Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällström, Peter Michael - Sällvin, Herman - Särkilax, Peder - Särner, se även Serner - Särner, Klas - Sätherberg, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällvin
410
Sätherberg
aldrig mera uppträda på scenen. — S.
hade en mjuk och böjlig tenorstämma
av utpräglat lyrisk karaktär. Det
sceniska framträdandet präglades av
livlighet och själfullhet, spiritualitet och
elegans. Bland hans glansroller
märkas Florestan i ”Fidelio”, George
Brown i ”Vita frun” och Almaviva i
”Barberaren i Sevilla”. — Gift 1826
med operasångerskan och
skådespelerskan Märta Christina Fagerberg.
B. Hgn
Sällvin, Herman Andreas,
tidningsman, f. 27 april 1864 i
Hudiksvall, f 8 sept. 1935 i Sundsvall.
Föräldrar: polisöverkonstapeln Anders S.
och Sigrid Katarina Åhsman. —
Efter mogenhetsex. i Östersund 1883
ägnade sig S. åt journalistik; han var
bl. a. medarb. i Aftonbladet 1884—
85 och red. för Jämtlands Tidn. i
Östersund 1887—88. Från sistn. år
var han (med undantag för åren
1894—97, då han var föreståndare
för Sv. telegrambyråns filial i
Sundsvall) knuten till den konservativa
Sundsvalls-Posten, först som red.-sekr.
1888—94 och därefter som red. och
ansvarig utgivare 1898—1933. Han
var ordf, i Nordsv. pressfören. 1905—
10 och 1917—35 och i
Norrlandspres-sens förtroenderåd 1919—26 samt
styr.-led. i Publicistklubben 1917—35
och i Sv. tidn.-utgivarefören. 1922—
33. Han tillhörde de sv.
delegationerna vid ett flertal internationella
presskongresser. ■—■ S. var en
tempera-mentsfull och uppslagsrik man, som
med lidelsefullt intresse gick upp i sin
tidningsmannagärning. Han blev
tidigt en centralfigur i den norrländska
pressen och framstod under sina
senare år som dennas kollegialt
sammanhållande kraft. Han tog även
aktiv del i det partipolitiska arbetet;
bl. a. var han sekr. och ombudsman
i Medelpads moderata valmansförb.
1909—28 och led. av Allm.
valmans-förb:s överstyr. 1912—16. I Sunds-
Herman Sällvin.
vall var han led. av stadsfullmäktige
1909—24, ordf, i fullmäktiges
valutskott 1921-—24 samt styr.-led. i flera
kulturella sammanslutningar. — Gift
1896 med Anna Bylund. Th.
Särkilax, Peder, präst, J
1529 i Åbo. Föräldrar: borgmästaren
i Åbo Nils Pedersson och Karin
Olofs-dotter Kirves. — S. bedrev efter
skolgång i Åbo studier i Rostock 1516
och i Louvain 1517, där han torde ha
blivit bekant med Erasmus
Rotterda-mus och hans kritiska och
reformistiska åskådning. Vid återkomsten till
hemlandet (troligen 1523) var S.
lutheran och hade erövrat
magistergraden. Paul Juusten nämner honom
som den första av den wittenbergska
flocken i sin krönika. S. var den förste
sv. präst, som gifte sig. Äktenskapets
laglighet bestreds dock långt efter S:s
död av hans bror. — Enligt Paul
Juustens krönika skall S. i skolorna
och i Åbo domkyrka oförtrutet ha
undervisat om den evangeliska läran.
Som kanik vid Åbo domkapitel och
från omkr. 1527 som ärkedjäkne i
Åbo var han i tillfälle att verksamt
bidraga till den nya lärans spridning
och framgång. Han skall som
exeku-tor av domprosten Jacobus Johannis
testamente på konungens befallning
och emot testamentets bestämmelse
ha överlämnat en del av
kvarlåten-skapen åt konungen för betalning av
rikets gäld. Därvid erhöll han av
konungen på anhållan hälften av
Tam-misto gods i Tövsala skn. I denna
socken, vilken som prebende var
förenad med ärkedjäkneämbetet, var S.
kyrkoherde från 1527. Inom
domkapitlet understöddes S. endast av en
medl., nämligen Petrus Sild (Silta),
som i Rostock erhållit magistergraden
och efterträdde S. som ärkedjäkne
1529. Bland S:s elever var den
märkligaste Mikael Agricola, Finlands
verklige reformator, som under sin
skolgång i Åbo åhörde hans
predikningar. -—• Gift med Margrete
Cor-neliusdotter från Tyskland. — Litt.:
K. Grotenfelt, ”Suomen historia
us-konpuhdistuksen aikakaudella 1521
— 1617” (1902). E. B-k
Särner, se även Serner.
Särner, Klas Johan Gustaf,
arméofficer, idrottslärare, f. 25 dec.
1891 i Habo skn, Skarab. län.
Föräldrar: kyrkoherden Gustaf S. och
Kristina Ljungström. — Efter studentex.
i Vänersborg 1911 blev S.
underlöjtnant vid Västgöta reg. 1913 och
kapten i Älvsborgs reg. 1928. Han avlade
gymnastikdirektörsex. vid
Gymnastiska centralinst. 1922 och var lärare i
idrott där 1924—46. Han var lärare
i fäktning vid Dramatiska teaterns
elevskola 1935—46. Sedan sistn. år
är han lärare i gymnastik med lek
och idrott vid Bromma läroverk i
Stockholm. S. studerade 1926 vid
Joinville-le-Pont i Frankrike samt
1928 vid Scuola Centrale di
Educa-zione Fisica i Italien. Han var led.
av styr, för Stockholms
gymnastik-förb. 1924—46, av Sv.
gymnastiklä-rarsällskapets centralstyr. 1936—46
och ordf, i styr, för Stockholms
rodd-fören. 1941—46, samt är led. av styr,
för Sveriges centralfören. för idrottens
främjande sedan 1939. — S. har
bl. a. utgivit ”Utbildning i
bajonettstrid” (1927). Han deltog i sv.
gymnastiktruppen vid Olympiska spelen
1912 och 1920 samt i
K.F.U.M.-trup-pens uppvisningar i Berlin och Prag
sistn. år. — Gift 1928 med Elin
(Bigge) Maria Hagenberg. D. L-g
Sätherberg, Carl Herman,
läkare, skald, f. 19 juni 1812 i
Botkyrka skn, Stockholms län, f 9 jan.
1897 i Stockholm. Föräldrar:
förvaltaren vid Tumba pappersbruk Johan
Fredrik S. och Inga Maria Bohman.
— Efter skolgång i Strängnäs och
Uppsala blev S. student i Uppsala
1830. Han blev fil. kand, i Uppsala
1835 samt med. kand. 1840, med. lic.
och med. dr 1843, allt i Lund. Under
sin studietid följde han två terminer
undervisningen i sjukgymnastik vid
Gymnastiska centralinst. ■—• Efter div.
förordnanden var han föreståndare
för Ortopediska inst. 1847—79. Är
1877 erhöll han prof:s namn. S.
företog studieresor till skilda europeiska
länder åren 1851, 1854, 1856 och
1858. Han blev 1862 led. av
kommittén för ordnandet av
gymnastikundervisningen i riket och
omorganisationen av Gymnastiska
centralinst. — S. omorganiserade det
ekonomiskt fallfärdiga Ortopediska inst.
genom att utvidga dess verksamhet till
den medicinska gymnastikens område,
en verksamhet som han under många
år måste försvara mot skarpa angrepp
från L. G. Branting m. fl. Det nya
Herman Sätherberg. Målning av N. J. O:son
Blommér 1846 (det.) (Läkarsällskapet, Sthlm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
