Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Tamm, Fabian - 12. Tamm, Elisabeth - 13. Tamm-Götlind, Märta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tamm
452
Tamm-Götlind
Fabian Tamm.
11. Tamm, Claes Fabian,
sjöofficer, f. 13 nov. 1879 på Österby
bruk i Films skn, Uppsala län. Bror
till T. 6. — T. blev underlöjtnant i
flottan 1899, genomgick
Sjökrigshögskolan 1904—06 och hade 1901—18
kommenderingar som chef på
torped-och kanonbåtar samt torpedkryssare.
Han var adjutant i Sjöförsvarets
kommandoexpedition 1911—13,
ka-dettofficer 1907—11 och 1913—14
samt lärare vid Sjökrigsskolan 1910—
14. Ären 1914—17 var han
marinattaché i Berlin och Köpenhamn och
efter utnämning till
kommendörkapten av andra graden 1918 var han
adjutant hos stationsbefälhavaren i
Karlskrona 1918—21. Han var chef
för Sjökrigsskolan 1921—25, blev
kommendörkapten av första graden
1923, kommendör 1927 och var chef
för operationsavd. i Marinstaben
1926—29. Han var flaggkapten på
kustflottan 1930—31 och chef för
Sjöförsvarets kommandoexpedition
1931—33. Han var konteramiral och
chef för kustflottan 1933—39 samt
blev v. amiral och chef för marinen
1939. Genom sin tjänst kom T. mer
än de flesta i kontakt med de båda
världskrigen. Under det första var
han sålunda marinattaché i Berlin;
ledarskapet över kustflottan fick han
utöva under en alltmer mörknande
politisk horisont och hans
marinchefs-tid sammanföll med de för vårt land
så ödesmättade åren under andra
världskriget. Med kraft och
skicklighet beklädde T. härunder sina
ansvarsfulla poster. År 1945 inträdde
han i amiralitetets reserv och
befordrades till amiral där 1947. T.
invaldes 1914 i Örlogsmannasällskapet och
1925 i Krigsvet. akad. — T. var
sakkunnig ang. försvarets ledning och
förvaltning 1928, led. av 1929 års
försvarsutredning samt sjömilitär
sakkunnig vid Nationernas förbunds
nedrustningskonferens i Genève 1932.
Han företog 1936 en studieresa till
Förenta staterna. I april 1940 sändes
T., som förvärvat ett gott anseende
i ledande tyska kretsar, av sv.
regeringen med en delegation till Berlin
för att försäkra om Sveriges bestämda
vilja till neutralitet. Därvid
uppkom-mo förhandlingar med Hitler och
Göring ang. transiteringsfrågor m. m.
i samband med den tyska
ockupationen av Norge, och i maj s. å. gjorde
T. ett förnyat besök i Berlin, varvid
han framförde sv. regeringens avslag
på en tysk framställning om
transite-ring genom Sverige av krigsmateriel
till Narvik. För dessa beskickningar
har redovisats i den av Utrikesdep.
publicerade ”Transiteringsfrågor . . .
april—juni 1940” (1947). ■— Efter
sin avgång ur aktiv tjänst var T. 1945
—52 styr.-ordf. i Stockholms rederi
ab. Svea. Han är styr.-ordf. i Ströms
bruks ab. och i Ljusne Woxna ab.
sedan 1943. — Gift 1908 med
friherrinnan Ewa Ebba Gustafva
Beck-Friis. A. G. (K.)
12. Tamm, Elisabeth,
jordbrukare, politiker, f. 30 juni 1880
på Fogelstad i Julita skn, Södermani,
län. Föräldrar: ryttmästaren Carl
August T. och friherrinnan Emma
Ebba Helena Hedvig Charlotta
Åker-hielm. Brorsdotter till T. 3. — T.,
som 1905 ärvde hälften av
fädernegården Fogelstad och 1913 genom
köp förvärvade återstoden, har själv
haft ledningen av sitt jordbruk och
även spelat en framstående roll i sin
hembygds offentliga liv. Hon har
sålunda varit kommunalordf. i Julita
och v. ordf, i kommunalstämman,
led. av landstinget 1919—30, v. ordf,
i styr, för Benninge lanthushållsskola
samt led. av Andra K. 1922—24. —
T. var medl. av Liberala
samlingspartiet men anslöt sig vid schismen 1923
icke till något av de nybildade
partierna utan gick under återstoden av sin
riksdagstid som ”frisinnad vilde”. I
den 1924 aktuella försvarsfrågan
voterade hon med socialdemokraterna.
Sin främsta insats har hon gjort som
en av ledarna för Frisinnade kvinnors
riksförb., 1931 ombildat till Sv.
Kvinnors Vänsterförb., och som medarb.
och ledareskribent i det radikala
kvinnoorganet Tidevarvet. Hon har
på sin egendom tills, med rektor
Ho-norine Hermelin år 1925 grundat
”Kvinnliga medborgarskolan vid
Fogelstad”, från vilken det av elever
därifrån bildade Fogelstadförb.
härstammar. T. har gjort sig till talesman
för ett radikalt jordprogram i stark
motsättning till såväl högerns
protek-tionism som 1930-talets
regleringspolitik och systemet med statsingripanden
överhuvud. Orsaken till jordbrukets
betryck ser hon i jordspekulationen
med därav följande skuldsättning;
Elisabeth Tamm.
som botemedel anbefalles en ny
ägan-derättsform innebärande ärftlig och
förytterüg besittningsrätt mot årlig
avgäld. Genom denna skulle
jordvärdet komma att regleras av samhället
och spekulation i fluktuerande
värden omöjliggöras. —■ T. utgav 1940
tillsammans med Elin Wägner skriften
”Fred med jorden”. Sedan 1946
medarbetar hon i tidskriften Vi kvinnor
(utgiven av Sv. Kvinnors
Vänsterförbund). —■ Ogift. S. Sw.
13. Tamm-Götlind, Märta
Elisabet Katarina, författarinna, f. 16
okt. 1888 på Tvetaberg i Tveta skn,
Stockholms län. Syster till T. 8. —
T. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1907, folkskollärarinneex. där 1909
och blev fil. mag. i Uppsala 1914.
Ären 1914—17 tjänstgjorde hon som
lärarinna, bl. a. vid Ählinska skolan i
Stockholm. Sedan 1917 är hon bosatt
i Uppsala. Efter makens död 1940
har hon tidvis varit verksam vid
Uppsala landsmåls- och folkminnesarkiv.
—■ T. har verkat energiskt för
kvinnosaken, liberala idéer och
fredsrörelsen; 1923—35 var hon ordf, i
Uppsala länsförb. av Frisinnade kvinnor,
och sedan 1948 är hon ordf, i
Upp-salakretsen av Internationella
kvinno-förb. för fred och frihet. Hon har
framträtt som utmärkt
föredragshållare, framför allt i
kulturhistoriska och sociala ämnen. T. har också
författat ett flertal kulturhistoriska
uppsatser samt biografien ”Anna
Ho-ward Shaw. Den kvinnliga prästen
och människovännen” (1920). Mest
känd är hon för sina friska
barnböcker, ss. ”Nallas saga. En sann
björnhistoria från 1860-talet” (1926),
”Äventyr på fäbodvallen och andra
berättelser” (1932) och
”Berghaga-barnen. Berättelse från
Upplandsbygden och Lappmarken” (1937). För
barn har hon också berättat om
folkseder och händelser i värmländsk
bruksmiljö i ”Barnen i bruksbygden”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
