Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tempelman, Olof - Tengberg, se även Thengberg - Tengberg, Niklas - Tengbom, Andreas - 1. Tengbom, Hjördis - 2. Tengbom, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tengberg
474
Tengbom
kontinentala principer med ett högre
mittparti och lägre och smalare
sido-partier (pocher), vars slutfasader
upplöstes i portiker. I monumentalare
form återvänder detta schema i T:s
bästa herrgårdsbyggnad, Hällekis i
Västergötland (1790). Bland
realiserade uppdrag i kungahusets tjänst må
även nämnas stallbyggnaden på
Drottningholm. — Vägande
klassicistiska inslag i den sv. stadsbilden har
T. lämnat med två arbeten,
ingångsportiken till Kanslihuset i Stockholm
(1790) samt den rundtempelsartade
ingångsrotundan till gymnasiet i
Härnösand (nu rådhus, 1785). T. har
även svarat för ombyggnaden i
Pan-theons anda av Trefaldighetskyrkan i
Karlskrona (efter branden 1790)
liksom för ett stort antal landskyrkor
av antikiserande karaktär med
pilas-terklädda absider, portikartade
in-gångsfasader och pyramid- eller
obelisk-krönta torn. Bland dessa
märkas kyrkor i Västra Karaby, Skåne
(1782), Kråkshult i Småland (1789),
Forsmark i Uppland (1794),
Konungsund (1795), Östra Husby
(1799) och Skedevi (1803), alla i
Östergötland. Även kyrkoinventarier
projekterades under denna period ss.
orgelfasad i Vänersborg (1785) och
altare i Sollerön i Dalarna (1788). —
Även T:s lärargärning vid Konstakad.
tycks ha kommit i skymundan av den
mera eggande undervisning, som hans
konkurrent Desprez kunde erbjuda.
— Gift 1) 1782 med Brita Elisabeth
Gyllenstam, f 1784; 2) 1801 med
Catharina Dorothea Pagelkopf.
M. L-n
Tengberg, se även Thengberg.
Tengberg, Niklas August,
historiker, f. 26 mars 1832 i Göteborg,
f 14 nov. 1870 i Stockholm.
Föräldrar: rådmannen Niklas T. och
Augusta Charlotte Billqvist. — T. blev
student i Lund 1849 och fil. dr 1853.
Han gjorde en ovanligt snabb akade-
misk karriär: 1855 blev han docent,
1858 adjunkt och 1863 prof, i
historia, allt i Lund. T :s första större
arbete var ”Bidrag till historien om
Sveriges krig med Ryssland 1741—43
(1—2, 1857, 1860), som mindre
skildrar krigshändelserna än det
diplomatiska spelet före och under kriget.
T :s stora förmåga att behandla
diplomatisk historia och klara blick för
den europeiska politikens inflytande
på den sv. visar sig i avh. ”Om
kejsarinnan Catharina II :s åsyftade
Stora Nordiska alliance” (1863). T.
behandlar här Katarina II:s plan att
skapa ett av Ryssland behärskat
system i norra Europa; skildringen
föres fram till Polens första delning.
Ett märkligt inlägg i debatten om en
omstridd period i Sveriges historia
var den essayistiskt formade skriften
”Om frihetstiden” (1867). T., som
var fylld av beundran för Karl XII:s
kamp och ofta framhöll det
karolinska enväldets lagbundna karaktär,
intog en starkt kritisk hållning till
frihetstiden. Han hävdade, att den
fanatiskt bedrivna partipolitiken
utövade ett fördärvligt inflytande på
snart sagt alla områden och att
statsskicket utformats och uppbars av ett
fåtal. Det saknade enligt hans
mening förankring i folket, vars kärna
var frisk och oanfrätt. Ännu skarpare
formulerade han sina teser i en
recension av Fryxells skildring av
samma epok (Sv. tidskr. 1870),
vilken han ur alla synpunkter
underkände. T :s uppfattning av
frihetstiden närmar sig hovpartiets och
Gustav III:s, och det är tydligt, att
T. betraktat utforskandet av Gustav
III:s historia som sin livsuppgift. Då
han vid 38 års ålder gick bort,
efterlämnade han rika excerptsamlingar ur
in- och utländska arkiv och ett
fragment till Gustav III:s historia t. o. m.
statsvälvningen 1772. Verket, som
uppbärs av en stark beundran för
konungen, utgavs av C. T. Odhner
1871 (”Konung Gustaf III:s första
regeringstid till och med 1772 års
statshvälfning”). T:s arbeten
utmärkas av klar och livlig framställning
och strävan att gå på djupet vid
ef-terforskandet av källorna, för vilkas
värde han hade en klar blick. -— Gift
1858 med Ebba Vilhelmina Bring.
T. H.
Tengbom, Andreas, präst, f.
25 okt. 1702 i Bärebergs skn,
Ska-rab. län, f 2 januari 1774 i
Främ-mestads skn, samma län. Föräldrar:
kyrkoherden Laurentius T. och
Margareta Tenggren. -— T. blev student
i Uppsala 1724, prästvigdes 1730 och
verkade till sin död i Främmestads
förs., där han blev kyrkoherde 1737.
I tjugufemårsåldern genomgick T. en
religiös kris. Genom intryck framför
allt från Göteborgsprästen Andreas
Hilleström fördjupades hans
fromhet i pietistisk riktning. Efter ett par
års verksamhet kunde han börja
skönja resultat ej blott i sin egen förs,
utan även i bygderna runtom. Hans
predikan samlade åhörare i stora
skaror och bygden ändrade fullständigt
gestalt. I samband med väckelsen
uppträdde extatiska fenomen, vilka
bidrogo till att väcka kyrkoledningens
uppmärksamhet. Sålunda fick biskop
Jacob Benzelius i Göteborg 1734 i
uppdrag att undersöka läget i
väckelsebygden. I samband med
radikal-pietismens frambrytande inträdde en
kris för väckelsen, vilken emellertid
avvärjdes omkr. 1740 genom det
inflytande herrnhutismen fick över T.
Genom skomakaren och herrnhutiske
missionären Elias Östergren, som en
längre tid uppehöll sig i Främmestad,
blev T. nämligen vunnen för den
herrnhutiska fromhetsriktningen.
Därom vittnar bl. a. den Kristusvision,
som han själv skildrat. Främmestads
prästgård blev ett centrum för den
herrnhutiska väckelsen i v. Sverige,
som antog ganska svärmiska former
mer aldrig så utmanande som i
huvudstaden. Under 1750-talet synes T.
blivit i viss mån kritisk mot
herrnhutismen, men dess anda präglade
emellertid alltfort hans pastorala
gärning. •—■ Gift med Christina Lennæa.
—- Litt.: H. Pleijel, ”Karolinsk
kyrko-fromhet, pietism och herrnhutism.
1680—1772” (Sv. kyrkans historia,
5, 1935). H. G-dh
1. Tengbom, Hjördis Fredrika,
skulptris, målarinna, f. 2 jan. 1877 i
Stockholm. Föräldrar: snickarmästaren
Lars August Nordin och Ida Josefina
Hansson. Syster till Alice Maria
Nordin (bd 5 s. 517). — T. studerade
vid Tekn. skolan 1893—97 och vid
Konstakad. 1898—1903, varpå hon
fortsatte sin utbildning i Frankrike
1903—06. Hon har därefter utövat
konstnärlig verksamhet i Stockholm
samt företagit studieresor i Italien,
England, Tyskland, Norge och
Danmark. —■ Som skulptris har T.
framför allt gjort sig känd för
karaktärs-fullt modellerade porträttbyster av
kända personer, ss. prof. I. G. Clason
och förf. Johan Boj er. Bland hennes
övriga arbeten märkas en relief i
marmor i Stockholms konserthus samt
småskulpturer. Hon har också tecknat
och målat porträtt, genrebilder och
landskap och utfört några etsningar.
Är 1931 hade hon en
separatutställning i Stockholm. T. är repr. i Nat.
mus. •—■ Gift 1905—28 med
arkitekten Ivar Justus Tengbom (T. 2).
Th. N.
2. Tengbom.I v ar Justus, arkitekt,
f. 7 april 1878 på Nynäs, Vireda skn,
Jönköp. län. Föräldrar: kaptenen
Niklas Tengberg. Akvarell av A. C. K. Toll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
