Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tham, Sebastian - 2. Tham, Pehr - 3. Tham, Vollrath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tham
494
Tham
sedermera använts till att bestrida en
av Vet. akad. i Stockholm anordnad
serie av tid efter annan
återkommande offentliga föredrag över delar av
fysiken, och det är dessa föredrag,
som kallas de Thamiska
föreläsningarna. Är 1905 beslöt ridderskapet och
adeln på framställning av Vet. akad.
att låta räntan på de thamiska
medlen tills vidare läggas till
huvudfonden, till dess denna nått sådan
storlek, att dess ändamål, de avsedda
föreläsningarna, vore betryggat. —
Gift 1) 1686 med Maria Webbeke
von Saveland, f 1696; 2) 1698 med
Catharina Scharenberg, f 1704; 3)
1708 med Elisabeth Cronström.
T. L-d
2. Tham, Peter (Pehr),
forn-forskare, hovman, jordbrukare,
skriftställare, döpt 5 dec. 1737 på Stora
Dala i Dala skn, Skarab. län, f 5 aug.
1820 på Dagsnäs i Bjärka skn, samma
län. Föräldrar: majoren och
godsägaren Peter T. och Ulrika Ulfsparre.
Sonson till T. 1. — T. var student
1751—53 vid Uppsala univ., blev
hovjunkare 1758, hovintendent 1763
och överintendent vid hovet 1809. —
S. var ende sonen och arvinge till en
stor förmögenhet. Han fick en för
tiden mycket fri uppfostran. I Uppsala
bedrev han omfattande studier, bl. a.
i arkitektur, ehuru ”icke alltid med
utval, ordning eller sammanhang”
(P. A. Wallmark). Redan nu visade
han anlag för fantasteri och ytligt
mångläseri. T. vistades därefter fram
till 1760-talets tidigare del i
Stockholm, där han deltog i det politiska
och kulturella livet. Politiskt tillhörde
han närmast mössorna och utgav i
opposition mot hattarnas ekonomiska
politik under denna tid ”Tankar emot
philosop(h)iae adjunkten
Christier-nins Utdrag af föreläsningar om
wexel-coursen, jämte des botemedel”
(1761) samt ”Svar på projectet om
et bancocontoirs inrättande” (s. å.).
Pehr Tham. Teckning av E. Martin 1798.
— T. ägde Dagsnäs vid
Hornborga-sjön, fädernegården Dala och en gård
i Närke. Han var en intresserad och
kunnig lanthushållare och nedlade
stor möda på att förbättra jordbruket
på sina egendomar och förhållandena
för sina underlydande. Sina rön på
dessa områden nedlade han i flera
småskrifter, av vilka kunna nämnas
”Om updämningar eller försök at
genom watnets inledande på ängar
bidraga til deras förbättring och
bördighet” (1782), ”Anteckningar under
och i anledning af en Resa ifrån
Wes-tergöthland til Stockholm gjord åren
1796 och 1797” (1797) samt ”Om
Kaffe, Bränvin, Tobak” (1799). Han
ivrade även för avskaffandet av vissa
helgdagar för att därigenom öka
produktionen. — Under sin
stockholmsvistelse knöt T. politiska,
konstnärliga, litterära och vetenskapliga
förbindelser, som han sedermera
uppehöll genom livlig korrespondens. Själv
tecknare och konstsamlare hörde T.
till Ehrensvärds och Sergels vänner.
Han var livligt intresserad av den
nya, av Rousseau influerade
litteraturen och uppträdde särskilt som
Thorilds beskyddare. Han sökte även,
inspirerad av Voltaire, påverka
kyrkolivet och propagerade ehuru utan
framgång för en ny litania och en ny
katekes. — T., som 1818 blev medl.
av Götiska förb., är mest känd som
fornforskare, ehuru hans verksamhet
inom detta område var av fantastisk
och okritisk art i Olof Rudbecks anda.
I brev och skrifter, av vilka den mest
kända är ”Göthiska Monumenter”
(1794), har han framlagt sin syn på
”antikviteterna”. T. tvivlade ej på
att ”Gylfe bodde ofvanföre och Oden
midt emot Dagsnäs” och att de gamla
asarna voro Ulfsparrar från Asa i
Småland och således hans egna
förfäder. Han sökte bevisa, att Sveriges
hjärta ej legat i Uppland utan kring
Hornborgasjön och Dagsnäs. Av
större betydelse för den pånyttfödda
fornforskningen blev T :s storartade
mecenatskap. Han understödde N. H.
Sjöborgs antikvariskt-topografiska
verksamhet och bekostade C. G. G.
Hilfelings resor för att avteckna
forn-lämningar. C. G. Warmholtz’
”Biblio-theca Historica Sveo-Gothica” kunde
även utgivas tack vare T. På grund
av dessa sina intressen och sitt
mecenatskap invaldes han i flera akad. och
lärda samfund ss. Konstakad. 1799
och Lantbruksakad. 1812 samt blev
hedersled, av Vitt. akad. 1818. —
Gift 1762 med Henrietta
Norden-crantz. — Litt.: P. A. Wallmark,
”Minne af Öfver-Intendenten m. m.
P. T.” (i Vitt. akad:s handl., 12,
1826); A. Blanck, ”Den nordiska
renässansen i sjuttonhundratalets
litteratur” (1911); H. Schiller, ”En
originell herre. P. T. till Dagsnäs, den
siste rudbeckianen” (1930); B.
Hil-debrand, ”C. J. Thomsen och hans
lärda förbindelser i Sverige 1816—■
1837” (1, 1937). E. Fls
3. Tham, Vollrath Henrik
Sebastian, industriman, f. 27 okt. 1837
på Samuelsdal i Stora Kopparbergs
skn, Kopparb. län, f 28 okt. 1909 i
Stockholm. Föräldrar:
bergshaupt-mannen Gustaf Sebastian T. och
Sofia Elisabet Sowelius. Sonsons
sonsons son till T. 1. •— T. blev student
i Uppsala 1854 och genomgick
Bergsskolan i Falun 1859—60, varefter
han var ingenjör vid Huså
kopparverk i Jämtland 1861—64. Han ägde
1864—67 Ävike bruk i Hässjö skn
i Medelpad men återvände till Huså
som disponent 1867—71. Kallad av
den kände industrimännen C. F.
Lil-jevalch blev T. 1875 disponent vid
Klotens bruk i Ramsbergs skn,
Örebro län, som ägde stora andelar i
Grängesbergs södra gruvfält. De
följande årens ekonomiska depression
gick hårt fram över den mellansv.
brukshanteringen och de av denna
beroende med engelskt kapital
byggda järnvägarna. För att tillföra dem
ökat trafikunderlag uppdrogs åt T.
att inköpa gruvor i Grängesbergs
norra gruvfält, sedan den starkt
fos-forhaltiga malmen tack vare den nya
Thomasprocessen börjat röna
efterfrågan från de tyska järnverken. Även
vid det för detta ändamål 1883
bildade Grängesbergs Gruvab. blev T.
disponent. Under den följande tiden
var T. jämte Liljevalch en drivande
kraft i det successiva sanerings- och
enhetsarbetet. Finansierat av Cassel
resulterade det 1896 i bildandet av
Trafikab. Grängesberg—Oxelösund
(T. G. O.) såsom holdingbolag dels
för de tre järnvägsbolagen Oxelösund
■—Flen—Västmanland,
Frövi—Ludvika och Köping—Hult, dels för
Grängesbergs Gruvab., som samma år
Vollrath Tham (3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
