Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sätherberg, Herman - Säve, se även Sefve - 1. Säve, Per - 2. Säve, Adolf - 3. Säve, Pehr Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säve
411
Säve
Gymnastiskt-ortopediska inst.
utvecklades raskt under sin nya ledning, och
S. erhöll vid utställningarna i Paris
1855 och Bryssel 1876 pris för där
utställda nykonstruerade ortopediska
apparater och för teckningar över
utprövade gymnastiska rörelseformer.
— Ur S:s omfattande medicinska
författarskap må nämnas
”Anmärkningar vid gymnastikens terminologi
samt utkast till system för
kroppsställ-ningarnes benämnande, jemte några
reglor för gymnastiska
receptskrif-ningar” (1853), ”Scoliosernas
etiolo-gi och behandling” (1868, 1869),
”Om portativa ortopediska
stödapparater” (1868) och ”Luxation i
sterno-clavicularleden” (1868) samt
”Gymnastiskt-ortopediska institutets
historia” (1894). ■— S. utgav
diktsamlingarna ”Blommorna vid vägen” (1,
1841) och ”Dikter, äldre och nyare”
(1—2, 1862—63). Flera av hans
dikter ha genom tonsättning förblivit
levande till vår tid, ss. ”Vintern rasat ut
bland våra fjällar...”, ”Glad såsom
fågeln i morgonstunden . . .”,
”Sjung-om studentens lyckliga dag . ..” och
”Ser jag stjärnorna sprida sitt
flammande sken . ..” S. författade även
episka dikter och dramatik. Om P.
H. Ling, som han beundrade, skrev
han poemet ”Ling” (1859). Är 1870
utkom ”Naima; dramatisk dikt i 5
handlingar”, och s. å. erhöll S. Sv.
akad:s lilla guldmedalj som belöning
för sina litterära förtjänster. Han
belönades 1879 med Sv. akad:s k. pris
för diktcykeln ”Blomsterkonungen.
Bilder ur Linnés lif”. Bland hans
skådespel märkas ”Bellman” (1863) och
”Ur förtryckets natt” (uppf. 1882, tr.
1886). S:s ”Lefnadsminnen” utkom
1896. Brev från S. till B. Cronholm
finnas publicerade i ”Ur en
tidningsmans korrespondens” (1949). — Gift
1848 med Emma Sofia Ekman.
o- c t D. L-g, Lt
Save, se aven b ef ve.
1. Säve, Per Hieronymus, präst,
skolman, tidningsman, f. 30 sept.
1765 i Visby, f 28 jan. 1837
därstädes. Föräldrar: tullinspektören
Johannes S., vars far flyttat från Lybeck
till Visby, och Elsa Margareta
Gyllen-storm. — Efter skolgång i Visby blev
S. student 1782, fil. mag. 1788 och
docent i latinska språket och
litteraturen 1790, allt vid Uppsala univ.
Han utnämndes till reg.-pastor vid
Vita gardet i Stockholm 1792, blev
e. o. hovpredikant 1793, kyrkoherde
i Roma pastorat på Gotland 1796,
prost 1815 och teol. dr i Uppsala
1818. Sedan han som led. av
prästeståndet vid riksdagen 1817—18
lyckats genomdriva inrättandet av ett
gymnasium i Visby, utnämndes han
1820 till teol. lektor vid den nya
läroanstalten med bibehållande av Roma
pastorat som prebende och var
samtidigt läroverkets rektor. — S.
förenade grundlig lärdom med utmärkt
pedagogisk skicklighet. Han
utarbetade lärokurser i ett flertal ämnen
och har författat ”Första begreppen
af allmän religionslära” (1814) samt
utfört en övers, av Tacitus* ”Vita
Agricolæ”, vilken av Vet. o. vitt,
samh. 1806 belönades med
guldmedalj. De flesta av hans skrifter blevo
aldrig tryckta. S. var utgivare av
Wisby Weckoblad 1823—25 och dess
red. 1827—36, en tidskr. med
litterärt och kulturellt innehåll. Han var
en varm vän av upplysning och fri
forskning och uppträdde ofta till
försvar för Leopold och andra
akademis-ter gentemot angreppen från den nya
skolans män. — Gift 1) 1797 med
Fredrika Margareta Jakobina
Strålen-hielm, f 1808; 2) 1810 med Hedvig
Charlotta Lallerius. T. M.
2. Säve, Johan Adolf, präst,
politiker, f. 29 mars 1800 i Roma
skn, Gotland, f 25 febr. 1873 i
Ma-riestad. Son till S. 1 i hans första
gifte. —- S. inskrevs 1815 vid univ.
i Uppsala, där han 1821 blev fil.
mag. Efter att ha avlagt teol.
kand.-ex. 1823 förordnades han till docent
i teologiska fakulteten s. å. Han
avlade teol. lic.-ex. 1827 och
prästvigdes s. å. Ären 1823-—31 hade han
olika längre prof.-förordnanden och
uppfördes en gång på förslag till teol.
adjunkt och tre gånger på
prof.-förslag, dock utan att vinna befordran.
År 1833 slutligen blev han e. o. teol.
adjunkt. Under riksdagen 1834—35
var han kanslist i prästeståndet. Han
blev 1835 kyrkoherde i Tuna i
Härnösands stift, tillträdde 1836 och
blev 1837 prost. Besvärad av det
hårda klimatet sökte och erhöll han 1858
kyrkoherdetjänsten i Mariestad, där
han verkade till sin död. Han blev
teol. dr 1845 och var preses vid
prästmötet i Skara 1865. Han var tre
gånger uppförd på biskopsförslag. —
S:s smått legendariska motgångar i
befordringsfrågor torde ha haft sin
grund i kyrkomyndigheternas
försiktiga och avvisande hållning till S:s
frisinnade och reformvänliga
strävanden. Utsänd av Sällskapet för
bildandet af en uppfostringsskola efter
Hillska methoden företog han 1829—
30 en resa till England, där han
studerade Thomas Hills metodik. Vid
hemkomsten bidrog han till
upprättandet av Hillska skolan på Barn
ängen i Stockholm 1830 och var
lärare där 1830—31. Sina erfarenheter
från resan redovisade han i
”Anteckningar öfver universiteterna i
England” (1831), där han gav uttryck åt
en vidsynt inställning till olika kristna
åsiktsriktningar. Senare företog han
Adolf Säve.
även en resa till Frankrike, varefter
han utgav ”Om de fransyska
elementarläroverken och folkskolorna”
(1857). Han deltog i riksdagarna
1840—65 och var 1868 led. av Första
K. Redan vid sin första riksdag, där
han framträdde med ej mindre än
213 anföranden, väckte han motion
om införande av ett
tvåkammarsys-tem och fortsatte vid senare riksdagar
att — tämligen ensam inom
prästeståndet •—■ understödja strävandena
för en representationsreform. Ofta
gav han uttryck för sitt missnöje över
prästeståndets avvaktande hållning i
politiska angelägenheter. I debatten
om folkskolan på 1840-talet tog han
flitig del. Är 1853 insattes han i
lagutskottet och i särskilda utskottet för
behandling av frågan om
husbehovs-bränningens avskaffande. Han
tillhörde vidare bevillningsutskottet 1856,
1859 och 1862. I religionsfrågor
framträdde han med för
ämbetsbröderna irriterande tolerans och
reformnit. Han talade på 1840-talet till
försvar för metodisten George Scott och
hans verksamhet. I 1860-talets
diskussion om katekes och
kyrkohandbok deltog han livligt och yrkade
bl. a. på att man ej borde ”motsätta
sig de förbättringar i kyrkoläran, som
tre århundradens framskridna
bibelforskning så högt påkallade”. I ”Om
vår tids pietism och ortodoxism inom
den svenska evangelisk-lutherska
kyrkan” (i tidskr. Framtiden 1870)
klargör han sin teologiska ståndpunkt och
uttalar sig med skärpa mot såväl
ortodoxi som pietism. Bland S:s
teologiska skrifter märkes i övrigt
”Theo-logiska studier öfver Uppenbarelsen
och den Heliga skrift” (1865). —
Gift 1836 med Mathilda Lovisa
Muncktell. -— Litt.: biografi av H.
Wieselgren i ”Ur vår samtid” (1880).
H. G-dh (Abg)
3. Säve. Pehr Magnus Arvid,
skolman, fornforskare, hembygdsfors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
