Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Svebilius, Olof - 2. Svebilius, Gustaf - Svedberg, Ivar - Swedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swebilius
363
Swedberg
för katekeskommissionen att även
omarbeta kyrkohandboken. S:s förslag
väckte bl. a. den tyska ortodoxiens
företrädare E. Benzelius d. ä. till
strid, vilket medförde att uppgiften
blev vilande. På k. initiativ
återupptogs och slutfördes revisionen 1693
men resultatet motsvarade ej helt S:s
önskemål. -—- Det svedbergska
psalm-boksförslaget godkändes av S. 1693,
men efter hård kritik från bl. a. S:s
svärson biskop Carl Carlsson
föreslog S. konungen att samtliga biskopar
borde granska psalmboken. Under den
konferens, som 1695 föreslog
psalmbokens indragande, spelade S. en
medlande roll. Den av konferensen
utarbetade psalmboken hade det
förkastade förslaget till grund. — När
bibelrevisionen 1691 förestod,
undanbad sig S. på grund av ålderdom och
svag syn ordförandeskapet i
bibelkommissionen men företog 1693 en
granskning av förslaget och
företrädde då en konservativ uppfattning.
Denna segrade även, och någon övers,
från grundtexten kom ej till stånd.
— S. lyckades delvis med att få den
1681 utfärdade förordningen om
prästerskapets avlöning återkallad till
förmån för den gynnsammare gamla
löneordningen. Han var en flitig
och plikttrogen stiftschef, som vid
talrika visitationer och synoder
nedlade mycket arbete på införandet av
den nya kyrkolagen. Hans ställning
gentemot Karl XI präglades alltid av
största lojalitet, och han var ett lydigt
redskap för dennes intensiva
kyrkopolitik, även om han stundom endast
motvilligt böjde sig för den kungliga
viljan. I kraftfullhet och betydelse
står S. tillbaka för samtida som H.
Spegel, J. Swedberg och E. Benzelius
d. ä. —- Gift 1658 med Elisabeth
Gyl-lenadler. Barnen adlades 1684 med
namnet Adlerberg (se bd 1 s. 13). •—■
Litt.: F. Petersson, ”Olaus S. intill
ärkebiskopstiden” (drsavh. 1940).
F. P.
2. Swebilius, Carl Gustaf
(Gus), vapenkonstruktör,
industrimän, f. 19 april 1879 i Västra
Vingåkers skn, Södermani, län, f 18 okt.
1948 i Hamden, Connecticut, Förenta
staterna. Föräldrar: urmakaren Carl
Edvard Anton S. och Anna Brita
Persdotter. Brorsons sonsons sonsons
sonson till S. 1. •— S. emigrerade 1896
till Förenta staterna och erhöll
anställning vid Marlins vapenfabrik i
New Haven. Han blev snart en
skicklig yrkesman. Som John Brownings
assistent medverkade han vid
konstruktionen av den berömda
brow-ningkulsprutan; S. lyckades reducera
dess vikt för flygplansbruk och löste
även problemet att skjuta mellan
propellerbladen. Är 1926 grundade han
en egen fabrik, The High Standard
Manufacturing Co. i Hamden,
Connecticut, för tillverkning av
sportgevär och pistoler. Under andra
världskriget blev detta företag en av
Amerikas största vapenfabriker med
5 000 anställda. Där tillverkades bl. a.
en ny typ av kulspruta av S:s
konstruktion samt en av S. omkonstruerad
automatpistol. — S. var under början
av 1940-talet en av de största
inkomsttagarna i Förenta staterna. Han
testamenterade två mill. dollars till
forskningar rörande kräft- och
epilepsisjukdomarna. — Gift 1915 med
Hulda Blomberg. T. M.
Svedberg, Johan Frithiof Ivar,
ingenjör, industriman, f. 31 okt. 1866
i Göteborg, f 9 dec. 1949 i
Hälsingborg. Föräldrar: skräddarmästaren
Johan Petter S. och Bertha Petronella
Jakobsson. —■ S. utexaminerades 1886
från Chalmers tekn. läroanstalts
fack-avd:ar för maskinbyggnad och
byggnadskonst. Ären 1887—90 var han
verksam i Förenta staterna som ritare
vid S. A. Woods Machine Co. i
Boston, som ritare och konstruktör av
trä- och järnbearbetningsmaskiner vid
The Pond Machine Tool Co. i
Plain-field i staten New York, samt
slutligen som konstruktör vid Niles Tool
Works i Hamilton i staten Ohio. Efter
hemkomsten 1890 anställdes S. som
gruvmekaniker och bitr, gruvingenjör
vid Billesholms stenkolsgruva, där han
1893 blev gruvf örestånd are och
gruvingenjör. Ären 1896—1902 var han
överingenjör vid samtliga det dåv.
Billesholms-Bjufs ab:s gruvor i
Billes-holm och Bjuv. Vid sidan av denna
verksamhet bildade S. 1897 tills, med
bankiren Carl Cervin Skånska
kolbrytnings ab., som anlade
Ormastorps-och Gunnarstorpsverken med gruvor
och ångkraftcentral. När
Billesholms-Bjufs ab. och Höganäs stenkolsbolag
1903 förenades till
Höganäs-Billes-holms ab., blev S. överingenjör vid
det nya företagets samtliga
stenkolsgruvor och kraftverk samt chef för
gruvornas stenkolsförsälj ning; dessa
befattningar innehade han till 1928.
Ären 1912—-28 var han tillika
platschef för Billesholmsverken. Under sin
mångåriga verksamhet i den skånska
stenkolsindustrins tjänst projekterade
och byggde S. ett tiotal
kolgruvean-läggningar, en fabrik för eldfast tegel
och en ångkraftcentral samt uppförde
ett flertal moderna arbetarsamhällen.
Bland hans övriga arbeten märkas
utredningar betr, stenkolsgruvor i
Syd-ryssland, kolbrytning på Grönland och
Island, fosforitbrytning på Bornholm
samt brytning av alunskiffer vid
De-gerhamn och Billingen. En
framstående roll spelade han i Sv.
teknologfören., bl. a. som dess förste v. ordf.
1914—16. S. var led. av Malmöh.
läns landsting 1910—18 och valdes
Ivar Svedberg.
till led. av Första K. 1914 men åtog
sig ej sistn. uppdrag. Han blev fil.
hedersdr vid Lunds univ. 1918,
hedersled. av Fysiografiska sällskapet i
Lund s. å. och led. av Ing. vet. akad.
1920. S. publicerade ett stort antal
uppsatser i tekn. och sociala ämnen.
-—■ Gift 1892 med Alma Aurora
Hildegard Sjölin. G. M-e
Swedberg, Jesper, biskop, f. 28
aug. 1653 på Sveden i Stora
Kopparbergs skn, Kopparb. län, f 26 juli
1735 på Brunsbo biskopsgård i
Skå-nings-Äsaka skn, Skarab. län.
Föräldrar: bergsmannen Daniel Isaksson och
prästdottern Anna Pedersdotter
Bul-lernesia från Svärdsjö. Om S:s släkt
se Swedenborg. — I föräldrahemmet,
som var välbärgat, fick S. en enkel
och sträng uppfostran till allvar och
gudsfruktan. Efter några års
skolgång i Falun blev han 1666 student
i Uppsala, där han tillbragte tre år,
som han ansåg förspillda på grund
av en olämplig informator. År 1669
inskrevs han vid Lunds univ., och
1674 återvände han till Uppsala. Där
kom han under inflytande av den
lärde och fromme Martin Brunnerus,
som starkt påverkade honom. Han
blev fil. mag. 1682 samt prästvigdes
och utnämndes till reg.-pastor vid
Livreg. till häst i Stockholm 1683.
Tack vare sin första hustru
ekonomiskt oberoende kunde han 1684—85
företa en studieresa till England,
Frankrike, Holland och Tyskland.
Hans iakttagelser under denna resa
rörde främst den kristet sociala
verksamheten i de olika länderna. I
England fann han mycket att berömma
och kände stark förståelse för
episko-palkyrkan, medan Frankrike ingav
honom avsmak och för honom blev
sinnebilden för ytlighet och lättsinne,
ehuru han medgav sin uppskattning
av den katolska kärleksverksamheten
bland fattiga och sjuka. I Hamburg
sammanträffade han med den främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
