Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tengbom, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tengbom
475
Tengbom
Sven Justus T. och Agnes Carolina
Almqvist. — Efter avgångsex. från
Chalmers tekn. läroverk i Göteborg
1898 studerade T. vid Konstakad.
1898—1901. Han var anställd vid
Erik Lallerstedts arkitektkontor i
Stockholm 1901—03 och företog
1905—06 en utländsk stipendieresa,
främst till Frankrike. Ären 1906—12
innehade han tills, med arkitekten
E. Torulf arkitektkontor i Göteborg
och Stockholm. Sedan 1912 driver
han egen arkitektverksamhet i
Stockholm. T. blev arkitekt i Byggnadsstyr.
1907, var prof, i arkitektur vid
Konstakad. 1916—20 samt generaldir. och
chef för Byggnadsstyr. 1924—36.
Sedan 1922 är han slottsarkitekt vid
Stockholms och Drottningholms slott.
— T. utbildades under en tid, då de
nationella stämningarna väckt känslan
för äldre inhemska formvärden.
Under sina utländska studieår blev han
förtrogen med moderna krav på
byggnadsverkets funktion och dess
förbundenhet med stadsbilden. T. har i sina
arbeten alltid visat sinne för det som
är möjligt och värdigt i den sv.
miljön. Han har, även när han arbetat
med historiska associationer, funnit
lösningar, som gett spontana uttryck
för den moderna byggnadsuppgiften
och den egna tidens anda. Dessa
egenskaper ha manifesterats i en
ansenlig rad byggnadsprojekt, vanligen
av monumentalt format och offentlig
karaktär. Genombrottsverket bland
dessa, Stockholms enskilda banks hus
vid Kungsträdgården i Stockholm
(1912—15), framstår fortfarande
som det förnämsta verket i sin art i
landet. Särskilt uppskattad har
interiören blivit med dess arkitektoniskt
genomtänkta gestaltning av
expeditionslokal och kassavalvsvåning samt
en i Sverige ny användning av sten
och metall i detaljerna. Den
monumentalt stränga exteriören med
fasad-skulpturer av Milles har i samklang
med de även av T. projekterade
grannhusen vid Wahrendorffsgatan
givit en värdig hållning åt kvarteren
vid parkens östra sida. Det valda
formförrådet ger associationer åt
internationella affärssammanhang. —
Inhemska traditioner har T. hävdat
i sitt stora kyrkobygge,
Högalidskyr-kan i Stockholm (projekterad 1914,
uppförd 1917—23), med dess
tegelmurar, dess obrutna sadeltak — en
landskyrkas i förstoring — och dess
tvillingtorn i öster som reminiscens av
Visby domkyrka. — T:s stora
uppdrag under 1920-talet var
Konserthuset i Stockholm (projekterat 1920,
uppfört 1923—26), en av de mest
representativa byggnader som detta
årtiondes sv. klassicism frambragt.
Fasadens kolonner ha här förlorat sin
historiserande karaktär genom en
Ivar Tengbom.
djärv och uttrycksfull
proportionering och en omvandling av
formgodset i den moderna materialkänslans
anda. Fasaden tjänar därtill
ändamålet att samla omgivningen till en
övertygande platsbildning. •—- Som
projektor av affärskomplex förordade
T. tidigt betongkonstruktionen som
grundval för fasadens rytmik. Ex.
därpå äro Esseltehuset vid Vasagatan
i Stockholm (förslag 1929, uppfört
1934), Citypalatset och
Ätvidabergs-huset vid Norrmalmstorg i Stockholm
(1931-—34 resp. 1944); det sistn.
öppnar med sin avtrappade hörnfasad
en lycklig förbindelse till
Kungsträdgården. -—■ Bland andra arbeten av
T. må vidare framhållas byggnader
för Borås enskilda bank (1909), för
Enskilda banken i Vänersborg (1921),
för Örebro sparbank (1934) och för
Enköpings sparbank (1943), vidare
rådhuset i Borås (1909),
Handelshögskolan i Stockholm (1926), Sv. inst:s
i Rom byggnad (1940) samt kyrkor
i Arvika (1911) och Höganäs (1933),
sjukhus- och sanatoriebyggnader i
Stockholm och landsorten, byggnader
för Sv. Dagbladet vid
Karduansma-kargatan (1917), Rederiab.
Nordst jernan vid Stureplan (1919),
Spor-rong & Co. vid Kungsgatan (1919),
Sv. tändsticksab. vid V.
Trädgårdsgatan (1931) och Bonnierhuset vid
Torsgatan (1948, tillsammans med
T. 3); alla de sistn. i Stockholm. Till
dessa verk komma slutligen även
restaureringar av herrgårdar, palats
och kyrkor: Halmstads kyrka (1941),
Skara domkyrka (1949), Bondeska
palatset (1949, för Högsta
domstolen) och Arvfurstens palats (1952,
för Utrikesdep.). — T. har
medverkat i Arkitektur och dekorativ konst,
Byggmästaren, Ord och Bild och
Tekn. tidskr. Ären 1908—11 var han
red. för tidskr. Arkitekten. I
separata arbeten har han skildrat några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
