Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sydow, Johan von - 2. Sydow, Axel Erik von - 3. Sydow, Frans von - 4. Sydow, Hugo von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydow
399
Sydow
tjänst även vara stationsbefälhavare i
Stockholm. Dessa båda befattningar
innehade han till sin död. Som
varvs-chef ägnade sig S. åt förbättringar
på artilleriets område och var led. i
åtskilliga kommittéer för nämnda
vapens utveckling. Den höga nivå, på
vilken skärgårdsflottans artilleri vid
denna tidpunkt befann sig, kan i
väsentlig grad tillskrivas S. Han
konstruerade ett stort antal ångfartyg
samt den efter honom uppkallade
”Sy-dowaren”, en segelbåt med särdeles
lätthanterlig rigg: tre master, alla
med sprisegel samt klyvare. — S.
invaldes i Krigsvet. akad. 1820 och i
Örlogsmannasällskapet 1834. — Gift
1) 1824 med Anna Catharina
Wigg-man, f 1833; 2) 1837 med Eleonora
Juliana Wiggman. A. G.
2. Sydow, Axel Erik von,
arméofficer, väg- och vattenbyggare,
f. 25 jan. 1791 på Mariannelunds
säteri i Hässleby skn, Jönköp. län, f
4 okt. 1857 i Stockholm. Föräldrar:
kionomagasinförvaltaren och
krigskommissarien Nils Ludvig von S. och
Engel Benedikta Heller. Kusin till
S. 1. — Efter att 1809 ha blivit
student och 1812 tagit kameralex. i
Uppsala övergick S. till den militära
banan och blev 1813 fänrik vid
Upplands reg. Sedan han deltagit i
fälttåget på kontinenten och mot Norge,
tjänstgjorde han 1814 som
undersök-ningsförrättare vid de norrländska
älvarna för att där bereda flottleder,
varefter han återupptog sina
akademiska studier. Han disputerade 1818
för fil. magistergraden. Följ, år
förordnades han av den dåv.
strömrens-ningskommittén till stationschef vid
strömrensningarna i Norrland, där
han utförde ett energiskt och
framgångsrikt arbete trots motstånd från
läsarkretsar, som i dylika företag sågo
ett ingripande i Guds ordning. Är
1824 utnämndes han till arbetschef
Axel Erik von Sydow. Målning av Adelaide
Leuhusen 1851.
vid forsrensningarna i Norrbotten och
ledde bl. a. upprensningen av Kalix
älvs nedre lopp. Även Pite älv
gjordes segelbar genom en av S.
uppfunnen metod att låta strömdraget
genomskära bottenbankarna. Med dessa
aibeten var S. sysselsatt fram till
1828. Sistn. år blev han chef för s.
kanaldistriktet och ledde under de
följ, åren ombyggnaden av bl. a.
Hälsingborgs (1828—33), Jönköpings
(1833—36) och Halmstads (1837—
40) hamnar samt företog 1836—37
en studieresa till Tyskland, Holland
och Frankrike. Med sina erfarenheter
av brytningstiden mellan den
ekonomiskt föga givande
kanalbyggnads-perioden och det nya
järnvägsbyggandets tid blev S. alltmer övertygad om
kommunikationsväsendets
bristfälligheter och de otillfredsställande
tekniska utbildningsmöjligheterna. År
1840 utgav han en skrift, ”Publika
arbetens nytta och nödvändighet”,
som väckte stort och berättigat
uppseende vid 1840 års riksdag genom
sitt krav på större statligt understöd
åt allm. kommunikationsarbeten. På
S:s initiativ inrättades 1841 Styr, för
allm. väg- och vattenbyggnader, vars
förste överdir. S. blev. Då styr. 1851
ombildades till Väg- och
vattenbyggnadskåren blev han dess överste och
chef, vilken post han innehade till
sin död. På S:s förslag inrättades
1842 vid Högre artilleriläroverket å
Marieberg en särskild avd. för
utbildning av civilingenjörer, varigenom
denna läroanstalt blev Sveriges första
tekn. högskola. S. var led. av den
1854 tillsatta järnvägskommittén,
vilken skulle planera ett system av
stambanor för hela riket, och utförde flera
undersökningar för denna. S. blev
led. av Vet. akad. 1839, av
Örlogsmannasällskapet 1840, av Krigsvet.
akad. 1841, och av Lantbruksakad.
1851. Han tillhörde Teknologiska
inst:s styr, från 1851 och Sv.
forn-skriftssällskapets styr, från 1852. Av
trycket utgav han ytterligare
”Ta-bleau öfver Halmstads
hamnbyggnad” (1847) samt några uppsatser
i Vet. akad:s och Krigsvet. akad:s
handl. — Gift 1846 med Margareta
Ekelund. — Litt.: biografi av G.
Scheutz i Vet. akad:s
lefnadsteck-ningar (1, 1869—73); R. Smedberg,
”Sveriges första tekniska högskola” (i
”Kungl. väg- och
vattenbyggnadskåren 1851—1937”, 1937). B. M-n
3. Sydow, F r a n s Edvard von,
läkare, f. 6 nov. 1828 i Halmstad, J
9 maj 1914 i Köpenhamn.
Föräldrar: apotekaren Daniel Peter von S.
och Anna Charlotta Butsch. Brorson
till S. 2. — Efter skolgång i
Halmstad och Göteborg blev S. student
1846, med. kand. 1852, med. lic.
1854 och med. dr 1860, allt i
Uppsala. Han var 1855—81 stadskirurg
(från 1869 andre stadsläkare) i Gävle
och 1881—91 överläkare vid
Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg
medicinska avd. Från 1891 bedrev han
under åtskilliga år läkarpraktik i
Göteborg. S. gjorde flera studieresor till
utlandet och deltog i några
internationella medicinska kongresser.
Flitigt anlitad i allmänna värv var han
bl. a. stadsfullmäktig i Gävle 1867—
79 och i Göteborg 1892—1908 samt
led. av Gävleb. läns landsting 1871—
79. I Göteborg ägnade han stort
intresse åt förbättrandet av de sanitära
förhållandena och åt
dräneringsfrå-gan, vattenregleringen i
hamnkanalerna m. m. samt var en driftig ordf,
i beredningen för Sahlgrenska
sjukhusets nybyggnad i Änggården. S. har
i en mångfald skrifter behandlat
spörsmål huvudsakligen inom
epi-demiologi och praktisk hygien; bl. a.
må nämnas hans drsavh. (1860) över
scharlakansfeberepidemin i Gävle
1857—59. Han invaldes i Vet. o. vitt,
samh. 1881 och var ordf, där 1886
och 1887. — Gift 1872 med Stvea
Maria Charlotta Sofia Wikström. —
Litt.: biografi av E. Almquist i Sv.
läkaresällskapets förhandi. 1914. S. L.
4. Sydow, Kristian Hugo von,
jurist, f. 16 juli 1861 i Växjö, f 8
aug. 1930 i Kungälv. Föräldrar:
häradshövdingen i Ingelstads och
Järre-stads domsaga Johan Fredrik von S.
och Ida Alexia Elisabeth Edgren.
Kusins son till S. 3. — S. tog
mogen-hetsex. 1880, blev fil. kand. 1884 och
avlade hovrättsex. 1886, allt i Lund.
Efter sedvanlig tingstjänstgöring och
fullgjorda domarförordnanden med
utnämning till v. häradshövding 1888
trädde S. i tjänst hos Svea hovrätt
1889, fick adjunktion 1892, blev fiskal
1894 och var assessor 1896—1902.
Den aktiva hovrättstj änsten lämnade
han emellertid redan 1898 som tf. re-
Hugo von Sydow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
