Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegengren, Felix - Tegman, Pehr - Tegnér, se även Thegner - 1. Tegnér, Esaias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegman
466
Tegnér
malmstillgångarna i mellersta och
södra Sverige” (1912) och ”Sveriges
ädlare malmer och bergverk” (1924).
Av hans talrika
malmfältsundersök-ningar i främmande länder har blott
ett fåtal utgivits i tryck, ss. ”The
Quicksilver Ores of China” (1921),
”The Hsikuangshan Antimony
Mining Field” (1922) och ”The Iron
Ores and Iron Industry of China”
(1921—23), alla tre ingående bland
Kinas geologiska undersöknings
skrifter. — Gift 1909 med Anna Maria
Johannesdotter Korth. N. Zn
Tegman, Pehr, matematiker,
präst, f. 10 sept. 1757 i Åmål, f 23
sept. 1811 i Lund. Föräldrar:
krono-befallningsmannen Olof T. och Anna
Katarina Lidbeck. — Efter att ha
genomgått gymnasiet i Karlstad
in-skrevs T. 1776 vid Lunds univ., där
han 1778 blev fil. mag. och 1781
försvarade avh. ”De mathesi physices
ministra”, på vilken han s. å.
utnämndes till docent. Följ, år blev han,
likaledes i Lund, v. astronomie
observatör och 1785 astronomie
observatör, och från 1787 till sin död var
han där prof, i matematik. T.
prästvigdes 1790, erhöll Stävie och
Lacka-länga prebendepastorat 1791 och blev
kontraktsprost 1797. Han invaldes i
Vet. akad. 1795 och blev teol. dr
1800. — T. hade högt anseende som
vetenskapsman och lärare. Hans
produktion omfattar ett tjugutal
astronomiska och matematiska avh., bland
vilka märkes ”Ett nytt sätt att
transformera eqvationer och finna rötter”
(Vet. akad:s handl. 1801). — Gift
1792 med Sara Gjörloff. — Litt.:
biografi i Vet. akad:s handl. 1811.
Tegnér, se även Thegner.
1. Tegnér, Esaias, skald,
universitetslärare, biskop, f. 13 nov. 1782
på Kyrkeruds komministerboställe i
By skn, Värml. län, f 2 nov. 1846 på
Östrabo biskopsgård i Växjö.
Föräldrar: kyrkoherden Esaias Tegnér,
bördig från Tegnaby skn i Småland, och
Sara Maria Seidelius, prästdotter från
Värmland. —• Fadern dog tidigt
(1792), och T., yngst av sex barn,
växte upp i fattiga förhållanden. Åren
1793—96 vistades han hos en
ungdomsvän till fadern, kronofogden
Jacob Branting på Högvalta gård,
nordväst om Karlstad, och uppövades
där till skriv- och räknebiträde på
länsmanskontoret. Han visade
emellertid en märklig studiebegåvning,
och den välvillige Branting fann, att
”Esse är för god att sitta hos mig och
skriva siffror”. T., som aldrig gått i
skola, hade undervisats av sina äldre
bröder. Nu fick han 1796 sluta sig
till den äldste brodern Lars Gustaf,
som var informator hos kaptenen C.
G. Löwenhielm på Malma gård i
Nors skn, och 1797 fick han följa
Esaias Tegnér. Teckning av L. H. Roos af Hjelmsäter 1816.
med samme broder på en kondition
hos Christopher Myhrman (bd 5 s.
359) på Rämens bruk. I den
gästfria Myhrmanska familjen fick han
ett andra hem; han fann ett
välförsett bibi., och han fäste sitt hjärta
vid dottern Anna, tre år yngre än
han. Snart fick han handleda de
yngre sönerna i familjen. Är 1799
åtföljde han tre av bröderna
Myhrman till Lund och inskrevs vid univ.
4 okt.; dagen högtidlighålles numera
årligen med ett hälsningsgille för de
nyinskrivna studenterna. Med största
flit ägnade sig T. åt studierna, och
han gjorde en snabb akademisk
karriär. Hans lärare och gynnare voro
bl. a. M. Norberg (grekiska och
orientaliska språk), J. Lundblad
(latin), L. P. Munthe (filosofi) och A.
Lidbeck (estetik). Är 1801 blev han
e. o. amanuens vid univ.-bibl., och
våren 1802 avlade han fil. kand.-ex. och
promoverades till magister som
primus. År 1803 erhöll han en docentur
i estetik. Studierna i Lund hade han
vid ett par tillfällen fått avbryta för
konditioner; han var således
informator hos baron A. Leijonhufvud på
Yxkullsund i Småland (1800) och
hos överdir. Strübing i Stockholm
(1803). Är 1805 blev T. adjunkt i
estetik och s. å. v. bibliotekarie, en
befattning som gav honom en fast
årslön av 60 tunnor spannmål. I aug.
1806 gifte han sig och flyttade in i
eget hus vid Gråbrödersgatan; där
bodde han till 1813, då han köpte ett
större hus vid samma gata, vilket
delvis kvarstår och nu inrymmer
Tegnér-mus. Är 1808 var han tf. prof, i
estetik, fick 1810 prof:s titel och blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
