Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söder, Carl - 1. Söderbaum, Hjalmar - 2. Söderbaum, Per - 3. Söderbaum, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderbaum
415
Söderbaum
organisationens representantskap 1913
—31 och landssekretariatet 1931—34.
Från 1929 var han led. av
Arbetsdomstolen. Även inom hyresgästernas
oiganisationer innehade han ett
flertal förtroendeuppdrag. — S. har
gjort en betydelsefull insats inom
fackföreningsrörelsen, i det han under
svåra förhållanden genomförde
organiserandet av de kringspridda och för
sina individualistiska tendenser kända
rallarna. Även för det internationella
samarbetets betydelse på det fackliga
området hade S. klar blick, och han
vai från 1931 sekr. och
sammanhållande kraft i den mellan grov- och
fa-briksarbetareförb. i Sverige, Norge
och Danmark bestående
Skandinaviska ömsesidighetskommittén. — Gift
1905 med Anna Linnea Sofia
Wester-gren. S. Sw.
1. Söderbaum, Per Hjalmar,
skolman, idrottsfrämjare, f. 1 aug.
1840 i Hållnäs skn, Uppsala län, f
8 april 1929 i Malmö. Föräldrar:
prosten Johan Gustaf S. och Gustafva
Forsell. ■— S. avlade 1858 studentex.
i Uppsala, där han 1866 blev fil.
kand, och fil. dr. Han var 1867—76
adjunkt i Uppsala samt rektor 1876
—84 i Sundsvall, 1884—94 i
Hälsingborg och 1895—1906 vid Malmö
högre allm. läroverk. Från 1889 till
1906 innehade han lektoratet i
kristendom och historia i Hälsingborg.
— Från ungdomen aktiv gymnast och
idrottsman var S. varmt intresserad
av friluftsliv och blev genom eget
föredöme och organisatoriska insatser
en banbrytare för sv. skolidrott.
Under sundsvallstiden anordnade S.
skidtävlingar för skolungdom, de första
kända i vårt land. Från 1896 var
han ordf, i styr, för Malmö
idrottsplats och 1904—26 i Fören. för
friluftslekar. In i sena ålderdomen
bevarade han en ovanlig spänstighet
och var ännu som 80-åring en
uthållig skridskoåkare. — S. tillhörde 1918
Hjalmar Söderbaum.
—29 styr, för Riksfören. för
svenskhetens bevarande i utlandet och
besökte som dess föreläsare sv. fören:ar
i Tyskland och Danmark. Han var
hög frimurare. — Gift 1869 med
Beata Eugenie Fredlund. N. Lqt
2. Söderbaum, Per, läkare,
kirurg, f. 3 okt. 1841 i Rö skn,
Stockholms län, f 11 juli 1911 i Falun.
Föräldrar: kontraktsprosten Henrik
Wilhelm S. och Sophia (Sophie)
Ja-cobina Pousette. Kusin till S. 1. —
Efter skolgång i Gävle blev S. student
i Uppsala 1859 samt blev därstädes
med. kand. 1864, med. lic. 1868 och
med. dr 1877. Efter olika
förordnanden blev han distriktsläkare i
Danne-mora 1868, läkare vid lasarettet och
kurhuset i Eskilstuna 1874 och i
Falun 1882 samt — sedan lasarettet där
1897 på hans initiativ starkt utvidgats
— överläkare enbart på kirurgiska
avd. där och tillika lasarettets
styresman; från dessa befattningar avgick
han 1906. Han var därjämte 1890—
1900 led. av Kopparb. läns landsting.
-—■ S. var en duglig kirurg, som
under talrika utländska studieresor
ständigt vidgade sina kunskaper; så
t. ex. var han en av de första, som i
Sverige tillämpade den Listerska
anti-septiken. Han var även en kraftfull
administratör, vilken som lasarettets
styresman och landstingsman inlade
stora förtjänster om länets sjukvård.
— Gift 1) 1873 med Anna
Wilhelmina Beronius, f 1875; 2) 1879 med
Ingrid Johanna (Hanna) Maria
Kii-sel, f 1891; 3) 1896 med Anna
Maria Magdalena Frunck. P. H. T.
3. Söderbaum, Henrik
Gustaf, kemist, ämbetsman, f. 12 mars
1862 i Kalmar, f 23 sept. 1933 i
Djursholm. Föräldrar:
provinsialläkaren med. dr Anders Gustaf S. och
Emilia Mathilda Braun. Syssling till
S. 1 och S. 2. — S. avlade
mogenhetsex. i Kalmar 1879, blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1883, fil. lic.
1887 och fil. dr 1888 samt var docent
i kemi där 1888—93. Han studerade
kemi vid Polytechnikum i Zürich
1890—91 och blev lektor i kemi,
kemisk teknologi, mineralogi och
geo-gnosi vid Chalmers tekn. läroanstalt
1893. Är 1899 utsågs han till
föreståndare, med prof:s titel, för
agri-kulturkemiska avd. vid
Lantbruks-akad:s experimentalfält, och 1901
invaldes han i akad. Då
Lantbruks-akad:s försöksverksamhet 1906
omorganiserades till Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet,
blev han prof, och föreståndare för
avd. för lantbrukskemi, vilken post
han innehade till 1923. S. blev led. av
Vet. akad. 1898 och var dess preses
1912—13, utsågs till v. sekr. i akad.
1918 och var dess sekr. 1923—33.
Henrik Söderbaum.
Han invaldes även i andra in- och
utländska lärda samfund samt hade
flera viktiga uppdrag; han blev bl. a.
led. av Vet. akad:s nobelkommitté
1901 och var ordf, i dess
nobelkommitté för kemi från 1927, led. av styr,
för Nobelstiftelsen från 1925 och v.
ordf, där från 1927 samt led. av styr,
för Stiftelsen Lars Hiertas minne
från 1925. •—- Som kemist ägnade sig
S. till en början åt undersökningar
rörande komplexa platinaföreningar,
över vilka han bl. a. utgav ”Studier
öfver platooxalylföreningar”
(drs-avh.), samt åt framställning och
studium av vissa organiska föreningar
av olika grupper. Sedan han genom
sin tjänst förts över till
lantbruks-kemin, behandlade han på detta
område framför allt gödslingsfrågor,
varjämte han studerade den kemiska
sammansättningen under olika
utvecklingsskeden hos foderbaljväxter.
Bl. a. undersökte han gödslingsvärdet
hos olika fosfat, kaliämnen och
koksalt. För sina resultat, som ha givit
betydelsefulla uppslag till
jordbrukets gagn, har S. redogjort i ett
trettiotal skrifter, publicerade i
Landt-bruksakad:s handl. och tidskr. och
Centralanstaltens meddelanden. Han
erhöll vid flera tillfällen
vetenskapliga belöningar för sina arbeten. —
En mycket viktig och högt skattad
insats gjorde S. genom sina
mångåriga forskningar i kemins historia,
där han främst intresserade sig för
J. J. Berzelius’ liv och gärning. Han
utgav bl. a. ”Några drag ur Berzelii
vetenskapliga verksamhet” (Nord,
tidskr. 1898), ”Berzelius’ Werden und
Wachsen 1779—1821” (1899) och
”Vetenskapsakademiens äldsta
Ber-zeliusporträtt” (Vet. akad:s årsbok
1905) samt var från 1901 red. för
Vet. akad:s Berzeliusupplaga:
”Själf-biografiska anteckningar” (1901),
”Reseanteckningar” (1903) och
”Bref’ (1—14, 1912—32;
supple
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
