- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
404

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sylwan, Otto - 4. Sylvan, Per - 5. Sylwan, Vivi - 6. Sylvan, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sylvan

404

Sylvan

lära kulturhistoriska skildringarna
”Från stångpiskans dagar” (1901),
”Fyrtiotalets student” (1914) och
”Lyx och komfort” (1937), ”O. P.
Sturzen-Becker” (1919), ”Walter
Scott” (1922), det stora
sammanfattande arbetet ”Den svenska versen”
(1—3, 1925—34), ”Svensk verskonst
från Wivallius till Karlfeldt” (1934)
samt ”Bellman och Fredmans epistlar”
(1943), i vilket arbete han
kompletterar den traditionella
Bellman-uppfattningen. Vidare har S.
författat partierna om medeltiden och
renässansen samt den franska
klassicismen och 1700-talet i ”Europas
litteraturhistoria” (1909, ny uppl.
1928) samt om 1700-talet och
liberalismen i ”Svenska litteraturens
historia” (1919—21, ny uppl. 1928). Han
har utgivit ”En Stockholmskrönika ur
C. C. Gjörwells brev” (1920) och
brev från J. H. Kellgren (i ”Sv.
författare utg. av Sv.
vitterhetssamfundet”, 9, 1939). År 1924 utgavs
”Studier tillägnade Otto Sylwan på
sextioårsdagen”, och 1939 utkom en
bibliografi över hans dittills utgivna skrifter.
— Som vetenskapsman utmärker sig
S. genom en säker blick för
väsentligheter och en forskningslust, som ej
viker tillbaka för omfattande och
mödosamma primärundersökningar.
Hans stil är klar, knapp och saklig.
— S., som äger vidsträckta
kulturintressen — han har även producerat
sig på det konsthistoriska området -—,
har verksamt bidragit till
utvecklandet av sin hemstads
kulturinstitutioner, bl. a. som led. av styr, för
Göteborgs mus. och ordf, i dess
konstnämnd samt som medl. av stadens
teaterkommittéer. ■— Ogift. Ä. N.

4. Sylvan, Per Theodor,
agronom, lantbrukslärare, f. 27 jan. 1870
i Visby, f 13 maj 1953 i Göteborg.
Son till S. 2. ■—• Efter skolgång i
Visby samt jordbrukspraktik
genomgick S. Alnarps lantbruks- och
me-jeriinst. 1889—91. Han var andre
lärare vid Grebbestads folkhögskola
i Bohuslän 1892, mejerikonsulent i
Jämtl. län 1893—97 samt
länsagro-ncm och mejerikonsulent i detta län
1898—1905. Ären 1905—35 var han
föreståndare (rektor) för länets
lantmannaskola, som under hans tid har
legat först på Ope i Brunflo skn,
därefter på Kvarnsved i Frösö skn och
slutligen på Törsta i Äs skn. S.
förvaltade Törsta skoljordbruk 1924—
35. Efter sin avgång har han bott
först i Danderyd och från 1942 i
Göteborg. Han har företagit flera
statsunderstödda studieresor till utlandet.
•—• S. har inom jordbruksnäringen
främst ägnat sig åt husdj ursskötseln,
mejerihanteringen (särskilt
ostberedningen) och jordbrukets ekonomiska

Per Sylvan (4).

föreningsrörelse. Han tillhörde 1906
—14 Jämtl. läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott och förvaltade
1909—35 sällskapets egendom
Med-stugan i Åre skn, med försöksgård för
fjälljordbruk. Dessutom har han inom
hushållningssällskapet haft uppdrag
bl. a. som led. av dess
nötboskapspre-mieringsnämnd 1893—1909 och ordf,
där 1910—13. År 1919 erhöll han
sällskapets mindre guldmedalj. S. har
även haft kommunala uppdrag, var
1916—17 led. av Jämtl. läns
landsting och invaldes 1914 i Första K.
men avsade sig uppdraget. Han har,
särskilt i länets tidn:ar, publicerat

uppsatser om jordbruket och dess
binäringar. För sin skrift ”Om
täckdikning” (1892) belönades han s. å. med
första pris av Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap. — S. har
arbetat för skidsportens främjande
inom länet bl. a. som styr.-led. i
Jämtlands skidlöparklubb, i vars
stiftande 1894 han deltog. -— Gift 1900
med Elsa Marta Mattsson. S. L.

5. Sylwan, Anna Sofia (V i v i),
textilexpert, f. 4 sept. 1870 i
Kristianstad. Föräldrar: överstelöjtnanten Otto
Christian S. och Ida Carolina
Wen-del. Halvsyster till S. 3. — S. avlade
teckningslärareex. vid Tekn. skolan i
Stockholm 1894, var anställd i en
broderifirma i Berlin 1895—96,
innehade tills, med en kompanjon en
hemslöjdsaffär i Malmö 1897—1901
och tjänstgjorde som bitr,
tecknings-lärare 1901—08 vid Tekniska
elementarskolan i Malmö och Högre allm.
läroverket där. Hon var verksam
vid ”Konstfliten” i Göteborg 1908
•—-10, där hon bl. a. sysslade med
möbelritningar. På uppdrag av
intendent Axel Nilsson vid Röhsska
kenstslöjdmus. i Göteborg företog hon
fr. o. m. 1912 resor i sv. bygder för
ortslöjdstudier och inköp av
allmogetextilier. År 1914 anställdes hon vid
mus. som föreståndare för dess tex-

tilavd., vilken befattning hon
innehade till 1941. S. har företagit
studieresor till flertalet europeiska
länder. — Bland S:s skrifter må nämnas
”Svenska ryor” (1934) ett viktigt
arbete inom sv. textilhistorisk forskning,
för vilket hon tilldelades Jaques
Lamms pris 1935, ”Siden och
brokader” (1941, tills, med Agnes Geijer),
”Woollen Textiles of the Lou-lan
People” (s. å.), ”Investigation of
Silk from Edsen-gol and Lop-Nor”
(1949), de båda sistn. i Sven Hedins
vetenskapliga publikationsserie samt
uppsatser i Rig, Fornvännen, Röhsska
konstslöjdmus. årsbok m. fl.
publikationer. S. räknas som en av vårt lands
främsta textilhistoriska experter. —
S. erhöll 1935 Illis quorum samt blev
1941 hedersdr vid Göteborgs
högskola. ■—• Ogift. G. E-n

6. Sylvan, Per Gustaf,
arméofficer, f. 23 april 1875 i Malmö, f 19
sept. 1945 i Stockholm. Föräldrar:
läroverksadjunkten och
sparbanks-kamreraren fil. dr Per Gustaf S. och
Christina Löfvengren. Kusin till S. 3
och S. 5. — S. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1893, officersex. 1895 och
blev löjtnant vid Wendes artillerireg.
1898. Sedan han genomgått högre
artillerikursen vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan var han 1900—02
re-petitör vid skolan och tjänstgjorde
som artilleristabsofficer 1902—04.
Sistn. år blev han lärare i artilleri vid
sagda högskola, en befattning, som
han innehade i åtta år. Han blev
kapten 1907, major 1915 och
överstelöjtnant 1918. Ären 1915—22 var
han chef för Artilleri- och
ingenjörhögskolan och blev därefter
överstelöjtnant vid Wendes artillerireg. Då
befattningen som överste och chef för
Artilleristaben, varmed chefskapet för
artilleriets skjutskola var förenad,
1926 inrättades, blev S. dess förste
innehavare (till 1931). Åren 1931—
32 var han chef för Smålands
armé-artillerireg., 1932—35 brigadchef vid
Östra arméfördelningen och tillika
inspektör för militärläroverken samt,
efter utnämning till generalmajor i
armén 1933, chef för Södra
arméfördelningen 1935—37. Sistn. år
utnämndes han till generallöjtnant och
chef för armén, på vilken post han
kvarstod till sin avgång ur aktiv
tjänst 1940. — S. togs under sina år
vid Artilleri- och ingenjörhögskolan
och Artilleristaben i anspråk för
talrika utredningsuppdrag. Han var led.
i kommittéer för försök med
fält-haubitser 1903, 1906 och 1911 och
tog väsentlig del i utarbetandet av
den för sin tid betydelsefulla, år 1911
fastställda handboken i artilleriets
eld. I artillerikommittéerna 1918,
1923, 1925, 1927—29 var han led.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free