Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Svedelius, Nils - 7. Svedelius, Ernst - Swedenborg, släkt - 1. Swedenborg, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svedelius
371
Swedenborg
die Algenvegetation eines ceylonischen
Korallenriffes mit besonderer
Rück-sicht auf ihre Periodizität” (1906),
”Ecological and Systematic Studies
of the Ceylon species of Caulerpa”
(s. å.), ”Über den Bau und die
Ent-wicklung der Florideengattung
Mar-tensia” (1908), avh. om Delesseria
sanguineas generationsväxling (1911),
spermatiebildning (1912) och
cysto-karpiebildning (1914),
”Zytologisch-entwicklungsgeschichtliche Studien
über Scinaia furcellata” (1915), ”On
the Discontinuous Geographical
Distribution of some Tropical and
Sub-tropical Marine Algæ” (1924),
”Al-ternation of Generations in relation to
Reduction Division” (1927) och
”Zy-tologisch - entwicklungsgeschichtliche
Studien über Galaxaura, eine
diplo-biontische Nemalionales-Gattung”
(1942); för sistn. arbete belönades S.
1947 med det Björkénska priset. I
Englers och Prantls stora verk ”Die
natürlichen Pflanzenfamilien” har
han behandlat brunalgerna (1910,
tills, med F. R. Kjellman) och
rödalgerna (1910—11). Han har
därjämte publicerat avh. över juncacéer
och gentianacéer, över morfologiska
och biologiska förhållanden hos olika
fanerogamer ss. Enalus acoroides
(1904), över det postflorala
”vattenfodret” hos tropiska convolvulacéer
(1906) m. m. samt det klarläggande
arbetet ”Om reduktionsdelningens
plats i växternas utvecklingscykel”
(1924). Stort intresse har S:s
skildring ”Botaniska sektionen i Uppsala
75 år” (1940). Han har även skrivit
smärre uppsatser på
Linnéforskning-ens område samt biografier över C. P.
Thunberg, C. A. Agardh, J. G.
Agardh, F. R. Kjellman och O.
Rosenberg m. fl. botanister. Tills, med
E. Melin utgav han bd 1—5 (1932—
42) av Symbolæ botanicæ upsalienses.
— Gift 1914 med Lisa Thegerström.
S. L.
7. Svedelius, Ernst
Theodor,iör-säkringsman, f. 9 sept. 1883 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören Ernst
Adolf Nilson och Märtha Maria
Carlson. Systerdotters son till S. 2. — S.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1901
och blev 1908 löjtnant i
Positionsar-tillerireg:s reserv. Åren 1910—13
bedrev han studier vid Stockholms
högskola och vid utländska
försäkringsbolag. Han var avd.-chef i
Livförsäkringsbolaget Trygg 1904—17, var
därpå 1919—29 verksam i Österrike,
Tyskland och Frankrike med
återför-säkringsaffärer och var samtidigt 1923
—29 verkst. dir. i det av honom och
en assuransfirma grundade Erste
All-gemeine Sparversicherungs Bank,
Saarbrücken (sedermera Terra,
Ver-sicherungs A/G). Han bosatte sig
1929 i Brasilien, där han s. å.
medverkade vid organiserandet av Sul
America Capitalizagao S/A i Rio de
Janeiro, och grundade med i
huvudsak sv. intressenter 1931
Pruden-cia Capitalizagao S/A, Sao Paulo, vars
verkst. dir. han var till 1937, då
aktiemajoriteten övergått i brasilianska
händer. Den för Sydamerika nya
spar-försäkringsverksamhet dessa bolag
bedrivit, innebärande även månatliga
utlottningar av kapital, har medfört
en stark stimulans till sparande i
länder, där systematiskt sparande hittills
varit ett relativt okänt begrepp.
Bolagen ha blivit en förebild för flera
liknande företag i Sydamerikas alla
stater. S. återvände 1938 till Sverige
och var verkst. dir. i
Utlandssvenskarnas fören. 1940—46. — S. var
huvudred. och ansvarig utgivare av
Assu-rans, Sv. försäkringstidn. 1913—19
och har skrivit uppsatser i
försäk-ringsfrågor i utländsk fackpress. ■—■
Gift 1) 1908—19 med Bertha Hedvig
Sofia Ffästad; 2) 1922 med Ellie
Luise Emilie Wilhelms från Tyskland.
Abg
Swedenborg, gammal frälsesläkt,
enligt Rasmus Ludvigssons släkttavlor
i Riksarkivet härstammande från en
från Danmark inflyttad Olof Nilsson.
Dess äldsta i nu kända urkunder
nämnda medl. äro de 1473
förekommande bröderna Olof, Markvard och
Hans Olssöner. Olof Olsson (f 1498)
var bergsman i Hosjö, Vika skn,
Kop-parb. län, och blev far till a) biskopen
i Västerås Otto Olofsson (f 1522),
som från mödernet upptog namnet
Svinhufvud (s. 396), b) bergsmannen
och f j ärdepartsägaren i Stora
Kopparbergs gruva Markvard Olofsson, vars
sonsons sonson var skalden Georg
Stiernhielm (s. 227), och c)
bergsmannen Hans Olofsson (J 1522).
Den sistn :s son, nämndemannen i
Kopparbergs häradsrätt Nils Hansson
(f. omkr. 1490, f omkr. 1560), blev
farfars farfar till bergsmannen och
affärsmannen i Falun Daniel Isaksson
(f. 1610, J 1680), vars söner antogo
släktnamnet Svedberg. En äldre son,
assessorn i Bergskollegium Peter
Svedberg (f. 1644, f 1692), adlades 1683
med namnet Schönström (om denna
släkt se bd 6 s. 606). En yngre son
till Daniel Isaksson var biskopen i
Skara stift Jesper Swedberg (s. 363).
Bland dennes söner, vilka 1719
adlades med namnet S., märkas
ämbetsmannen, naturforskaren och
religions-stiftaren Emanuel S. (S. 1) samt
löjtnanten Jesper S. (S. 2), far till
majoren vid Skaraborgs reg. Jesper
Gustaf S. (f. 1736, f 1821). Dennes
äldste son, kaptenen vid samma reg.
Jesper S. (f. 1765, J 1842), blev
stamfar för ättens nu levande äldsta gren
och farfars far till överstelöjtnanten i
armén ballongföraren Gustaf Vilhelm
Emanuel S. (f. 1869, J 1943), gift
med författarinnan Hedvig S., f.
Tamm (f. 1872), vilkas son är
byrå-dir. vid Telegrafverket Gustaf Erik
Emanuel S. (f. 1897). Yngste sonen
till kaptenen Jesper S., kaptenen i
armén Jesper Emanuel S. (f. 1796, f
1871), blev farfars far till verkst. dir.
för ab. Tekn. röntgencentralen Håkan
Axel Jesper S. (f. 1904). En yngre son
til’ majoren Jesper Gustaf S.,
kom-missionslantmätaren i Malmöhus län,
assessorn Gustaf S. (f. 1776, f 1820),
blev far till provinsialläkaren i
Marie-stads distrikt Jesper Gustaf S. (f.
1810, f 1879) och assessorn i
Hovrätten över Skåne och Blekinge Sven
Herman S. (f. 1811, f 1849), från
vilka ättens nu levande två yngre
grenar härstamma.
1. Swedenborg, E m a n u e l,
ämbetsman, naturvetenskapsman,
re-ligionsfilosof, mystiker och
religions-stiftare, f. 29 jan. 1688 i Stockholm,
f 29 mars 1772 i London. Föräldrar:
biskopen Jesper Swedberg (s. 363)
och Sara Behm. •— S. förlorade sin
mor vid 8 års ålder, och inom ett år
gifte fadern om sig. Som 11-åring
in-skrevs S. som student i
Västmanlands-Dala nation i Uppsala, där fadern
efter sin professorsutnämning blivit
inspektor. Då fadern som biskop
flyttat till Skara, bodde S. hos sin svåger
och vän Eric Benzelius d. y. Sina
studier avslutade S. 21 år gammal med
en disputation, efter tidens sed dock
icke på en egen avh. Under sina
studieår i Uppsala hade han till
informator kusinen Johan Moræus, som
liksom Benzelius inriktade hans håg
mot naturvetenskaperna. S. tog
säkerligen också djupt intryck av Olof
Rudbeck d. ä., vars ”Atlantica” han
hela sitt liv beundrade. Man har
framhållit den stora likheten mellan
dem i uppfattningen av traditionerna
som historisk sanning, i den
ohämmade kombinationsförmågan och
framför allt i dimensionerna hos de
påtagna arbetsuppgifterna. ”De ge sig
ej tid att tillräckligt pröfva
premissernas hållbarhet, och de komma
därför båda att bygga luftslott” (Lamm).
Den i Uppsala dominerande filosofien
var den cartesianska, av vilken S.
under avsevärd tid framåt blev
beroende Efter en kortare vistelse i faderns
biskopsgård Brunsbo och ett besök hos
Polhem fick S. våren 1710 faderns
medgivande till en längre utlandsresa,
varunder han besökte England,
Holland, Belgien, Frankrike och
Tyskland. Den nya naturvetenskapen
sådan den utformats av Newton
utövade under Englandsvistelsen ett
djupgående inflytande på S. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
