Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Tamm-Götlind, Märta - 14. Tamm, Olof - 15. Tamm, Viking - Tammelin, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tamm
453
Tammelin
(1942). •— Gift 1917 med docenten
Johan Alfred Götlind (bd 3 s. 219).
Å. N.
14. Tamm, Olof Filip Sebastian,
markforskare, kemist, f. 8 mars 1891
på Tvetaberg i Tveta skn,
Stockholms län. Bror till T. 8 och T. 13.
— T. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1908, blev fil. kand. 1911, fil.
mag. 1912, fil. lic. 1914 och fil. dr
1920, allt vid Stockholms högskola,
samt studerade vid Veterinær- och
Landbohøjskolen i Köpenhamn 1928.
Han var assistent i marklära med
geologi vid Statens skogsförsöksanstalt
1915—22 och 1924—35 och
överassistent där 1935—38 samt därjämte
vid Skogshögskolan docent i samma
ämnen 1920—38. Sedan sistn. år är
han prof, i skoglig marklära vid
Skogshögskolan och sedan 1947
därjämte prorektor där. T. var tf. prof,
i kemi och geologi vid Alnarps
lantbruks- och mejeriinst. 1922—24 och
föreståndare för kemiska stationen
därstädes 1923—24 samt är sedan
1932 speciallärare i marklära vid
Tekn. högskolan. Han var led. av
Domänstyr :s odlingskommission 1934
—36 och är led. av Sv.
skogsvårds-fören:s styr, sedan 1942 och av dess
redaktionskommitté sedan 1944 samt
ordf, i Sv. markläresällskapet sedan
1943. Är 1932 invaldes han i
Lant-bruksakad. —■ T. har gjort
betydande insatser som markforskare
inom stora delar av marklärans
område, dock främst inom markens kemi
och geologi. Han har sålunda ägnat
sig åt studiet av markens urlakning
och mineralens vittring,
jordmånsty-per och jordmånsbildning i sv.
skogsmarker, berggrundens inflytande på
jordart och vegetation,
moränmarkens hydrologi m. m. Bland hans
viktigare arbeten märkas ”Markstudier i
det nordsvenska barrskogsområdet”
(drsavh., 1920), ”An Experimental
Study on Clay Formation and
Olof Tamm.
Weathering of Felspars” (1929),
”Studier över jordmånstyper och
deras förhållande till markens hydrologi
i nordsvenska skogsterränger” (1931),
”Om de lågproduktiva sandmarkerna
å Hökensås och i övre Lagadalen”
(1937), ”Den nordsvenska
skogsmarken” (1940) och ”Om skogens
naturliga betingelser i Hamra revir”
(tills, med E. Wadman, 1945). — Gift
1918 med Inge gärd Bergman. G. E.
15. Tamm, Viking Sebastian
Henricsson, arméofficer, f. 21 juli
1896 i Stockholm. Son till T. 7. — T.
avlade studentex. i Stockholm 1914
och officersex. 1916 samt blev s. å.
fänrik vid Svea livgarde. Han blev
kapten vid Generalstaben 1930 och
vid Svea livgarde 1934. S. å. tog han
avsked för att träda i etiopisk tjänst,
där han stannade i två år. Han
återkom som kapten vid Generalstaben
och lärare i taktik vid Krigshögskolan
1936, blev major i generalstabskåren
1937 och överstelöjtnant 1939. Vid
det finska vinterkrigets utbrott 1939
anslöt sig T. till den svenska
frivillig-kåren, där han blev chef för den
andra av de tre grupper, på vilka
kåren organiserades. Vid återgången till
svensk tjänst blev T. avd.-chef vid
arméstabens utbildningsavd. År 1941
blev han överste i generalstabskåren
och samtidigt chef för
Krigshögskolan. Åren 1942—44 var han chef för
Södra skånska infanterireg., 1944 blev
han inspektör för infanteriet och
kavalleriet och 1946 ställföreträdande
militärbefälhavare för första
militärområdet. Åren 1945—46 var T.
tjänstledig för att hos kejsaren av
Etiopien fungera som dennes
närmaste rådgivare i militära frågor.
Är 1948 blev han generalmajor i
generalitetet och chef för arméstaben.
Sedan 1953 är han
militärbefälhavare i första militärområdet. -—
F. har en grundlig militär utbildning;
han genomgick 1925—27
Krigshögskolan och praktiserade under sin
ge-neralstabstid inom flera olika avd;ar.
Han är en av de få högre officerare
i sv. armén, som har grundlig
krigserfarenhet, förvärvad genom direkt
befäl i fält. Under sin första
tjänstetid i etiopiska armén organiserade
han en modern
officersutbildningsan-stalt, en krigsskola. När det italienska
överfallet på Etionien kort därefter
inträffade, deltog T. i det aktiva
försvaret av landet. Sina intryck från
denna tid har han skildrat i
boken ”1 tjänst hos Negus” (1936).Han
har senare bl. a. gjort ett
uppmärksammat inlägg i värnpliktsdebatten
med arbetet ”Värnpliktsutbildningen
vid armén” (1942). —- T., som även
varit chefsinstruktör inom
landstormen, var 1944—46 ordf, i Stockholms
Viking Tamm.
skarpskyttefören. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1939. — Gift 1) 1919
—38 med Ebba Katarina
Lagercrantz; 2) 1938 med Svetlana
Suzanne Kartavtzeff från Ryssland. K.
Tammelin, Lars,
universitetslärare, biskop, f. 2 maj 1669 i Åbo, f 2
juli 1733 därstädes. Föräldrar:
kon-rektorn vid katedralskolan i Åbo
sedermera kyrkoherden Gabriel T. och
Anna Eriksdotter. — T. blev student
i Åbo 1683 och fil. mag. där 1694
samt utnämndes följ, år till lektor vid
Åbo katedralskola och 1698 till prof,
i matematik vid Åbo akad. Följ, år
företog han en studieresa till
Danmark, Tyskland och Holland. Under
det stora nordiska kriget sökte T.
oförtrutet upprätthålla arbetet vid
akad. som rektor. I sistn. egenskap
motsatte han sig 1710 bl. a., att
studenterna enligt landshövdingens order
uttogos till krigstjänst. Han
prästvigdes 1706. Först 1713, en dag före
fiendens ankomst till Åbo, lämnade
han staden. Efter att ha uppehållit
sig som fattig flykting i Stockholm
utnämndes T. 1717 till kyrkoherde i
Västerfärnebo i Västmanland och
blev även kontraktsprost. Är 1728
utsågs han på stiftets kallelse till biskop
i Åbo och prokansler för Åbo akad.
Han promoverades till teol. dr i
Uppsala 1732. T. publicerade flera
vetenskapliga arbeten, ss. ”De horizonte
ejusque officiis praecipuis” (1707)
där han förkastade det kopernikanska
systemet ss. obevisat, och ”De
Æoni-bus” (1708) där han fördömer den
maktställning filosofien erhållit inom
teologien. Av större betydelse var
dock att T. 1705 utgav den första
almanackan på finska och under sin
vistelse i Sverige några sådana på
svenska, ett par av de senare
innehållande berättelser om tillståndet i
Finland under kriget. — Gift omkr.
1700 med Margareta Hedvig Hahn.
E. B-k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
