Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sylvan, släkter - 1. Sylvan, Tage - 2. Sylvan, Johan Otto - 3. Sylwan, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sylvan
403
Sylwan
1693, f 1750) upptog 1709
släktnamnet S., och från honom
härstammar den yngre släkten S.
Bland hans söner märkas
akademi-räntmästaren och
akademibokhandlaren i Lund Isak Anders S. (f.
1733, f 1783) och handlanden i
Ystad Christian S. (f. 1740, f 1810),
från vilka släktens alla nu levande
medl. härstamma. En sonson till
Christian S. var lagmannen Tage
Ludvig S. (S. 1). •—- Litt.:
”Ättartavla över släkten Fosie-Sylvan”
(1946).
1. Sylvan, Tage Ludvig,
ämbetsman, jordbrukare, f. 9 jan. 1801
i Ystad, f 1 mars 1879 i Öja skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
borgmästaren i Ystad, lagmannen Peter S. och
Anna Catharina Pettersson. — S. blev
student vid Lunds univ. 1818 och
avlade hovrättsex. där 1822. Efter
tingstjänstgöring blev han magistratssekr.
i Ystad 1826, rådman där 1828 och
var som faderns efterträdare
borgmästare där 1830—48; 1837 erhöll
han lagmans namn. Han tog 1827
initiativ till bildandet av Skånska
städernas brandförsäkringsfören. och var
1828 en av stiftarna av Ystads
sparbank. Sedan han genom gifte blivit
förmögen, förvärvade han vidsträckta
lantegendomar. Han köpte 1834 på
auktion godset Glimmingehus i
Vallby skn, Kristianst. län. Är 1839
arrenderade S. det av Karl XIV Johan
ägda Bollerup i Bollerups skn, samma
län, vilket han efter konungens död
1844 förvärvade. Under de närmast
följ, åren inköpte S. vidare de i
närheten av Ystad belägna egendomarna
Öja och Bjersjöholm, godset Stora
Frösunda i Solna samt ett flertal
egendomar i Skåne och
Västergötland. Han lät reparera den medel-
tida borgen på Bollerup, uppförde
bl. a. på Bjersjöholm och Öja ståtliga,
palatsliknande byggnader i italiensk
stil samt nedlade betydande summor
på åkerbrukets förbättring och på
nyodlingar. Med ett flertal av dessa
egendomar kombinerade S. även en
lönande industriell verksamhet. Han
anlade t. ex. på Glimminge 1837 ett
ångbränneri, ett av de första i
Sydsverige. På 1850-talet inköpte han
Brunkebergs hotell i Stockholm. Till
Ystad skänkte han bl. a. ett
sockerbruk, ett hem för pauvres honteux
(Sorgenfri) och arbetarbostäder
(Fridhem). Stort intresse ägnade S.
åt de sv. lantbruksskolorna. När 1862
Lantbruks- och mejeriinst. vid
Aln-arp inrättades, skänkte S. ett stort
penningbelopp, och i sitt testamente
donerade han Bollerups säteri till en
lantbruksskola för Kristianst. län, nu
ägd av stiftelsen ”Lagmannen Tage
Ludvig Sylvans lantbruksinst.”. •— S.
var en fint bildad och mycket
energisk men något hetsig man, som
mycket ogärna tålde motsägelser. — Gift
1829 med Fredrika (Fredrique)
Christina Lundgren. G. M-e
2. Sylvan, Johan Otto,
skogsman, lantmätare, f. 13 dec. 1832 i
Hindby i Fosie förs., Malmö, f 19
nov. 1909 i Stockholm. Föräldrar:
snickarmästaren Siegbrandt
Herr-mann S. och Christina Pyk. -—■ S.
blev student vid Lunds univ. 1850,
avlade kameralex. 1851 och
lantmä-teriex. 1854 samt utexaminerades från
Skogsinst. 1858. Efter att sistn. år ha
blivit tf. över jägare i Kalmar län var
han jägmästare i Gotl. län 1860—69
och i Gotl. revir 1869—97 samt
dessutom v. kommissionslantmätare i
Gotl. län 1862—68 och
kommissionslantmätare där 1868—1902; han var
den siste lantmätare, som tillika fick
inneha annan civil, ord. statstjänst.
Från 1906 var han bosatt i
Stockholm. — Som lantmätare utförde S.
ett omfattande arbete bl. a. inom det
på Gotland 1859 införda laga
skiftesverket genom att skifta 111 mantal
på omkr. 4000 kvadratkilometer. Han
var styr.-led. i det 1858 stiftade
Plan-teringsgillet i Visby, biträdde Gotl.
läns hushållningssällskap i
skogsären-den från 1859 och blev led. av
sällskapets förvaltningsutskott 1888. Han
var nitiskt verksam inom Gotl.
skarp-skytte- och jägaregille, där han blev
sekr. 1863, v. ordf. 1876 och ordf.
1888. Särskilt verkade S. för
skogsodling och jaktvård på Gotland. Bl. a.
lät han utföra stora skogsplanteringar
genom skolbarn, och han gjorde en
uppmärksammad insats genom sin
bindning av de höga
flygsandsdyner-na vid fyrstationerna på Gotska
Sandön. På hans förslag införde lands-
tinget 1890 premiering av säl, vilket
sedermera har utsträckts till alla
kustlän. Genom hans försorg
inplanterades rådjur och tjäder på Gotland. S.
publicerade många bidrag i
skogs-och jaktfrågor i olika tidskr. och tidn.
— Gift 1861 med Sofia Lovisa
(Lisen) Carolina Lidman. -— Litt.:
biografi av H. Samzelius i
Skogsvårds-fören:s tidskr. 1910; S. Sylvan,
”Jägmästare J. O. S. Ett hundraårsminne”
(1932). S. L.
3. Sylwan, Otto,
litteraturhistoriker, f. 22 aug. 1864 i Kristianstad.
Föräldrar: överstelöjtnanten Otto
Christian S. och Anna Sofia Wendel.
Kusins son till S. 2. -— S. avlade
mogenhetsex. 1881 i Lund, där han blev
fil. kand. 1886 och fil. dr 1892. Sistn.
år förordnades han till docent i
litteraturhistoria och estetik vid Lunds
univ., och 1901 kallades han till prof,
i estetik samt litteratur- och
konsthistoria vid Göteborgs högskola, från
vilken befattning han 1931 avgick
som emeritus. Ären 1914—31 var han
högskolans rektor. Han blev led.
av Vet. och vitt. samh. i Göteborg
1904 och av Vitt. akad. 1934. S.
medverkade vid stiftandet av Sv.
vitterhetssamfundet och var ordf, i dess
redaktionsnämnd 1907—47. — Med
sin drsavh. ”Sveriges periodiska
litteratur under frihetstidens förra del”
(1892) började S. den undersökning
om den sv. journalistiken som han
sedan fortsatt med ”Svenska pressens
historia till statshvälfningen 1772”
(1896), ”något av det elegantaste,
mest underhållande och bäst
komponerade vi äga i vår historiska
litteratur” (F. Böök) samt ”Den moderna
pressen” (1906) och ”Pressens
utveckling under det 19 :e århundradet”
(1924). I S:s övriga produktion
märkas ”Johan Henric Kellgren” (i
Populärt vetenskapliga föreläsningar vid
Göteborgs Högskola, Ny följd, 9,
1912; omarb. uppl. 1939), de popu-
Tage Sylvan.
Otto Sylwan (3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
