Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Textorius, Svea - Thalberg, Gustave - Thalén, Robert - Thalheim, Carl Baltasar von, arméofficer, adlad von Dahlheim, bd 2 s. 179 - Tham, se även Tamm - 1. Tham, Sebastian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tahlberg
493
Tham
hon stannade i fyra år och av kritik
och publik vann ampla lovord för
ett stort antal förtjänstfullt återgivna
operettroller ss. Bettina i
”Lyckoflic-kan”, grevinnan Corniska i ”Niniche”
och Maria i ”Den ondes besegrare”.
Efter engagemang hos Axel Hultman
1908—09 och vid Södra teatern 1909
-—10 ägnade hon sig under senare
år, då hon endast mera sporadiskt
framträdde på scenen, huvudsakligen
åt kabaretverksamhet och utvecklade
sig till en talangfull konstnärinna
inom visans område. Med sin paranta
apparition och sitt utmärkta
kuplettföredrag var T. en ofta anlitad kraft
vid operett- och revyscenerna. — Gift
1) 1900—03 med skådespelaren och
teaterdirektören Oscar Textorius (se
ovan); 2) 1923 med montören Karl
Axel Willgott Burstam. A. L.
Thalberg, Gustaf (G u s t a v e)
Jonathan, konsertledare, impressario,
f. 19 okt. 1854 i Säbrå skn,
Ångermanland, f 22 aug. 1917 i Stockholm.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan
Thelberg och friherrinnan Syster
Ulrika Augusta Emilia Hummerhielm.
—■ Efter mogenhetsex. i Stockholm
1875 studerade T. vid Uppsala univ.
1876—85. Redan under denna tid
deltog han livligt i Uppsalas
musikliv. År 1885 öppnade han en
konsertbyrå i Stockholm men begav sig inom
kort till Förenta staterna, där han en
tid var verksam som solist i en
kyrko-kör. År 1886 kom han i kontakt med
den berömde impressarion J. B. Pond
och anställdes av denne som agent.
Fyra år senare blev T. sin egen
företagare och vann snart anseende som
en av sin tids förnämsta
konsertarrangörer. Han ledde ett stort antal
turnéer för berömda sångare och
musiker, bl. a. den berömda Luttemanska
kvartettens konsertresor i ett flertal
länder. Bland övriga turnéer, som T.
ordnade, kunna nämnas Lunds
stu-dentsångfören:s och Norska
Studen-tersangforen:s framgångsrika
sångarfärder i USA 1904 och 1905 samt
den sv.-amerikanska elitkörens turné
i Sverige 1910. T. gjorde även en
stor insats för spridandet av sv. musik
i utlandet och utländsk musik i
Sverige. Hans verksamhet omfattade
även föredragsresor av vetenskapsmän
och författare. Är 1906 återvände T.
till hemlandet och bosatte sig i
Stockholm. De senare åren av sitt liv
ägnade han åt populär
föreläsningsverk-samhet och utgav bl. a. 1906 ”Bland
’stjärnor’. En svensk impressarios
erinringar från artistliv, resor och
äfventyr i främmande länder” (2:a
uppl. 1910) samt ”Artistprofiler och
impressariohistorier” (1915). —
Ogift. B. Hgn
Thalén, Tobias Robert, fysiker,
f. 28 dec. 1827 i Köping, t 27 juli
Robert Thalén.
1905 i Uppsala. Föräldrar: rektorn i
Köping, sedermera prosten i Fläckebo,
Västmanland, Jacob T. och Maria
Elisabeth Weijel. •— T. blev student
1849, fil. kand, 1854, fil. dr s. å. och
docent i astronomi 1856, allt vid
Uppsala univ. Efter en studieresa
1856—59 till England, Frankrike och
Tyskland blev han 1859 docent i
fysik och 1861 adjunkt i fysik och
mekanik vid Uppsala univ. Han var tf.
prof, i allmän och tillämpad fysik
vid Teknologiska inst. i Stockholm
1869—70 och i fysik och mekanik
vid Uppsala univ. 1870—71. Är 1873
erhöll han den nyinrättade
professuren i mekanik i Uppsala, och 1874
överflyttades han till den efter A. J.
Ångström ledigblivna professuren i
fysik där. Han tog avsked 1896. Ären
1889—91 var han univ:s prorektor.
—- T:s ungdomsarbeten falla inom
elektricitetens och magnetismens
område; bl. a. gjorde han försök att
bestämma longituden med telegraf.
Genom Ängströms inflytande fördes han
över till de då aktuella
spektromet-riska undersökningarna. Han var en
av de första, som tog fotografien till
hjälp vid våglängdsbestämningar vid
uppmätning av några av solspektrums
linjer i ultraviolett. T. utförde
gemensamt med Ängström en
undersökning över solspektrums violetta del
och var även Ängström behjälplig
vid utarbetandet av den stora atlas
över normalvåglängder, som under
tjugu år låg till grund för all spektrai
-analys. T. utgav omfattande arbeten
över metallernas spektra 1866 och
1868 och ägnade sig i fortsättningen
åt spektralanalys av sällsynta
jordmetaller, vilkas kemiska egenskaper
samtidigt utforskades av P. T. Cleve.
Sedan dynamomaskinen uppfunnits,
begagnade T. en sådan för att studera
spektra från den elektriska ljusbågen
och publicerade 1885 ett omfattande
arbete över järnets linjerika båg-
spektrum. ■—■ T. gjorde även
värdefulla insatser med sina jordmagnetiska
mätningar i olika delar av landet. Av
stor betydelse för gruvtekniken blev
hans metod att med enkla instrument
utföra magnetiska mätningar för att
bestämma läget av
järnmalmsfyndig-heter. För detta fick han 1874 ett
anslag av Jernkontoret och 1875
franska geografiska sällskapets medalj
av första klassen. Bland andra
utmärkelser må nämnas flera sv.
vetenskapliga pris samt Rumfordmedaljen
av Royal Society i London 1884. T.
invaldes i Vet. akad. 1868 och även
i flera andra in- och utländska lärda
samfund; han blev led. av Vet. soc.
i Uppsala 1863 och var dess sekr.
1880—1901. Han var delegerad för
Sverige vid internationella elektriska
kongressen i Paris 1881 och vid
konferensen för mått och vikt 1889,
varifrån han hemförde de sv.
riksproto-typerna för meter och kilogram. T.
var led. av nobelkommittén för fysik
1900—03. Hans arbeten ha
huvudsakligen publicerats i Vet. akad:s och
Vet. soc:s i Uppsala handl. Av stort
värde är hans ”Spektralanalys. Exposé
och historik” (i Uppsala univ:s
års-skr. 1866). — Gift 1862 med Tonny
Carolina Kraak. — Litt.: biografi av
B. Hasselberg i Vet. akad:s årsbok
1906. A. B.
Thalheim, Carl Baltasar von,
arméofficer, adlad von Dahlheim, bd 2 s.
179.
Tham, se även Tamm.
1. Tham, Sebastian
Wollraths-son, handlande, ämbetsman, f. 9 sept.
1666 i Göteborg, f 25 juni 1729
därstädes. Föräldrar: rådmannen
Vollrath T. och Gertrud Helgers.
—-T. växte upp i Göteborg, där han
till en början verkade som handlande
samt efter 1702 som rådman. Är 1716
blev han e. o. kommerseråd med säte
och stämma, så ofta han vistades i
Stockholm men eljest korrespondent
från Göteborg. Sistn. år blev han även
adlad. T. var den, som skapade och
grundläde släkten Thams
förmögenhet och sociala ställning. Hans namn
är för eftervärlden framför allt
knutet till de s. k. Thamiska
föreläsningarna. På grund av sitt livliga intresse
för all undervisning skänkte han
1727, två år före sin död, 30 000 daler
kopparmynt till Riddarhuset för att
därigenom återuppliva det läroverk,
som 1625 inrättats av ridderskapet
och adeln. Dess officiella namn var
Collegium illustre, men det kallades
vanligen Skytteanum efter riksrådet
Johan Skytte, som handhaft skolans
första ledning. Anstalten hade
emellertid upphört redan 1632, och det
var T :s avsikt att genom donationen
skapa möjligheter att återupptaga
dess verksamhet. Donationsmedlen ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
