Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Tegnér, Elof - 4. Tegnér, Alice - 5. Tegnér, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér
471
Tegnér
Elof Tegnér.
men hans editionsprinciper
härvidlag ha kritiserats för otillräcklig
noggrannhet. T :s arbeten med ämne
från stormaktstiden beröra
huvudsakligen kultur- och personhistorien.
Under arbetet med ordnandet av De la
Gardieska samlingen fick han
material till ”Svenska bilder från
1600-talet” (1896). I italienska bibi, fann
han de båda italienarna L.
Magalot-tis och A. Bichis reseskildringar från
slutet av 1600-talet (”Tvenne
italienska resande i Sverige på Karl den
elftes tid”, 1890). Boken ”Lunds
univ. 1872—1897” (1897) kan
betraktas som en fortsättning på
univ.-historiken av 1868. Av banbrytande
litt.-historisk betydelse var hans
utgåva av ”Esaias Tegnérs efterlemnade
skrifter” (1—3, 1873—74), som
innehöll Esaias Tegnérs brev, vilka gåvo
en ny, mer realistisk och till en
början för många chockerande bild av
skalden. I detta sammanhang böra
även nämnas ”Ur Esaias Tegnérs
papper. Urval af samtidas bref till
Esaias Tegnér” (1882). I sin
essaysamling ”Från farfarsfars och farfars
tid” (1900) behandlar T. Esaias
Tegnérs biskopstid i uppsatsen ”Östrabo”.
T. hann även med att redigera bd 7
och 8 av Biografiskt lexikon och
därjämte författa ett flertal artiklar för
nämnda verk. —■ T. var icke blott en
ovanligt lärd och mångsidigt
orienterad kännare av särskilt
handskriftsmaterialet och en stor
språkbegåvning, utan även ”en av de få
verkliga stilister vårt land ägt” (Schück).
— T. blev led. av Vitt. akad. 1891
och Vet. akad. 1899. — Gift 1891
med Hedvig Sara Augusta Munck af
Rosenschöld. ■—■ Litt.: E. W.
Dahlgren, ”E. K. T.” (Lefnadsteckningar
öfver K. Vet. Akad:s . . . led., 4,
1912). T. H.
4. Tegnér, A l i c e Charlotte,
ton-sättarinna, f. 12 mars 1864 i
Karlshamn, f 26 maj 1943 i Stockholm.
Föräldrar: sjökaptenen Martin
Edvard Sandström och Sophie Laurentia
Brobeck. — Efter skolgång 1876—79
i Åhlinska skolan i Stockholm antogs
T. 1880 till elev vid Högre
lärarinneseminariet där. Sina musikstudier,
som hon påbörjat i födelsestaden,
fortsatte hon först för H. Berens d. ä.,
senare för L. Norman och J.
Lindegren. Efter avgångsex. från seminariet
1883 var T. 1883—84 anställd som
guvernant hos familjen N. G. M.
Gro-tenfelt på Järvikylä gård i Savolaks,
Finland. Är 1885 ingick hon
äktenskap i Stockholm, var 1891—1912
bosatt i Djursholm, 1912—26 i
Tullinge och därefter i Stockholm. T.
verkade, i kretsen kring Natanael
Beskow, 1898—1912 som organist i
Djursholms kapell och 1897—1912
som musiklärarinna vid Djursholms
samskola. — Med en samling
barnvisor, ”Sjung med oss mamma!”, som
kom ut 1892 under sign. A. T.,
inledde T. en 50-årig skaparperiod.
Utom nio häften, sammanlagt 168
visor, i serien ”Sjung med oss
mamma!”, det sista 1934, komponerade T.
talrika andra barnvisor, från 1903
ofta med Elsa Beskow som illustratör,
vidare solo- och körsånger,
instrumentalstycken, sångspel och kantater.
Hon redigerade skolsångboken ”Unga
röster” (1904) samt 1905—34
sångboken ”Sjung, svenska folk”, som
under denna tid kom ut i 22 uppl. T.
erhöll 1914 Litteris et artibus och
utsågs 1926 till led. av Mus. akad. -—
T. framstår som den sv. barnvisans
mest uppskattade namn. En del av
hennes visor, ss. ”Videvisan”, ”Mors
lilla Olle”, ”Betlehems stjärna”, ”Bä,
bä, vita lamm”, ”Majas visa” och
”Sockerbagaren”, ha ingått i
allmänna medvetandet som ett slags
folkvisor och sjungs av praktiskt taget
varje sv. barn i de tidigare
barnaåren. De ha dessutom översatts till
ett flertal andra språk. —- En
sällsynt förmåga att leva sig in i små
barns värld är grundvalen för T :s
visor. Hennes konkret målande,
personliga stil utstrålar varm
hemstämning och ett än rörande, än hurtigt
behag. I den mån T. ej utgick från
egna texter eller äldre barnrim
tonsatte hon ord av Topelius, Rydberg,
Tegnér eller samtida
barnviseförfat-tare, gärna ur hennes egen krets. T:s
musik, som melodiskt ofta utmärkes
av en tidlös enkelhet, är i
stilhänseende att räkna till nationalromantiken.
Den visar intryck från många skilda
håll men främst från sv. folkvisa,
Grieg och Söderman samt från tysk
högromantik. Ackompanjemanget är
i regel harmoniskt betydligt
färgrikare än hos T :s föregångare. T., som
var en generös, impulsiv, ideellt
inställd natur, vann vidsträckt person-
Alice Tegnér.
lig popularitet. — Gift 1885 med
protokollssekreteraren Jakob Tegnér. —■
Litt.: Stina Palmborg, ”A. T.”
(1945). K. R.
5. Tegnér, Torsten Elof
Kristoffer, tidningsman, idrottsledare, f.
6 dec. 1888 i Stockholm. Son till T. 4.
— Efter studentex. i Djursholm 1906
blev T. fil. kand, vid Stockholms
högskola 1912 samt e. o. amanuens i
Kommerskollegium s. å. och tf.
ak-tuarie där 1913. Sistn. år inträdde
han som medarb. i tidn. Nordiskt
Idrottslif, blev red.-sekr. där följ, år
och medred. 1915. Detta år inköpte
han utgivningsrätten till
Idrottsbla-det och är sedan dess tidn:s
huvudred. Ären 1924—27 utgav han tidskr.
Idrottsliv. — T. har med
Idrottsbla-det gjort en betydande insats för det
växande sportintresset i landet. Själv
har han i mycket givit tidn. dess färg
genom sina ledande artiklar under
sign. T. T. och rubriken På språng.
Märklig är T:s säregna stil,
tempera-mentsfull och självmedveten, med dess
förkärlek för typografiska
uttrycksmedel och nya, ofta förbluffande ord-
Torsten Tegnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
