i Vet. akad. 1768. N. Zn.
3. Swab, A n t o n, bergsman,
kartograf, f. 10 juni 1763 i
Germunde-ryd i Alseda skn, Jönköp. län, f 28
okt. 1809 i Stockholm. Föräldrar:
direktören vid Ädelfors guldverk
Anders S. d. y. och Catharina
Anckar-felt. Sonson till S. 1. — S. blev
stu
dent vid Uppsala univ. 1776 och
disputerade där 1780 på ”Academisk
afhandling i svenska
bergslagfaren-heten om grufvebrytning i Sverige”.
Han blev auskultant i Bergskollegium
1779, v. notarie 1783, undermark
-scheider 1784 och geschworner 1787,
erhöll bergmästares titel 1793 samt
blev bergmästare i Falun 1794,
adjungerad led. av Bergskollegium 1808
och assessor 1809. Under verksamhet
vid Ädelfors guldverk i Småland
införde S. nya metoder för
guldframställningen, vilka han lärt känna vid
en med statsunderstöd företagen resa
till de sachsiska och ungerska
bergverken 1792. Följ, år blev han led.
av Vet. akad., och framlade i dess
handl. 1792—94 en del av sina rön.
Från 1800 arrenderade han Ädelfors
gruvor och verk på trettio år. Efter
hans död förföll driften alldeles. ■— S.
tillhörde, liksom Carl Magnus af
Robson, den stab av yngre tjänstemän i
bergsstaten, vilka anlitades av friherre
S. G. Hermelin för dennes geografiska
och kartografiska arbeten över
Sverige samt kolonisationsföretag i
Norrbotten. Sålunda företog S. sommaren
1795 tills, med markscheider Clas
Wallman en resa till Västerbotten och
åtföljde året därpå den unge Carl
Magnus Robsahm (senare adlad af
Robson) på en resa genom
Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen till
Röros kopparverk i Norge. Under
dessa resor upprättades
geografiskmineralogiska beskrivningar och
påbörjades de båda första kartorna i
det Hermelinska kartverket, över
Västerbotten med Sv. lappmarken och
Härjedalen, vilka utgåvos 1796—97.
Deras under resan förda journal
utgavs av H. Richter 1940. — Ogift.
H. R-r
Svahn, Swahn, se även Sivan.
Svahn, Olov Emanuel, ingenjör,
f. 10 okt. 1914 i Risinge skn,
Öster-götl. län. Föräldrar: folkskolläraren
David Emanuel S. och Signe Maria
Karolina Sundblad. — S. avlade
stu-dentex. i Norrköping 1933,
utexaminerades från Tekn. högskolan 1939 och
blev teknologie dr där 1948. Han var
vid denna högskola forskningsingenjör
vid inst. för mekanisk teknologi 1939
—40, assistent 1940 och förste
assistent 1940—41 samt uppehöll där
professuren i mekanisk teknologi 1941
—49. Är 1943 blev han därjämte
konsulterande vid Sandvikens
jern-verks ab:s bearbetningslaboratorium,
Sandviken, och sedan 1949 är han
chef för detta laboratorium. S. har
även anlitats som konsulterande av
Wedevågs bruks ab., Sv. ackumulator
ab. Jungner och ab. Atlas-Diesel m.
fl. företag samt bl. a. haft uppdrag
som sakkunnig i statliga kommittén
för synkravsutredning och som
sakkunnig och granskare för Tekn.
nomenklaturcentralen, Västerås. Han
har publicerat ett flertal artiklar i
den tekn. fackpressen, skrifter över
tekn. och ekonomiskt tekn. ämnen och
drsavh. ”Machining Properties and
Wear of Milling Cutters” (Acta
poly-technica, 40, 1949) samt varit
verksam som handboks- och läroboksförf. ;
sålunda har han bl. a. utgivit
”Handbok i verkstadsteknik” (1-—3, 1944,
tills, med R. Woxén ocb H.
Hallen-dorff; 2:a uppl. 1947—48),
”Mekanisk teknologi” (1948, tills, med H.
Hallendorff) samt ”Träindustrins
handbok” (1950, tills, med K.
Larsson och J. Andersson). S. har även
medarbetat i den av B. Thunell utg.
”Verkstadsboken” (1943-—44, 2:a
uppl. i 3 bd 1950 utg. av B. Thunell
och S.). —■ Gift 1941 med
sjuksköterskan Ebba Randi Fredrika
Wetter-ling. S. L.
1. Swahn, Frans Oscar Birger,
skolman, skriftställare, f. 29 dec. 1833
i Marstrand, f 12 febr. 1908 i
Kalmar. Föräldrar: stadskassören
Johannes S. och Charlotta Maria Widell.
— S. genomgick Göteborgs
gymnasium och blev student i Lund 1851,
där han promoverades till fil. mag.
1856 och 1863—67 var docent i
teoretisk filosofi. Är 1867 blev han
lektor i filosofi och modersmålet vid
Kalmar läroverk. Efter lång
tjänstledighet på grund av blindhet
pensionerades han 1891. Från början av
1880-talet till sin död ägnade han sig
enbart åt tidnings- och
skriftställar-verksamhet. —■ S. ägnade sig i Lund
särskilt åt studiet av Herbart och
dennes behandling av pedagogikens
problem, ett intresse, som följde
honom livet ut. Han var en ypperlig
lärare, medryckande och
kunskapsrik. För modersmålsundervisningens
metodik utövade han en grundläg-
Oscar Swahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
