Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svartz, Nanna - Swartz, Olof, botanist, se nedan - Swartz, Pehr, industriman, se s. 362 - Swartz, Petter, köpman, fabriksidkare, donator, se nedan - Swartz, släkt - 1. Swartz, Petter - 2. Swartz, John - 3. Swartz, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swartz
357
Swartz
Stockholm, samt docent i medicin vid
Karol. inst. 1927. Efter förordnanden
framför allt vid Serafimerlasarettet —
där hon var amanuens och
underläkare vid medicinska kliniken och
polikliniken 1918—28 och
poliklinikföreståndare 1930—31 — samt som
klinisk laborator vid Karol. inst. 1929—
34 blev hon tf. överläkare vid
medicinska avd. å S:t Eriks sjukhus 1934
och extra överläkare där 1936. Sistn.
år blev hon tf. prof, i medicin vid
Karol. inst., och 1937 utnämndes hon
till prof, i medicin där och till
överläkare vid Serafimerlasarettets
medicinska klinik; 1940 flyttades sistn.
tjänst till det nyinrättade Karol.
sjukhuset. S. blev 1937 medl. av
Medi-cinalstyr:s vetenskapliga råd och 1938
led. av styr, för Konung Gustaf V:s
80-årsfond samt 1948 föreståndare
för Konung Gustaf V:s
forsknings-inst. Hon har varit led. av flera
kommittéer, bl. a. betr, reumatikervårdens
ordnande 1941—45 och betr. Karol.
sjukhusets fortsatta utbyggnad från
1947. Hon har företagit många
utländska studieresor, däribland flera
gånger med offentligt uppdrag, och
varit livligt verksam i främjandet av
interskandinaviskt och internationellt
samarbete. — S. är den första sv.
kvinna, som har beklätt en ord.
univ.-professur, och en av vårt lands främsta
specialister framför allt i fråga om
mag- och tarmsjukdomar samt
reumatiska sjukdomar. Av hennes över 150
tryckta medicinska arbeten avhandla
flertalet problem på dessa områden,
ss. jäsningskatarr, behandling av
tarmkatarr och ledgångsreumatism med
azo-sulfa-preparat samt blodprov för
diagnos av ledgångsreumatism; hon
har även skrivit det populärmedicinska
arbetet ”Mag- och tarmkanalens
sjukdomar” (1948). -—■ S. blev 1948
he-dersdr vid univ. i Rockford, Illinois,
Förenta staterna. — Gift 1918 med
prof. Nils Malmberg (bd 5 s. 204).
-— En syssling till S. är dir. Sven
Schwartz (bd 6 s. 588). P. H. T.
Swartz, Olof, botanist, se nedan.
Swartz, Pehr, industriman, se s.
362.
Swartz, Petter, köpman,
fabriks-idkare, donator, se nedan.
Swartz, släkt, vars äldste kände
medl. var bergsmannen i Färnebo skn,
Värmland. Nils Persson (f troligen i
slutet av 1500-talet), farfar till
bergsmannen i Svartsången i Kroppa skn,
Värmland, Per Olofsson, som levde
under 1600-talets förra hälft. Dennes
sonsons son, Olof Persson (f. 1693, f
1752), likaledes bergsman i
Svartsången, hade sönerna Petter (S. 1)
och Olof (f. 1728, f 1768), båda
köpmän, vilka antogo släktnamnet S. efter
Svartsången; söner till S. 1 voro
fabrikören Petter Jacob S. (f. 1755,
J 1819) och lagmannen och
fabrikören John S. (S. 2). Petter Jacob S.
blev far till tobaksfabrikören
Johannes S. (S. 4) och ryttmästaren och
godsägaren Carl Jacob S. (f. 1800,
J 1874). Söner till S. 4 voro
tobaksfabrikören Erik S. (S. 5) och
godsägaren Janne S. (S. 6). S. 5 blev far
till affärsmannen och statsrådet Carl
S. (S. 8) och direktören Pehr S. (S.
9). —• En son till ovannämnde Olof
S. (f. 1728, f 1768) var prof. Olof
S. (S. 3), farfar till skådespelaren
Edvard S. (S. 7). •—• Litt.: E.
Ringborg, ”Till Norrköpingskrönikan” (6,
1923); dens., ”Swartziana”
(manuskript i Norrköpings stadsbibl.).
1. Swartz, Petter, köpman,
fabriksidkare, donator, f. 7 maj 1726
i Svartsången, Kroppa skn, Värml.
län, f 14 febr. 1789 i Norrköping.
Föräldrar: bergsmannen Olof Persson
och Karin Carlsdotter. -— S.
anställdes 1745 som husdräng i Jean Cres’
kramhandel i Stockholm. Han
flyttade 1751 till Norrköping, där han
fick plats som bokhållare vid
sockerbruket Gripen. Redan under de första
åren i Norrköping drev S. samtidigt
handel för egen räkning. År 1753
erhöll han privilegium att driva en
snusfabrik, för vilken han 1757
inköpte en fastighet. S:s bror Olof, som
i Stockholm utbildat sig till
pitschaft-makare (sigillgravör), kom 1753 till
Norrköping, där han blev S:s
kompanjon i det nya, snart synnerligen
framgångsrika företaget. Är 1761
inköpte bröderna det f. d. bergklintska
området Knäppingsborg i staden, där
de efter två år drevo dels en
snuskvarn, dels också en mjölkvarn. När
Olof S. 1768 avled, inköpte S. dennes
andel i företaget och drev det i eget
namn. Båda kvarnarnas produktion
såldes i öppen bod dels i Norrköping,
dels i S:s egna butiker i Stockholm,
Linköping m. fl. städer. •— Vid sidan
av affärsverksamheten var S.
engagerad i olika samhälleliga värv. År 1773
blev han talman för borgerskapets
äldste i Norrköping. S. och hans
hustru hade fängslats av de nya
pedagogiska idéer, som med pietismen nått
Sverige. Dessa omsatte han i
praktiken genom att 1772 stifta den s. k.
Swartziska friskolan i Norrköping,
närmast med herrnhutaren Franckes
”Armenschulen” i Halle som
förebild. Skolan, en av våra första
folkskolor, var avsedd för ett femtiotal
medellösa elever och omfattade två
klasser, och dess syfte var i första
hand att ge barnen en fast religiös
grund. Misstänkt för pietistisk
förvillelse hade S. åtskilliga fejder att
utkämpa med bl. a. domkapitlet, men
från högre ort fick han stöd.
Swartziska skolan ombildades 1886 till högre
folkskola och fick 1896 karaktär av
yrkesskola; den upphörde 1940. S.
umgicks även med planer, dock aldrig
förverkligade, på att inrätta en
sparbank i Norrköping. — Gift 1754 med
Brita Ryy, vars intresse för
barnuppfostran ej stod makens efter; några
pedagogiska skrifter, författade av
henne, finnas bevarade. — Litt.: A.
Warne, ”Swartziska friskolan och
dess grundare” (1923); [K. [-Fager-holm],-] {+Fager-
holm],+} ”En storindustri under ett
sekel” (1944). G. M-e, Abg
2. Swartz, Johannes (John),
ämbetsman, industriman, döpt 30
sept. 1759 i Norrköping, f 29 juni
1812 därstädes. Son till S. 1. — Efter
skolstudier i Norrköping och
univ.-studier i Uppsala och Lund blev S.
e. o. kanslist i Kanslikollegium 1780,
kopist följ, år och kanslist 1784. Han
tjänstgjorde därefter som bitr. sekr.
vid beskickningarna i London och
Konstantinopel samt som kommis-
John Swartz. Gipsmedaljong av J. T. Sergel.
sionssekr. i London 1788—91 och i
Paris 1791—92. Sedan han sistn. år
erhållit avsked med lagmans titel,
deltog han i ledningen av den av
fadern grundade snusfabriken i
Norrköping. År 1796 inköpte han ett
nedlagt gevärsfaktori på Smedjeholmen
i Norrköping och anlade där ett
engelskt garveriverk och ett garnspinneri,
drivet med moderna maskiner. Han
inköpte och lät bebygga stora
områden i staden. Är 1806 sålde han sin
del i familjeföretaget till brodern
Petter Jacob S., och 1808 sålde han
Smedjeholmen. — S. var en av
Sergels vänner och förekommer på flera
av konstnärens teckningar. Sergel har
också modellerat S:s och hans makas
porträttmedaljonger. — Gift 1794 med
Anna Sofia Skoge. — Litt.: Hj.
Lundgren, ”Sergel och Norrköping’”
(i ”Ett ömt hjärtas brev”, 1947).
G. M-e
3. Swartz, Olof Peter, botanist,
f. 22 sept. 1760 i Norrköping, J 19
sept. 1818 i Stockholm. Föräldrar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
