Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderberg, Verner - 1. Söderberg, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderberg
419
Söderberg
Verner Söderberg.
na krig: rysk-japanska kriget, de båda
Marockokriserna, Tripoliskriget,
Bal-kankrigen och det första världskriget.
S:s verksamhet inskränkte sig
därvidlag icke bara till den utomstående
iakttagarens och teoretiske
bedömarens. Praktisk-politiska insatser fick
han tillfälle att göra i flera
situationer, då sv. intressen lågo i vågskålen,
t. ex. i samband med
unionsupplös-ningen 1905 och framför allt under
första världskriget, då han stod i nära
kontakt med Utrikesdep. både som
rådgivare och som språkrör för
regeringens intentioner. Mycken möda
nedlade han på att stödja de under
kriget till Sverige anlända baltiska
emissarierna i deras förberedelser för
sina resp, staters frigörelse från ryskt
beroende. Starkt positiv var hans
strävan att ge det sv. stöd som var
möjligt åt Finland i dess kamp för
oberoende och därefter i dess arbete för att
organisera den vunna
självständigheten. ■—• Sedan S. 1921 lämnat
Stockholms Dagblad, var han ett par år
huvudred, för Aftonbladet. Han
åt
njöt i hög grad sina presskollegers
förtroende, vilket bl. a. framgår av
att han valdes till Publicistklubbens
ordf, för arbetsåret 1920—21 och i
många år från 1921 var klubbens
repr. i Pressens opinionsnämnd. Även
sedan han 1923 lämnat dagspressen,
fortsatte han sin publicistiska gärning
i annan form. Han skrev regelbundet
i många år utrikespolitiska uppsatser
och översiktsartiklar i Sv. Tidskr.,
som han varit med om att uppliva
1911. Från 1927 odlade han ett
dittills oplöjt fält genom att i radio
hålla månatligen (senare var
fjortonde dag) återkommande
”utrikeskrö-nikor”, som genom sina möjligheter
att nå ett vidsträckt auditorium blevo
ett värdefullt hjälpmedel till
höjande av den utrikespolitiska bildningen
i vårt land. En annan icke mindre
betydelsefull insats i det sv. kulturlivets
tjänst gjorde S. inom Nordisk
Familjebok. Redan 1903 inträdde han
som medl. av redaktionen av dess 2:a
uppl., övergick till den 3 :e uppl. vid
dess start och blev dess huvudred.
1924. Denna befattning innehade
han, till dess han, bruten av sviterna
efter ett mångårigt, alltför
ansträngande nattarbete, gick bort. S:s
produktion i denna stora encyklopedi
var av betydande mått och omfattade
större eller mindre bidrag till de
flesta staters, men främst de
anglosaxiska ländernas historia och
statskunskap samt en mängd biografier
över ledande personligheter i äldre
och nyare tid. Han lämnade där en
ersättning för en mera djuplodande
vetenskaplig insats som tid och
omständigheter förmenade honom att
göra. Hans auktoritativa ställning
som forskare och kulturpersonlighet
underströks i ”Festskrift till Verner
Söderberg den 4 oktober 1932”
(1932) med bidrag från ett antal av
hans vänner och medarb. — S. var
en hjälpsam, försynt och varmt
religiös människa. Denna sida av hans
individualitet ger en väsentlig
förklaring till hans starka inflytande över
sina medmänniskor, till hans i all sin
skygghet vinnande väsen, till hans
optimistiska livssyn. Där ligger också
en av orsakerna till att han i den
politiska striden aldrig åsidosatte
ridderlighetens krav. Med sin ofta
underfundigt särpräglade humor njöt han
av att kunna ge sin polemik en
ironisk tillspetsning, vars syfte mera var
att få motståndaren att slå till reträtt
än att såra honom till döds. — Ogift.
L-ts
1. Söderberg, Hjalmar Emil
Fredrik, författare, f. 2 juli 1869 i
Stockholm, f 14 okt. 1941 i
Köpenhamn. Föräldrar: notarien i
Kammarkollegium Anders Fredrik S. och
Emilia Theresia (Emma) Brander. —
S. växte upp i ett stillsamt,
anspråkslöst, musikaliskt hem. Efter
mogenhetsex. 1888 var han en tid anställd
i Generaltullstyr. och studerade 1890
—91 i Uppsala. Från 1889 fick han
litteraturrecensioner och korta skisser
införda i Dagens Nyheter, och 1891
-—92 var han under ett halvår
medarb. i Nyaste Kristianstadsbladet.
Därefter slog han sig ned i Stockholm
som fri skribent. Intressant i hans
tidigaste litterära arbeten är bl. a.
landskapsskildringen, som än lånat
något av friskheten i Strindbergs
skärgårdsberättelser, än något av
melankolien i J. P. Jacobsens och Herman
Bangs skymningslandskap. — Ären
1897—1908 var S. medarb. i Sv.
Dagbladet, där han publicerade
kåseriar-tade skisser och berättelser samt
teater- och litteraturrecensioner. I sin
betydelsefulla litteraturkritik
uppmärksammade han främst
skandinavisk och fransk skönlitteratur och
visade stor förståelse för vitt skilda
smakriktningar men slog obarmhärtigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
