Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Säve-Söderbergh, Torgny - Sävström, se även Säfström - Sävström, August - Sääf, Jöran - Söder, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sävström
414
Söder
Torgny Säve-Söderbergh.
tjänstgjorde 1943 som Sv. röda
korsets delegat i Grekland och har varit
delegat vid flera kongresser. — Med
sin drsavh., Ӏgypten und Nubien.
Ein Beitrag zur Geschichte
altägyp-tischer Aussenpolitik” (1941) gjorde
S. en betydande insats för
utforskandet av egyptisk historia. Är 1945
utgav han ”Einige ägyptische
Denk-mäler in Schweden”, innehållande
bl. a. en egyptisk självbiografi som
tidigare icke kunnat tolkas, och där
S. formulerat en ny grammatisk regel
av stor språklig betydelse. Den s. å.
utgivna ”Egyptisk egenart” är en
populärt hållen, klar och instruktiv
exposé över aktuella egyptologiska
problem. ”Zu den äthiopischen Episoden
bei Herodot” (Eranos 1946) är ett
inlägg riktat mot den alltför stora
tilltron till Herodotos som källa för
kunskap om Egypten. S. å. utkom
”The Navy of the Eighteenth
Egyp-tian Dynasty” (Uppsala univ:s
årsskrift 1946), en sammanställning av
vad vi f. n. kunna veta om den
egyptiska flottan under den första stora
expansionens tid. Andra viktiga
arbeten av S. äro ”Studies in the
Cop-tic Manichaean Psalm-book” (1949),
där dessa psalmers metriska byggnad
för första gången analyseras och där
S. även lyckats komma fram till en
säkrare datering av en del mandeiska
texter; vidare ”A Buhen Stela from
the Second Intermediate Period”
(Journal of Egyptian Archaeology”
1949) och ”The Hyksos Rule in
Egypt” (samma tidskr. 1951). S.
har även gjort sig känd som populär
föreläsare i radio. S. är en av de
nutida egyptologer, som grundligast
behärskar den egyptologiska
forskningens fält. — Gift 1942 med Brita
Lindgren. M. S. H.
Sävström, se även Säfström.
Sävström, August Vilhelm,
politiker, f. 25 mars 1879 i Söderala
skn, Gävleb. län. Föräldrar:
pråm
skepparen Carl Johan Säfström och
Anna Christina Jenell. — S., som
uppväxte i fattigdom och
trångboddhet tills, med flera syskon, började
vid tolv års ålder arbeta som
märkpojke i Ljusnebolagets brädgård i
Ljusne. Då han var nitton år,
efterträdde han en äldre broder som
pråmskeppare och fraktade malm från
Bergslagen till Ljusne järnverk. S.
ingick i Templarorden 1896 och var
1903 en av initiativtagarna till den
socialdemokratiska ungdomsklubben i
Ljusne. Efter en vinterkurs vid
Brunnsviks folkhögskola 1907—08 var
han resetalare och ombudsman för
Templarorden till 1914, därefter
or-denschef till 1922, då Templarorden
på S:s tillstyrkan förenades med
Na-tionalgodtemplarorden. S. var led. av
Andra K. 1912—52. Han tillhörde
jordbruksutskottet 1918—20,
konstitutionsutskottet 1921—32 (v. ordf.
1925 och 1929—32) samt 1927 års
skolutskott m. fl. särskilda utskott. S.,
som i hög grad åtnjöt Brantings
förtroende, blev led. av
socialdemokratiska riksdagsgruppens förtroenderåd
och var dess sekr. 1922—-23 och 1925
■—32. Från 1933 var han talman i
Andra K. och från 1943 jämväl dess
ålderspresident. Han har varit
statsrevisor 1924—27 och överrevisor vid
Statens järnvägar 1935—50. Som
utredningsman har S. bl. a. tillhört
skol-kommissionen 1917—21,
monopol-kontrollutredningen 1926—28 och
rundradioutredningen (ordf.) 1943—
46. Sedan 1939 är han led. av styr,
för Konung Gustaf V :s 80-årsfond
och sedan 1945 ordf, i Riksfören. mot
reumatism. — Genom sitt flärdfria
väsen och sin naturliga värdighet vid
representativa framträdanden har S.
blivit en symbol för den
demokratiserade folkrepresentationens förmåga
att fullfölja det äldre riksdagsskickets
bästa traditioner. Han har också
omfattats av lika sympati från de skilda
August Sävström
partigrupperna. Ansluten till de
kristna socialdemokraterna har S. på
senare år medverkat i strävandena efter
s. k. moralisk upprustning. Han utgav
1949 memoarverket ”En talmans
lev-nadsminnen”. S. blev
serafimerrid-dare 1953. -—■ Gift 1905 med Anna
Eufemia Hult. — Litt.: E. Severin,
”Från kajutan till talmansstolen. En
bok om A. S.” (1944). S. Sw.
Sääf, J ö r an Reinhold,
industrimän, politiker, f. 16 april 1819 i
Norrköping, f 8 febr. 1888 därstädes.
Föräldrar: klädesfabrikören Jöran S.
och Anna Katarina Kolbenheijer. —
S.. som tillhörde en gammal
Norrkö-pingssläkt, lärde sig färgareyrket i
Tyskland och övertog därefter i unga
år sin faders färgeri- och
klädes-fabriksrörelse. Han var en av
grundarna av Norrköpings bomullsväfveri
ab. S. tillhörde stadsfullmäktige i
Norrköping från institutionens
uppkomst 1862 till sin död och
representerade jämväl sin stad i
borgarståndet 1865—66 och i Andra K. 1867-—
83. —■ S. stod till en tid
Lantmannapartiet ganska nära och delade bl. a.
dess önskan om riksbankens stärkande
på privatbankernas bekostnad, varför
han ock invaldes i bankoutskottet
1869—71 liksom senare i
bevillningsutskottet 1872 och 1880—81. Samma
parti valde honom även till
statsrevisor 1869—-70. S. bekämpade den
franska handelstraktaten av 1865,
genom vilken frihandelssystemet
knäsattes, och behöll allt framgent
närings-skyddet som förnämsta ögonmärke för
sin politik. Den eftersträvade
tullpolitiska systemförändringen
genomfördes samma dag S. avled. — Gift
1857 med Eva Aurora Matilda
Engelke. S. Sw.
Söder, Carl Johan,
fackföreningsmän, f. 25 sept. 1878 i
Vartofta-Äsaka skn, Skarab. län, J 16 aug.
1934 i Stockholm. Föräldrar:
torparen Johan August Johansson och
Johanna Matilda Johansdotter. — Efter
att i ungdomen ha arbetat i jordbruk
kom S. strax efter sekelskiftet til!
statsbanebygget i Bohuslän. För den
fackliga rörelsen visade han tidigt
intresse, och då en av rallarkårens
första organisationer 1902 bildades i
Uddevalla som en avd. av Sv.
grov-och fabriksarbetarförb. blev S. dess
kassör, expeditör och agitator. Sedan
avd. följ, år genom sammanslagning
kommit att omfatta hela landets
ral-larkår och ombildats till
Järnvägs-byggnadsarbetarefackfören., var han
denna fören:s förtroendeman 1903—
06. Ären 1906—20 var han
ombudsman, 1920—30 sekr. och 1930—34
ordf, i Grovarbetareförb., varjämte
han 1914—30 redigerade
förb.-orga-net Grovarbetaren. S. tillhörde
Lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
