Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tengström, Jacob - 1. Tengwall, Carl Gustaf - 2. Tengwall, Ernst - 1. Tenow, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tengwall
479
Tenow
efter förmåga minska folkets lidanden
under den ryska ockupationen. Sedan
förhållandena stadgats drog sig T.
tillbaka från politiken men verkade
fortfarande som biskop och
prokans-ler, från 1817 som ärkebiskop sedan
han på egen ansökan s. å. befriats
från det betungande
prokanslersämbe-tet. Helst vistades han under sina
senare levnadsår på prästgården i
Pargas. — Gift 1787 med Anna
Christina Caloander. — Litt.:
levnadsteckning av M. G. Schybergson i ”J. T :s
Vittra skrifter i urval” (1899); G.
Nikander, ”J. T. såsom akademisk
lärare och biskop intill 1808” (1913);
E. Anthoni, ”J. T. och stiftsstyrelsen
i Åbo stift 1808—1832” (1—2, 1923
—28). — En brorsdotter till T. var
författarinnan Fredrika Charlotta T.,
gift Runeberg; hon omnämnes under
denne bd 6 s. 409. E. B-k
1. Tengwall, Carl Gustaf,
tidningsman, f. 1 febr. 1864 i
Brunnby skn, Malmöh. län, J 25 maj 1913 i
Stockholm. Föräldrar: kantorn Pehr
Johan Frithiof T. och Thecla
Sabel-ström. — Efter mogenhetsex. vid
katedralskolan i Lund 1883 studerade
T. vid Lunds univ. 1883—86. Redan
som student skrev han artiklar för
Helsingborgs Dagblad, där han
anställdes 1886. Han blev red.-sekr. i
Göteborgs Aftonblad 1888 och i
Smålands Allehanda 1889. Sedan han
1891—92 varit red. och ansvarig
utgivare av Borås Tidn. övertog han
1893 den redaktionella ledningen av
Smålands Allehanda efter den kände
tidningsmannen R. Björkman. Åren
1897—98 var han red.-sekr. i Dagens
Nyheter och 1898—1907 medred. och
red.-chef i Sv. Dagbladet. Sistn. år
blev han medred. och ansvarig
utgivare av Stockholms Dagblad. — T.
är en av den moderna sv.
tidningspressens skapare. Redan i Smålands
Allehanda drog han
uppmärksamheten till sig genom sina temperaments-
Carl Gustaf Tengwall.
fulla och självständiga artiklar; han
rönte där starkt inflytande av den
modernt inriktade och
kulturintresse-rade tidningsmannen R. Björkman.
Sin främsta insats gjorde han
inom huvudstadspressen. I
samarbete med bl. a. Heidenstam och
Levertin omskapade han Sv.
Dagbladet. Kulturartiklarna placerades
på en framträdande plats; samtidigt
vinnläde han sig om att göra
nyhetstjänsten effektivare -— särskilt
berömd är hans insats vid
Titanic-kata-strofen. Han lade också allt större vikt
vid illustrationsreportaget. Efter
samma principer fortsatte T. sin
verksamhet vid Stockholms Dagblad.
Personligen var T. i mångt och mycket en
tidningsman av samma
temperaments-fulla originalitet som Jörgen i Figaro,
ehuru mera modernt inriktad. — Gift
1892 med Gerda Ifversson. — Litt.:
W. Swahn, ”Drakens skapare” (i
Hörde Ni, 6, 1949). J. T.
2. Tengwall, Ernst Josef,
läkare, f. 25 juli 1873 i Vimmerby,
t 29 sept. 1952 i Stockholm.
Föräldrar: provinsialläkaren Joseph
August T. och Selma Karolina
Ekman. Kusin till T. 1. — T. avlade
mogenhetsex. i Strängnäs 1890 och
blev med. kand, i Stockholm 1895,
med. lic. där 1901 och (efter disp.
1917) med. dr i Lund 1918. Han var
docent i kirurgi i Lund 1918—20.
Efter olika förordnanden, bl. a. som
amanuens och underkirurg vid
Sera-fimerlasarettet 1902—05, var han tf.
lasarettsläkare i Växjö 1905—15 samt
lasarettsläkare där 1915—19, i
Hälsingborg 1919—25 och vid kirurgiska
avd. i Hälsingborg 1925—38. T.
tjänstgjorde under Finlands
vinterkrig som kirurg vid krigssjukhuset i
Borgå jan.—febr. 1940 och var läkare
vid beredskapssjukhuset i Stockholm
för finska invalider april—sept. s. å.
Han har gjort många studieresor
inom Europa och även (1912) i
Förenta staterna. Från 1938 var han
bosatt i Stockholm. -— T. är särskilt
känd som föregångsman inom
pro-statakirurgin och har på detta område
publicerat ett flertal arbeten, likaså
inom hjärtsäckens kirurgi. Under T:s
ledning har läns- och stadslasarettet
i Hälsingborg till- och ombyggts.
Han tillhörde styr, för Sv. kirurgisk
fören. 1937—39. Åren 1916—18 var
han stadsfullmäktig i Växjö. — Gift
1917 med Astrid Amalia Bergholtz.
S. L.
1. Tenow, Christian Leonard,
jurist, ämbetsman, f. 27 sept. 1860 i
Kila skn, Värml. län, J 4 febr. 1926
i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten Olof T. och Eleonore Traung.
— Efter mogenhetsex. studerade T.
juridik i Uppsala 1881—84 och sistn.
år i Lund, där han avlade kansliex.
Christian Tenow.
s. å. och hovrättsex. 1885. Följ, år
blev han amanuens i Civildep. och
e. o. tjänsteman i Statskontoret, där
han 1893 blev revisor och bokhållare
på riksbokslutsbyrån och 1899
stats-kommissarie och chef för sistn. byrå.
T. togs i anspråk för en mängd
utredningsuppdrag; som sekr. i
stats-bokföringskommittén 1902 lade han
grunden för det moderna
budgetarbetet. År 1913 framlade han förslag
till inrättande av ett
riksräkenskaps-verk och var därefter ordf, i
kommissionen angående ett
riksräkenskaps-och revisionsverk (1912—17), vars
arbete kraftigt bidrog till att statens
bokföring kom att ansluta sig till
1912 års budgetordning och medförde
upprättandet av
Riksräkenskapsver-ket, där T. 1920 blev generaldir. och
chef. Han innehade denna befattning
till sin död 1926. År 1917 blev han
suppl. för ordf, i
riksbanksfullmäktige. Utom i de förutnämnda
utredningarna deltog T. i ett flertal andra
arbeten; han blev ordf, i kommittén
för lantränteriernas indragning 1908,
var vidare led. av
budgetkommissionen 1909.—-10, ordf, eller led. av ett
flertal utredningar rörande marinens
förvaltning 1910—17 samt ordf, i
skogsbokföringskommittén 1913—17.
T. utgav bl. a. ”Handbok i
kommunallagstiftningen” (1892). — Vid sidan av
sin ämbetsmannagärning ägnade T.
ett betydande intresse åt
djurskyddsfrågor och var från 1909 ordf, i styr,
för Sv. djurskyddsföreningarnas
cen-tralförb. Han var sv. repr. i styr, för
den nordiska djurskyddsunionen från
1924. Vidare var han en av stiftarna
av sv. Röda stjärnans (nuv. Blå
stjärnans) fören. för vård av hästar i fält
samt styr.-led. där från dess bildande
1917. — T. var från 1898 styr.-led.
i Livförsäkringsbolaget Balder och
styr.-ordf. där från 1924. Han var
medstiftare och hedersled, av Sv.
revisionssamfundet. — I ungdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
