Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Sydow, Hugo von - 5. Sydow, Hjalmar von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydow
400
Sydow
visionssekr.; han blev 1900
konstituerad revisionssekr. och hade 1902—04
ord. revisionssekr.-ämbete. Inte heller
i Nedre justitierevisionen blev hans
tjänstgöring långvarig, 1901—02
var han led. av lagbyrån i
Justitie-dep., och 1903—04 verkade han som
led. av Lagberedningen, som då bl. a.
höll på med ny lagstiftning om
nyttjanderätt till fast egendom. S. var
1904—18 häradshövding i Nordals,
Sundals och Valbo domsaga i
Dalsland. Juni 1909—okt. 1911 tillhörde
han som konsultativt statsråd A.
Lindmans första ministär. S:s namn är
främst förbundet med tillkomsten av
vår nu gällande vattenrätt. Som ordf.
1906—10 både i den s. k.
vattenrätts-kommittén, som hade att föreslå ny
lagstiftning om jordägares rätt till
vattnet å hans grund, och i
diknings-lagskommittén, som skulle omarbeta
lagstiftningen om jords torrläggning,
ledde S. arbetet på en fullständig
omreglering av vattenrättens hela
område, dock med undantag för
flott-ningslagstiftningen, vilket rättsområde
behandlades av en tredje kommitté
med S. som ordf. 1911—17.
Resultatet av det omfattande
utredningsarbetet blev 1918 års vattenlag samt lag
om flottning i allmän flottled. På
denna lagstiftnings ledande principer
och utformning utövade S. med sitt
klara intellekt, sin försiktiga och
avvägande läggning och sin stilistiska
förmåga ett betydande inflytande,
varvid särskilt de nya bestämmelserna
om kungsådra ss. en ideell del av
vattnet betecknade en framgång för
hans strävanden. Från 1919 var S.
vattenrättsdomare i Västerbygdens
vattendomstol och hade i sådan
egenskap att handlägga det stora målet
om Vänerns reglering, vilket han
dock icke hann avsluta. Som
häradshövding och vattenrättsdomare bosatt
i Vänersborg tog han verksam del i
det kommunala livet, bl. a. som ordf,
i Vänersborgs stadsfullmäktige 1915
—18 och som led. av Älvsborgs läns
landsting 1914—18. Han var led. av
kyrkomötet 1915, 1918, 1920, 1925
och 1926, vid samtliga tillfällen också
ordf, i kyrkolagsutskottet. S. har
publicerat flera smärre skrifter i
vattenrättsliga frågor samt skildrat sitt
barndomshem, domarbostället i
Ham-menhög, i samlingsverket ”Från
gamla skånska hem” (1926). Han
blev jur. hedersdr i Uppsala 1927.
—• Gift 1898 med Anna Karolina
(Nanna) von Sydow. Spr.
5. Sydow, Adolf Hjalmar von,
jurist, politiker, f. 22 aug. 1862 i
Växjö, f 7 mars 1932 i Stockholm.
Bror till S. 4. — Efter mogenhetsex. i
Lund 1880 blev S. jur. kand, vid
univ. där 1886 och utnämndes efter
Hjalmar von Sydow.
vederbörlig tingstjänstgöring till v.
häradshövding 1889. Han vann s. å.
inträde i Överståthållareämbetet för
polisärenden och var 1898—99 tf.
polisintendent i Stockholm, 1899—
1902 förste polisintendent samt 1902
—07 sekr. i ÖÄ för polisärenden.
Från 1907 var han ordf, och verkst.
dir. i Sv. arbetsgivarefören., vilken
post han 1931 utbytte mot en blott
rådgivande verksamhet i fören :s
tjänst. S. blev därjämte
socialfullmäk-tig 1913, led. av Statens
industrikommission 1914, av Arbetsrådet 1919
och av Arbetsdomstolen 1928. Han
tillhörde även flera internationella
socialpolitiska delegationer. Från
1916 till sin död var han led. av
Första K. och därunder led. av andra
lagutskottet från 1919 (v. ordf, från
1920), led. av arbetstidsutskottet vid
urtiman 1919 samt suppl. i
utrikes-nämnden 1927—28 och 1931—32. -—
Då S., avbrytande en löftesrik
ämbets-mannakarriär, övergick i den 1902
bildade Sv. arbetsgivarefören:s tjänst,
hade denna ännu icke uppnått
ställ
ningen som arbetsgivarnas obestritt
ledande organ. Lockouten och
storstrejken 1909, varunder S. med seg
energi bestod sitt kraftprov, visade
fören:s slagkraft och inledde för
densamma en glänsande utveckling med
mångdubbling av såväl delägarantal
som den presterade
ansvarighetssum-man. S. blev den mäktige
”arbets-givargeneralen”, vars ord i hög grad
bestämde arbetsgivarpartens hållning
under avtalsförhandlingar och dess
allm. politik. I fråga om
önskvärdheten av statsmakternas ingripande
vid avtalskonflikter gjorde S. en
bestämd åtskillnad mellan rätts- och
intressetvister, och medan han för de
senare avvisade tanken på
tvångs-skiljedom, eftersträvade han en statlig
arbetsdomstol för avgörande av
rätts-tvister, dock så att avtalsbrott icke
hänfördes till kriminalrätten. Redan
vid första skandinaviska
arbetsgivar-mötet 1907 vann han
arbetsgivarsidan för en sådan legal reglering av
kollektivavtalet, vilken han 1928 som
riksdagsman var med om att för Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
