Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tegnér, Esaias - 3. Tegnér, Elof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér
470
Tegnér
Esaias Tegnér d. y.
allmänt intresse för språkfrågor. Hans
ovannämnda sv. och allmänt
språkvetenskapliga arbeten voro i viss mån
språkpolitiska inlägg, som bidrogo till
seger för en naturvetenskapligt
färgad, positivistisk uppfattning av
språket. Därigenom gjorde T. också en
direkt insats i sv. språkets utveckling.
— Under rättstavningsstriden på
1880-talet hävdade T., bl. a. i arbetet
”Natur och onatur i fråga om svensk
rättstavning” (i Ny sv. tidskr. 1886),
en i huvudsak konservativ
uppfattning. Dock bidrog han senare i Sv.
akad. verksamt till att den nu
gällande rättstavningen infördes i akad:s
ordlistor, av vilka han utgav 6:e—8:e
uppl. (1889, 1900, 1923). Han
utgav också akad:s ”Ordförteckning
över sv. språket” (1916), där den
nya stavningen är i det väsentliga
genomförd. För den nya sv.
bibelövers., 1917 års bibel, som ersatte
1703 års bibel, gjorde han under mer
än trettio år den tyngsta delen av
arbetet. Ingen av T :s samtida hade
större förutsättningar att överflytta
grundtexten till ett levande svenskt
språk. I enlighet med sin principiella
inställning gav T. åt bibelns språk en
okonstlad form, som med sin
tids-bundna normalprosa sällan förmedlar
något intryck av originalets
ordknappa pregnans och skönhet. — Andra
praktiska insatser av T. voro, att han
medverkade vid förnyandet av
almanackans namnlängd 1901 och framför
allt att han (från 1893) hade stor
del i det resultatrika ordboksarbete,
som Sv. akad. utförde under hans
tid. -—- T. var en fint bildad
humanist. Den sydsv. miljö, där han var så
fast förankrad, skildrade han i ”För
femtio år sedan” och ”Bland Lunds
minnesvårdar” (Under Lundagårds
kronor 1918 resp. 1921). För hans
harmoniska personlighet, som ända
till levnadens slut bevarade sin
vitalitet, var striden främmande, en
attityd, som någon gång kunde leda till
en viss undfallenhet för andras
meningar. Men som vetenskapsman
uppgav T. aldrig det kritiska och sakliga
sanningskravet. I det offentliga
framträdandet hämmades T. av blyghet,
liksom han även torde ha känt det
stora namnets förpliktande börda.
Påfallande är den starka, pietetsfulla
tillgivenhet, med vilken han
bemöttes av sin lundensiska omvärld. —
Gift 1878 med Märta Maria Katarina
Ehrenborg. — Litt.: E. Olson, ”E. T.”
(i Vet. soc:s i Lund årsbok 1928);
O. von Friesens inträdestal i Sv. akad.
(Sv. akad:s handl. 1929). B. L-w
3. Tegnér, Elof Kristofer,
biblio-teksman, historiker, f. 30 juni 1844 i
Källstorps skn, Malmöh. län, f 26
febr. 1900 i Lund. Bror till T. 2. —
T. blev student i Lund 1860 och fil.
dr där 1865. Från 1863 var han
verksam vid univ:s hist. mus. och vid
univ.-bibl.; han biträdde därvid från
1866 Martin Weibull vid författandet
av del 2 av Lunds univ:s historia
(1868). Efter en utländsk studieresa
1868—69 trädde han i tjänst vid K.
bibi, i Stockholm, där han blev
amanuens 1877; 1872—74 hade han
särskilt uppdrag att ordna Linköpings
stiftsbibl. Från 1883 till sin död var
han chef för univ.-bibl. i Lund. T.
tog en framstående del i K. bibl:s
överflyttning till nybyggnaden i
Humlegården. För Lunds univ.-bibl.
medverkade han till en omfattande
utbyggnad av lokalerna; en behövlig
nyklassificering och nykatalogisering
genomfördes även. Det var T., som
tog initiativet till den för landets
offentliga bibi, gemensamma
accessions-katalogen, som började utges 1887.
Samtidigt med sin verksamhet som
biblioteksman var T. en ovanligt
produktiv och framstående historisk förf,
och utgivare av historiska urkunder.
Huvudsakligen rör sig hans historiska
författarskap på tre områden: den
gustavianska tiden, stormaktstiden
och skånsk historia. T :s första arbete
om den gustavianska tiden var
”Bidrag till kännedomen om Sveriges
yttre politik närmast efter
statshvälf-ningen 1772” (1879). Därefter
inriktades hans forskningar på G. M.
Arm-felt, vars arkiv på Äminne han fick
tillfälle att studera under en resa till
Finland 1880. T:s arbete ”Gustaf
Mauritz Armfelt” (1—3, 1883-—87)
är genom sin utförlighet och det stora
forskningsarbete, som ligger bakom,
en bland de gedignaste biografierna
i vår historiska litt. Av T:s
editions-arbeten kunna nämnas: L. v.
Enge-ströms ”Minnen och anteckningar”
(1876), ”Elis Schröderheims skrifter
till konung Gustaf HI:s historia”
(1892) och G. J. Adlerbeths
”Historiska anteckningar” (1892—93). Ur
de sistn. uteslöt han den hätska
karakteristik av Gustav III, som i en
tidigare edition avtryckts, men vars
äkthet T. bestred. T:s utgåva av H.
G. Trolle-Wachtmeisters
”Anteckningar och minnen” (1—2, 1889)
har blivit ett fängslande memoarverk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
