Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Svedbom, Per Erik - 2. Svedbom, Vilhelm - Svedelius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svedbom
367
Svedelius
Per Erik Svedbom.
Härnösand, f 7 okt. 1857 i
Stockholm. Föräldrar: rektorn Jonas S. och
Eva Ulrika Hellzén. — S. blev 1829
student, 1836 fil. mag. och 1838
docent i statistik, allt i Uppsala. Ären
1838—40 vistades han utrikes för
statsvetenskapliga och pedagogiska
studier; därefter var han lärare vid
Nya elementarskolan i Stockholm och
var 1850—56 dess rektor. En tid var
han även amanuens vid Riksarkivet
och 1844—55 bibliotekarie vid Vet.
akad. —- S., som under sina
utrikes-resor tagit djupa intryck av det
preussiska skolväsendet, var både praktiskt
och teoretiskt en framstående
pedagog och en outtröttlig förkämpe för
den nya tidens idéer i fråga om
undervisningsmetoder. Han reformerade
den elementära barnundervisningen
genom införande av den s. k.
ljudmetoden vid innanläsning och anses
ha varit den förste, som i vårt land
tillämpade kindergartensystemet. I
Tidskr. för lärare och uppfostrare
(1846—48) och Ny tidskr. för lärare
och uppfostrare (1849—50), vilka
representerade oppositionen mot
latinherraväldet, var han den mest
betydande medarb. Mest känd har han
blivit för sina mycket använda
skolböcker, bl. a. ”Ledtråd vid den
första undervisningen i modersmålet”
(1843; 6:e uppl. 1863), ”Läsebok för
Sverges ungdom” (1844; 4:e uppl.
omarb. av P. A. Siljeström 1860) och
”Tysk läsebok” (1849—50; 2:a uppl.
1854—55). — S. var initiativtagare
till och utgivare av den 1841 startade
Frey, tidskr. för vetenskap och konst,
medarbetade i Reformvännen och
Bore samt grundade tills, med J. F.
Meyer Illustrerad Tidn. 1855. Han
var även medl. av det konsortium,
som 1851 av L. J. Hierta inköpte
Aftonbladet, och var 1856—57
huvudred. för denna tidn. Politiskt
representerade S. de ”sansat liberala”,
och övertagandet av Aftonbladet
upp
gavs ha till syfte att åstadkomma en
hovsammare ton i polemiken än den
som utmärkt Hierta. S. var en ivrig
skandinavist och anhängare av
planerna på en allians med
västmakterna under Krimkriget. Han tog aktiv
del i 1856 års skandinaviska
studentmöte i Stockholm och Uppsala. ■— S.
gjorde sig även känd genom flera
tonsättningar. Hans hem i Stockholm
blev en samlingspunkt för vittra och
konstnärliga kretsar. S:s brevsamling
förvaras i K. bibi. — Gift 1842 med
sin kusin Fredrika Katarina
Forss-berg, sedermera gift Limnell (bd 4 s.
598). —■ Litt.: Lotten Dahlgren,
”Norrländska släktprofiler. Episoder
och minnen ur Fredrika och P. E. S:s
bref och familjepapper” (1911).
T. M.
2. Svedbom, Per Jonas Fredrik
Vilhelm, musikfrämjare, tonsättare,
litteraturhistoriker, f. 8 mars 1843 i
Stockholm, f 25 dec. 1904 därstädes.
Son till S. 1. ■—■ S. blev 1861 student
i Uppsala, där han 1872 blev fil. dr
på avh. ”Studier rörande frihetstidens
tragiska diktning” och 1872—74 var
docent i litteraturhistoria. Under
studietiden invaldes han i Namnlösa
sällskapet. Han företog 1873—76
resor till kontinenten och England och
studerade komposition för Fr. Kiel i
Berlin. Sistn. år valdes S. till led. av
Mus. akad. och var 1876—1901 dess
sekr. Han var lärare i musikens
historia vid Musikkonservatoriet 1877—
1903 och rektor där från 1901. S. var
vidare sekr. i Musikaliska konstfören.
från 1878 samt från 1881 ordf, i den
av honom och L. Norman bildade
Musikfören. Från 1898 tillhörde han
styr, för K. teatern. S. komponerade
sånger samt några mindre körverk
med orkester. Han sökte skapa en
nationell stil genom att sammansmälta
element främst från Schumann och
Mendelssohn med sv. folkton. Lyrisk
musikalisk begåvning samt lätthet i
uttrycket men också vekhet och brist
på egenart präglar S:s alltid
välljudande verk. Av solosångerna märkes
främst ”Sten Sture” (1894; med text
av Edv. Bäckström). Tillkommen
under påverkan av Aug. Söderman i en
form, som särskilt tilltalade S., har
denna lyriska ballad lyckligt bevarat
förebildens friskhet och
omisskännligt svenska ton. I övrigt må nämnas
sånghäften till texter av V. E. Öman
(1879) och A. T. Gellerstedt (1885)
samt balladen ”1 rosengården” (1886;
till text av K. A. Melin) för soli, kör
och orkester med den länge populära
”Svennens sång”. Ett populärt
nummer för manskör a cappella är
arrangemanget av folkvisan ”Hej dunkom”.
—• S:s av samtiden högst skattade
insats i sv. musikliv var av
organisatorisk art där hans kringsynthet, grun-
Vilhelm Svedbom.
dad på talrika resor, samt hans
balans och formella skolning kommo till
god nytta. — S., som levde under
mycket goda ekonomiska
omständigheter, fortsatte sin mors, Fredrika
Limnell, bekanta salong. Hans hem
i Stockholm och sommarvilla Lyran
vid Kungshatt var medelpunkten för
tidens musikaliska sällskapsliv i
huvudstaden. — Gift 1884 med
pianisten Hilma Hildegard Josefina
Lindberg (f. 1856, f 1921), som
testamenterade bl. a. 300 000 kr. till
Konsert-fören. i Stockholm. K. R.
Svedelius, släkt, vars äldste kände
medl. Nils Andersson vid mitten av
1500-talet var bonde i Hjortnäs by i
Leksands skn. Hans sonson,
kapella-nen i Rättvik Daniel Andreæ
Dalcar-lus (f. 1580, f 1636), uppodlade ett
till prästgården hörande jordområde,
kallat Sveden. Bland dennes sonsöner,
vilka efter Sveden bildade
släktnamnet S., märkes kyrkoherden i Älvdalen
Daniel Andreæ S. (f. 1653, f 1713),
fai till domprosten Jakob S. (f. 1693,
f 1763). Från dennes söner,
kyrkoherden i Äkers och Dalby pastorat
av ärkestiftet Pehr S. (f. 1732, f
1805), kyrkoherden i Mora,
kontraktsprosten och hovpredikanten
Anders S. (f. 1737, J 1809) och
kyrkoherden i Älvdalen, prosten Johannes
S. (f. 1740, J 1803), härstamma
släktens tre huvudgrenar. Kyrkoherden
Pehr S:s sonson, grosshandlaren i
Köpenhamn Per Gustaf Hjalmar S.
(f. 1832, f 1883), blev i sitt andra
gifte far till operasångaren Ernst S.
(S. 5). — En son till
hovpredikanten Anders S. var
grosshandlaren i Stockholm Anders S. (f. 1782,
t 1834). En son till denne,
under-dir. vid finska myntverket i
Helsingfors Gustaf S. (f. 1826, f 1904),
blev far till skolmannen och
idrotts-främjaren Carl S. (S. 3), gift med
författarinnan Julia S., f. von Heijne
(S. 4). Grosshandlaren Anders S:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
