Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sylvan, Per - 7. Sylvan, Ove - 8. Sylvan, Hakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sylvan
405
Sylvan
Per Sylvan (6).
från 1927 som ordf. Är 1918
studerade han artilleriverksamheten på de
österrikiska fronterna och deltog 1927
i en taktisk kurs för generalspersoner
och överstar i Frankrike. — S. gjorde
en stor insats i det sv. artilleriets
utveckling under tiden mellan de bägge
världskrigen. Det gällde att omsätta
det första världskrigets erfarenheter
i fråga om eldteknik och eldledning
till sv. förhållanden, att skapa nya
hjälpmedel och hjälporgan för
eldledningen. Hans sätt att angripa
problemen ledde delvis till en
sche-matisering av taktiken, icke helt utan
inflytande av den franska doktrin
på området, som utbildats under och
efter det första världskriget. Många
av de slutsatser, som S. kom till,
blevo i viss mån jävade av
händelseförloppet under det andra
världskriget. Men för höjandet av
skjuttekniken och för den eldledningstekniska
utvecklingen inom det sv. artilleriet
gjorde S. en epokgörande personlig
insats. Under sin mångåriga
verksamhet vid artilleriets skjutskola kom
han att tillämpa fräna pedagogiska
metoder, som visserligen i de flesta
fall förde till det av honom åsyftade
målet, men som på sin tid mycket
diskuterades och som senare i stor
utsträckning övergåvos. —■ Som
arméchef under de tre år, som följde efter
1936 års försvarsbeslut, kom S. att
ställas inför många uppgifter framför
allt av organisatorisk art, som dittills
varit honom främmande. Han
fullgjorde dock sin gärning med den
grundlighet och viljestyrka, som alltid
var utmärkande för honom. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1915. — S.
författade ett stort antal
tidskr.-uppsatser i artilleritekniska och taktiska
frågor. — Gift 1) 1906 med sin
kusin Signhild Lovisa Sylwan, f 1908;
2) 1913 med Märta Othilda Maria
Eleonora Santesson. K.
7. Sylvan, O v e Christian,
arméofficer, f. 15 mars 1881 i Malmö.
Bror till S. 6. —• Efter mogenhetsex.
i Malmö 1899 blev S. underlöjtnant
vid fortifikationen 1901. Han
genomgick Artilleri- och ingenjörhögskolan
1902—06, var generalstabsaspirant
1909—10 och blev sistn. år kapten
vid fortifikationen. Han var 1919—
21 generalstabsofficer vid
Generalstabens tekn. avd., utnämndes 1921
till major och tjänstgjorde 1924—26
som fortifikationsstabsofficer. Är 1926
blev han överstelöjtnant, 1926—28
var han chef för Bodens ingenjörkår,
1928—32 för fortifikationsdep :s
ma-terielbyrå, varunder han 1930
befordrades till överste, och 1932—34 för
fortifikationsstaben. År 1934 blev han
generalmajor och chef för
fortifikationskåren, från vilken post han erhöll
avsked 1941. — S. utnyttjades tidigt
till utredningsuppdrag och
lärarebefattningar. Sålunda var han 1915—
18 lärare i krigsbyggnad skonst vid
Krigshögskolan samt led. av
fortifika-tionskommittén 1918, 1926 och 1930.
Ären 1920—24 var han lärare vid de
årliga kurserna i taktik samt 1920
Ove Sylvan.
chef och förste lärare vid arméns
flygspanarskola. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1924. — Gift 1934
med Margaretha Lundman. S. A-n
8. Sylvan, Hakon Theodor,
agronom, ämbetsman, f. 20 maj 1883
i Malmö, t 16 okt. 1950 i Lund. Bror
till S. 6 och S. 7. ■—■ Efter skolgång
i Malmö blev S. elev vid Alnarps
lantbruksinst. 1902 och avlade
agro-nomex. där 1904. Han var 1905—
08 förvaltare vid Ugerups säteri i
Köpinge skn, Kristianst. län, samt drev
eget jordbruk 1908—29 på
Nybo-holm i Stävie skn, Malmöh. län, och
1930—38 på Rönnetorp i Tirups skn,
samma län. Åren 1938—48 var han
generaldir. och chef för
Lantbruks-styr. Efter sitt avsked bodde han i
Hakon Sylvan.
Höör i Skåne. — S. anlitades flitigt
i det allmännas tjänst. Under
skåne-tiden var han nämndeman 1915—17
och vattenrättsnämndeman 1918—28
samt ordf, i kommunalstämman i
Tirup. Främst var han emellertid
energiskt verksam på olika
jordbruksområden. Han var bl. a. 1920—30
ordf, i Kävlinge betodlarefören. samt
1921—29 styr.-led. och 1930—38
sekr. och ombudsman i Skånes (från
1937 Sveriges) betodlares
centralför-en.; under hans ledning
omorganiserades kontrollverksamheten,
varigenom betodlingen fick ökad
effektivitet, och han tog initiativ till
utgivande av centralfören:s tidskr. (från
1938). S. hade även flera uppdrag
inom Malmöh. läns
hushållningssällskap; sålunda ledde han 1928—38
som ordf, premieringen av småbruk i
länet. Därjämte tillhörde han styr,
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinst. 1925—38 (v. ordf,
från 1934) samt var bl. a. ordf, i Sv.
spannmålsfören: nas samorganisation
1933—38, statens granskningsman
1930—31 för subvention till
sockerbetsodlingen, led. av
valutasakkunniga 1933 och ordf, i 1936 års
utredning ang. kompensationsersättning åt
jordbruket för arbetstidsbegränsning.
Ären 1937—38 var han som repr. för
Bondeförb. led. av Första K. och
valdes dessa år till led. av
jordbruksutskottet. Genom denna omfattande
och mångsidiga verksamhet nådde S.
förtrogenhet med jordbrukets
administration och ekonomi m. m., vilket
föranledde hans utnämning till chef
för Lantbruksstyr., och han gjorde
på denna post betydelsefulla insatser
till gagn för jordbruket och
folkförsörjningen. Han var v. ordf, i styr,
för Veterinärhögskolan 1938—48,
led. av styr, för Lantbrukshögskolan
1938—48, v. ordf, i Statens
livsmedelskommission 1940—41, led. av
Meteorologiska och hydrologiska
rå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
